Artikeln är från: Aftonbladet onsdagen den 9 juli 1997 
Artikelförfattare: Stefan Johansson  
 
  

Lundell: Jag är inte lycklig 

”Lycklig, lycklig”, skrålar han från scenen och publiken jublar. Men själv säger Ulf Lundell, 47: - Jag är inte lycklig. Min enda lycka är att äntligen hitta ett sätt att leva detta liv. 
Ulf Lundell har kommit tillbaka till ön där allt började, där Jack cyklade omkring, där han hittade sina öppna landskap. Han är tillbaka för att säga farväl till rock'n'rollen. På ett tag, sägs det. Han vill koncentrera sig på att skriva böcker. Kanske han aldrig mer kommer att turnera. Publiken på Kneippbyn dansar, jublar och sjunger med när giganten Lundell radar upp klassiker efter klassiker. Han gör dem lyckliga. 
 

Att inse åldern är en kamp 
Sådan han inte är själv. I nya numret av tidskriften Ariel beskriver han sin kamp för att äntligen acceptera att han är en medelålders man. - Den medelålders människan är den största hjälten. Den tyste, den som härdar ut. Han har reagerat på ”den nya bilden” av Ulf Lundell, den som en lycklig man som tar hand om sina barn, skriver musik och målar tavlor.

- Det stod i tidningen att nu var jag lycklig till sist. Nu tror alla att det är så, skriver han. Han talar om tvivlarna ”som minsann vet hur det ligger till”: - För dem vore min lycka ett nederlag. De är beroende av min olycka. Jag är inte lycklig. Min enda lycka är att äntligen hitta ett sätt att leva detta liv. 
 

Ensamhet är en omöjlighet 
Han säger att han vill lära sig att hantera ensamskapet, men att ensamheten är en omöjlighet. Kärleken är svår, eller som han skriver om sina misslyckade förhållanden: - Av de förhållanden jag haft som det varit något med, kanske åtta, har åtta varit ”totally fucked up”. Förhållandet med Isabella Nerman, nu 26, är över, men hans beskrivning av deras relation är mycket varm, och han skriver i Ariel direkt till henne: 
 

”Vi var bra för varann” 
- Jag antar att du hjälpte mig att äntligen våga var den jag är. En snart femtioårig man nu, med mage och ansvar. - Vi hörde kanske aldrig samman, men vi var bra för varann. Jag önskar dig en egen familj inom några år, en som du kan älska lika mycket, känna dig lika hemma i som den du växte upp i. 
 

Vill kunna fortsätta hoppas 
Han vill fortsätta att hoppas. På ”någonting annat”. Sedan frågar han: - När är man beredd att inse att livet är vad det är och inte något annat? Han är där nu. Som vill han äntligen acceptera att han inte är ung längre. - Världen styrs av tanken att ungdomen är det högsta. Ungdomen är en förhållandevis betydelselös tid i en människas liv. 
 

Rasar över ”kändisarna” 
Han är rasande när han ser på Sverige, när han beskriver hur tanken om solidaritet dog på 80-talet. Lika rasande är han när han skriver om våra nya kändisar i tidskriften Ariel: - Ett benbrott gör dig till stjärna, är du tillräckligt fet kan du få skivkontrakt, är du tillräckligt dum i huvudet kan du gå hur långt som helst. 
 
 

 
 



 
Har du synpunkter på sidan. Har det blivit fel någonstans? Eller vill Du av någon annan anledning ha tag på mig. Då är det bara att mäjla mig på nedanstående adress. 

Vi hörs! 

Tillbaka till förstasidan Ulf  Lundell -Sveriges största rockpoet 


 

 
eriknettelbrandt@kurir.net