Vilka bilar kan användas:

Normalt kan alla bilar med en tjänstevikt på 2000 kg accepteras. Har bilen lägre tjänstevikt ska den vara konstruerad för en släpvagnsvikt av minst 1000 kg.

Vad måste byggas om:

Bilen ska vara ombyggd så att det är uppenbart att den inte längre är avsedd för person- eller godsbefodran. Säte för en eller två passagerare får dock förekomma. Bilens ordinarie förarhytt eller karosseri ska behållas men måste i förekommande fall kortas så att utrymmet bakom framsäten inte kan rymma passagerare eller gods. Blindutrymme godtas ej. Att fylla ut ett blindutrymme bakom framsäte med t ex bränsletank kan inte heller accepteras.

Skåpkarosseri och dubbelhytt måste således kortas. Med dubbelhytt menas i detta sammanhang även pickup-modeller typ Nissan King Cab med nödsäte bakom framstolarna. Hytten på tung lastbil med sovhytt behöver inte kortas.

Skåpkarroseri som kortas genom att bakre del kapas måste som regel förstärkas vid den bakre delen av taket för att takets hållfasthet ska bibehållas även efter ombyggnaden. Flyttas däremot bekre del fram bör detta kunna accepteras.

Om personbilskarosseri kortas genom att bakruta och bakre sidostolpar flyttas fram måste hänsyn tas till bakrutans lutning. Är lutningen för stor blir utrymmet bakom framstolar oacceptabelt stort. En ny stabil bakre hyttvägg måste du monteras istället.

Barlastflak:

A-traktor får förses med barlastflak med en yta av högst 10 kvadratdecimeter per 100 kg tjänstevikt dock högst 125 kvadratdecimeter.

Har A-traktorn en tjänstevikt av högst 2000 kg och mindre än 60 % av tjänstevikten vilar på drivhjulen ska den vara försedd med barlastflak. Som barlastflak räknas inte täckplåtar mellan rambalkar och inte heller den plana överdel runt barlastflaket som kan uppstå på en pickup eller motsvarande då lastutrymmets storlek reduceras till godtagbar storlek och karroserisidorna samtidigt behålls. De blindutrymmen som då uppstår runt barlastflaket kan normalt accepteras men begränsningen ska vara varaktigt utförd. Barlastflak ska vara öppet.

Draganordning:

A-traktor ska vara försedd med någon form av draganordning t ex krok, kula, bygel, jordbruksdrag eller anordning för påhängsvagn, samt i övrigt vara lämpat som dragfordon.

Avgasrör:

Avgasrör ska vara riktat så att avgaserna avleds antingen uppåt, alt bakåt eller åt fordonets vänstra sida. Uppåtriktat rör ska mynna på sådan höjd att olägenheter för förare eller passagerare inte uppstår. Bakåtriktat rör ska mynna rakt bakåt eller åt vänster och inte ovanför horisontalplanet. Åt sidan riktat rör ska vara riktat horisontellt eller snett nedåt.

Övriga Ombyggnader:

Övriga ombyggnader utom kaross och rambyte kan också accepteras vid registreringbesikning om de bedöms ligga inom ramen för vad Vägverkets regler för ombyggda fordon tillåter.

Ex:

Ombyggnad/byte fram och/eller bakaxel.

Ombyggnad/byte del av stomme eller kaross.

Ombyggnad/byte styrinrättning/rattaxel.

Ombyggnad/byte motor och kraftöverföring eller

Ombyggnad/byte bromssystem.

Beträffande spårviddsändring gäller fabrikens anvisningar. Om inte sådana finns kan en ökning av spårvidden av 30 mm godtas generellt. Dock kan i de flesta fall 60 mm ökning bak accepteras.

Vid motorbyte eller effektökning gäller tillverkarens rekommendationer. Saknas sådan uppgift gäller generellt 20 % effekt- och 10 % vridmomenthöjning.

Begränsning av maxhastighet till 30km/h:

Beräknad konstruktiv körhastighet får uppgå till högst 30 km/h. Uppmätt maximal körhastighet får uppgå till högst 30 km/h + 10 %. Dessa båda begränsningar kontrolleras vid registreringbesiktningen. För att kunna åstdakomma detta måste som regel de högsta växlarna spärras och/eller en extra nedväxlingsanordning monteras mellan växellåda och drivhjul. Automatlåda får inte spärras. Således måste en extra nedväxlingsanordning monteras.

För traktor med tjänstevikt 2000 kg eller lägre får hastigheten på lägsta växeln uppgå till högst 10 km/h vid 2/3 av motorns maxvarv.

Spärrning av växlar:

Växlar kan spärras genom något av följande alternativ:

Bortmontering av drev.

Nedslipning av kuggar.

Igensvetsning av kuggar.

Montering av hylsor på axlar med förskjutbara drev så att dessa spärras (hylsor ska inte kunna demonteras utan att axeln demonteras helt) eller

Fastsvetsning av synkroniseringsringar kan godtas i vissa växellådstyper.


Vid bestämning av hur många växlar som måste spärras måste följande iakttas:

Är fordonet försett med dieselmotor ska motorns varvtal vid kontroll av maxhastigheten uppgå till det maxvarv, som motorn monterad i bil, enligt tillverkaren är avsedd för. Vartalet får således inte sänkas genom ändring av regulatorn.

Är fordonet försett med förgasarmotor får motorns varvtal begränsas genom lämplig åtgärd. Begränsningen ska vara utförd så att motorn inte utan svårigheter kan ändras till högre varvtal än det som motsvarar 30 km/h på högsta användbara växel.

Varvtalet får begränsas endast genom följande alternativ:

a) Fastsvetsning av strypringar i insugskanalerna i motorblock eller topplock.

b) Ändring av ventiltider genom byte eller omslipning av kamaxel eller

c) Montering av varvtalsregulator. Denna ska vara inställd på det varvtal vid vilket maximieffekt erhålls enligt tillverkaren. Regulatorn kan således endast ses som ett skydd mot övervarvning, och får utgöras av t ex en rotor som bryter detta varvtal.

Varvtalet får vid a) och b) inte minskas till mer än 10 % under det varvtal maximala effekten tas ut.

Begränsning genom strypring i insugsrör eller förgasare godtas inte. Även begränsningen av gasreglagets rörelse är en oacceptabel åtgärd.

Intyg:

Den som inställer frodon för registreringsbesiktning ska enligt 39 § Fordonskunggörelsen lämna och på begäran styrka de uppgifter om fordonet som behövs frö besiktningen.

Följande uppgifter/intyg kan t ex bli aktuella efter ombyggnad:

Skriftlig redogörelse för hur spärrning av växlar utförts. Denna handling ska vara undertecknad av person i ansvarig ställning på välkänd verkstad.

Uppgifter om motorns maximala varvtal, alternativt det varvtal där max effekt tas ut.

Uppgifter om utväxlingsförhållande och

Hållfasthetsberäkning eller utfört belastningsprov om hytt/störtbåge i efterhand byggts upp.