Formgiven tomhet 
 
Jag har tänkt oerhört mycket på det här dom senaste tio för att inte säja tolv åren,sen skottet på Sveavägen,vad som har hänt sen dess med det här landet. Den som sköt Palme visste vad han gjorde även om han inte visste vad han gjorde. Jag råkade vara i mina tonår och mina första tjugoår under det här landets högkulturperiod. Best in the world. För mej är sextitalet och nästan hela sjuttitalet en period som tycksbada i nån slags Hasse&Tage-solsken och med starka känslor. Jag råkade vara ung i samband med att hela världen öppnade upp sej i flower power och politisk medvetenhet ovh TV-ålder och högkonjukturer. Det är en förbannelse kanske,men det är en guldålder som flyter i blodet än.
                
Jag har svårt att anpassa mig till dagens nergång,fördumning,idiotivurma, att skönhetstävlingarna är tillbaka, vad du vill,allt det där som vi såg igenom och skrattade åt högstatus idag, bodybuilding, trodde vi nånsin att något så groteskt skulle kunna göra sitt intåg i det Högt Medvetna Sverige?

Sanningen är kanske den att denna ungdom under denna period, att vara ung då,gav en stjärnestoft i ögonen, och vrångbilden sitter där sen dess. Sverige har väl alltid varit ett bonnland långt upp i norr med speedway och knuttar.Men vi var ju så sublima, så överförstående... gott åt oss kanske att vi är som vilka norrmän och finnar som helst idag.

Och,det ska säjas,anledningen till skönhetstävlingarna, silikonen, bodybuildingen, såpan är förstås den minst sagt strama besserwisser-puritanism som en viss vänster belade hela konungariket med på sjuttitalet.

Vi fick nog av Lillstrumpa och Fjällräven-godhet. Vi saknade sodom. Men valuta avregleringen medförde också kapitalets diktatur och när pengarna tar över smaken då ser det ut som det gör idag. Plumpt. Tomt. Smaklöst.

Varför skulle jag gilla att leva i en sån tid, även om jag nu förstår att  epoken är ondviklig? Jag väntar på pendelns återsvängande, men den har fastnat. Till och med kapitalisterna börjar bli skakis över att den inte svänger tillbaka för dom förstår att det betyder undergång.

Jag tycker inte om denna tid. Den är en formgiven tomhet...

Vi hörs! 

Tillbaka till förstasidan Ulf  Lundell -Sveriges största rockpoet