Rebell Lundell plöjer sin egen fåra   



På morgnarna kan man möta Ulf Lundell på sin runda runt Riddarfjärden. En ensam man på väg mot 50. Bilden av Lundell promenerande över Västerbron äger en klar symbolik. En ensamvarg som inte gärna låter sig inhägnas utan går sin egen väg.

Först registrerande och sedan kritiserande i romaner och låttexter. Nyss har vandraren utkämpat ett medialt krig om feminism och upphovsrätt. Ulf Lundells svar på DN-kritikern Karolina Ramqvists nedgörande recension, publicerades i antologin Fittstim utan hans tillstånd. Det fick honom att stämma förlaget och ge ut sin nya roman Friheten utanför Bonnierkoncernen.

Och två unga kvinnor recenserade Friheten ur feministisk synvinkel, vilket fick författaren att förklara att de läste romanen som fan läser Bibeln. Säkert är det i denna roll hans trognaste fans, "pojkarna" som alltid står längst fram, ser sin rockhjälte. Rebellen som säger det många tycker men få vågar säga, vare sig det gäller feminism, folkhemmets förfall, banalisering eller yuppiefiering. Och han säger det såväl i böcker som på scen där han använder sig av effektiva musikaliska uttrycksmedel, inspirerad av rockpoeter som Bob Dylan, Bruce Springsteen och Neil Young.


Lite längre bak står tjejernaoch de gillar hans, som en tjej sa i en tidning, poetiska och fina texter. Och där har vi väl hemligheten bakom Lundells framgångar; han har något för alla. Hans bredd har med åren givit en allt bredare publik.

På konserterna ser man allt från unga tonåringar till medelålders och faktiskt en och annan pensionär. Vid sidan av musicerandet har han sedan debuten med Jack 1976 etablerat sig som en av våra mest lästa författare. Lägg till måleriet och vi har ett unikt konstnärskap, utövat av en man som numera också är föremål för en diskussionslista på Internet.

Karriären började 1975 med skivdebuten Vargmåne. Den utkom på skivbolaget EMI efter att Lundell fått nobben av den progressiva musikrörelsens flaggskepp MNW. Han ansågs inte politisk nog.

I sitt låtskrivande undvek Lundell de slagord och pekpinnar som gällde inom musikrörelsen på 70-talet, det var först på 90-talet som samhällskritiken blev starkare i hans texter. Han plöjde i mitten av 70-talet istället sin egen rockromantiska fåra mellan proggen och den lättare popmusiken. En framgångsrik väg att gå skulle det visa sig. Lundell skolades som scenartist under de första turnéerna med Nature. Första turnéåret gjordes bortåt 70 konserter. Det gav en god grund för ett fortsatt turnerande år efter år.    


Det definitiva genombrottet för artisten Lundellkom 1982 då han upphöjdes till nationalpoet. Kär och galen-plattan i allmänhet och Öppna landskap i synnerhet slog an strängar i de mest oanade läger. Öppna landskap spelades bland annat när drottning Elizabeth steg i land vid ett statsbesök i Stockholm och Göran Persson citerade honom under en valdebatt häromåret.

Turnén 1982 blev ett segertåg, men ståhejet fick honom att ta ett break. Då han återkom på allvar 1985 med skilsmässoplattan Den vassa eggen hade texterna blivit mörkare och ett tilltagande supande och katastrofala konserter skapade svarta rubriker i kvällspressen.

Efter konserten på Hovet nyårsafton 1985 bar det utför i alkoholismen. På 38-årsdagen, var det releaseparty för nya plattan Det goda livet på Bar Bar i Stockholm. Lundell skriver i En varg söker sin flock om hur producenten Kjell Andersson hämtade honom direkt från ett behandlingshem för alkoholister i Noor. Journalisterna drack öl, Lundell drack mineralvatten och berättade om sitt alkoholmissbruk och behandlingen han genomgått. Sedan gick han upp på scen och gjorde en kort spelning. Dagen efter var Ulf Lundell åter löpsedlarnas man: "Jag var nära att dö av spriten".

Sedan dess är det, frånsett ett återfall i början av 90-talet, andra krafter som driver den ensamstående tonårspappan Lundell. "Jag har jobbat så hårt", sjöng han på scen för ett par år sen. En mängd plattor och stora årliga turnéer sedan 1993. Dessutom har han målat och skrivit tegelstensromanen Friheten. 


Vill ha perspektiv
Hur ser då framtiden ut efter 50-årsdagen, den framtid som han möjligen funderar kring under sina morgonpromenader? Han sa från scen i somras att han inte varit sams med Sverige de senaste tolv åren och hotade att flytta. Men han sa också att han vägrar att kasta in handduken och att han inte tänker anpassa sig eller acceptera det rådande läget. Det låter hoppfullt. 

Vi hörs! 

Tillbaka till förstasidan Ulf  Lundell -Sveriges största rockpoet 

eriknettelbrandt@spray.se