Kjell Wäreklint har skrivit om hur han renoverade sin motor i Parant nr 103 ”Frida”. Eftersom det har gått en del år sedan dess får man reservera sig något för kostnadsuppgifterna. Kjell skriver mycket underhållande både om hur man bör göra och vad som kan gå helt galet. Beskrivningen av i vilken ordning man monterar av och på olika detaljer är mycket praktisk att ha till hands.

Valet av tidpunkt
Under min 3:e vinter som garantipensionär planerade jag att gå igenom Parantens motor. De två tidigare vintrarna hade jag roat mig med att förlänga båten och renovera inredningen. Motorn gick fortfarande bra, men jag var rädd att jag längre fram varken skulle ha krafter eller utrymme för att kunna handskas med den. I min beskrivning här kommer jag att mera uppehålla mig vid de många misstag jag gjorde. Hur arbetet skall utföras, kan Du läsa i vilken handbok som helst.

Förberedelser
Efter att ha läst igenom allt, som skrivits i Parantpärmen och i Volvos verkstadshandbok, inköpte jag ett enkelt spaklyftblock och kompletterade min hylsnyckelsats med en förlängare och ett par ordentliga handtag från Biltema.
De reservdelar jag behövde, köpte jag av det lokala varvets motorexpert istället för den firma som säljer piratdelar. Prisskillnaden var 20-25% men min tanke var att jag på köpet skulle få en massa goda råd och möjlighet att låna specialverktyg utan att få dåligt samvete.

Urmontering och hemtransport
Jag började arbetet med att fästa motorns medskickade lyftöra på plats. Därefter försökte jag ta loss balanshjulet, som säkert väger 25-30 kg, men trots en inlånad avdragare misslyckades jag. Det enda jag lyckades med var att få bort centrummuttern från axeln och då balanshjulet ju satt ”som berget” glömde jag att sätta tillbaka muttern, vilket senare skulle visa sig vara olyckligt.
Nåväl, jag fortsatte med att lossa generatorn. Det var ju bara 6-7 kablar, som var anslutna till den, och det skulle jag säkert hålla i minnet tills det var dags för återmontering.
Därefter lossade jag sötvattenskylaren, avgaslimpan, startmotorn, bränsleledningen, avgasslangen och gas- och kopplingsreglage.
Oljan tappades ur och så var det klart att börja lyfta. En 2x4” träbalk lades tvärs över sittbrunnssargen omedelbart bakom vindrutan. Lyftblocket kopplades mellan denna och motorns lyftöra. Motorn lyftes försiktigt, samtidigt som de främre motorfästena lossades. Dessa är fastsatta med 3 bultar, vardera varav två är relativt enkla att lossa med hjälp av en förlängare med hylsa. Den tredje däremot sitter under motorfästet och kan bara nås med en 13mm blocknyckel. Med hjälp av denna och ett oändligt tålamod samt klämda fingrar går det dock. Ett 8-dels varv mellan varje greppsskifte. Man undrar om Volvos konstruktörer över huvud taget tänkt sig att motorn skall kunna lyftas ur under primitiva förhållanden.
Efter mycket möda och många ord, som ej lämpar sig för skrift, hängde dock motorn i sitt bakre motorfäste. Nu var det bara att lossa de 6 bultar, som håller ihop motor och drev samt lyfta fram motorn ett par decimeter. Därefter lossades bakre motorfästet och ringen som håller gummibälgen.
Innan drevet kan lyftas ur måste propellern och sedan också det nedre vinkeldrevet lossas.
Alla delar rengjordes noggrannt och packades i lådor, bultarna i särskilda märkta kartonger. Med hjälp av varvets lilla mobilkran lyftes motorn ur båten och lastades på en släpkärra för hemtransport.
Väl hemma skulle motorn ner i källaren. Två kraftiga plankor lades i källartrappan och spaklyftblocket kopplades till balanshjulets ekrar, däefter började en försiktig nedhasning några cm i taget. Nära trappans bottenplan inträffade det oväntade. Balanshjulet, som ”satt som berget”, gjorde inte alls det, utan lossnade och motorn rullade runt ett halvt varv. Som väl var inskränkte sig skadan till en sprucken ventilkåpa, som med tanke på Volvos reservdelspriser, lagades med kemisk metall. Nu var i alla fall motorn hemma. Med hjälp av spaklyftblocket ställde jag den i en barnbadbalja för att tvätta allt med fotogen.

Demontering av motor
Efter en veckas paus påbörjades demonteringen. Ventilkåpor, ventilmekanism och oljerör togs bort, och med hjälp av ett förlängningsrör på mitt nyinköpta handtag lyckades jag lossa muttrarna, som höll cylindertopparna. Därefter kunde cylindrarna försiktigt lyftas av, cylinderfodren knackades ur och kolvar och vevstakar lossades.
Efter rengöring förundrades jag över att motorn efter 16 års drift var i så fint skick. Inga repor eller vändkanter i cylindrarna, bara en del rostgranulat i kylkanalerna (motorn hade gått sina första 8 år med saltvattenkylning).
Alla delar placerades nu på rena tidningar på arbetsbänken. Vevhuset sköljdes ur med fotogen och då jag inte kunde känna några glapp i ramlagren beslöt jag mig för att inte demontera vevaxeln eller växeln.
Nu bjöd jag hem varvets motorexpert på frukost varefter vi gick igenom motorn och bestämde vad som behövde åtgärdas.
Jag fick rådet att lämna topparna till en motorfirma för renovering. Själv tog han med sig spridarna för justering och utbyte av spridarspetsarna och beställde nödvändiga packningssatser och vevstakslager. Man kan inte undgå att förundra sig över den enorma prisskillnaden mellan delarna till MD11:an och motsvarande delar till en Volvo bilmotor.

Motorrenovering och hopmontering
Redan efter några dagar var topparna klara. Jag hade beställt slipning av ventilerna och fräsning av ventilsätena. Det begärda priset för detta var 800 kr.
När jag hämtade topparna var de helrenoverade, blästrade och målade och nu ville de ha 1600 kr för arbetet, men då jag påpekade att de gjort en massa extraarbete på eget bevåg, enades vi till slut om 1000 kr.
Efter ytterligare 14 dagar kom de beställda delarna från Volvo och hopmonteringen kunde börja. Från varvet lånades en klämhylsa för montering av kolvarna och en momentnyckel. Cylinderfodren var mycket blanka invändigt, varför de mattades något med fin smärgelduk, detta för att ge bättre oljefilm i cylindrarna. Cylindrar och cylindertoppar monterades och muttrarna drogs till föreskrivet moment.
Eftersom balanshjulet var avtaget passade jag på att demontera oljepumpen för att se hur den var konstruerad samt byta O-ringarna i den packbox, som sitter bakom balanshjulet.

Återtransport och inmontering i båten
Så var det dags att försiktigt släpa upp motorn för källartrappan, lasta den på en förhyrd släpvagn och köra ut den till båten. Samma kran användes för ilyftet och motorn placerades 2 decimeter framför sitt ursprungliga läge.
Gummibälgen hade suttit i båten 8 år, och då det finns en gammal rekommendation som föreskriver byte vart 7:e år, beslöt jag mig för att byta, trots att bälgen efter rengöring var ”i skick som ny”. Tätningsytan i motorfästet var relativt grov och porig, men jag tänkte att hade den hållit tätt i 16 år så skulle den hålla tätt en period till. När bakre motorfästet och ringen runt bälgen dragits fast var det dags att dra ihop motorn och drevet.
Då jag tyvärr alltid arbetar ensam, hade jag för att underlätta hopdragningen, skaffat förlängda bultar för att styra ihop motorn och drevet. Dessa byttes sedan ut mot originalbultarna. Nu låg motorn på plats och det var dags för de besvärliga främre motorfästena. För att underlätta arbetet kapade jag av 10 mm från de mittersta bultarna. Det blev ändå 5 mm gängor kvar.
Så var det dags att montera grenrör, avgasslang, sötvattenkylare, reglage och bränsleledningar.
Då jag slutligen kom till generatorn visade det sig att seniliteten slagit till. Jag kom naturligtvis inte ihåg hur kablarna hade suttit, och Volvos kopplingsschema var inte heller något under av tydlighet. Jag kopplade fel, och fick till slut för mig att det blivit fel på generatorn. En kontroll hos en el-firma, som kostade 366 kr, visade naturligtvis att generatorn var felfri. Åtskilliga försök senare fick jag elsystemet att fungera och efter den läxan lossar jag aldrig en kabel utan att märka upp den ordentligt.
Motorn provkördes och så var det dags för sjösättning.
Den högtidliga dagen kom och båten sjösattes som dagens sista båt. Väl i sjön startades motorn och den spann som en belåten katt.
Men ve och fasa.När mobilkranen lämnat varvsområdet upptäcktes ett vattenläckage runt bälgen. ”Låt motorn gå ett tag så skakar bälgen i rätt läge”, var det goda.rådet från motorexperten. Så var tyvärr ej fallet. Läckaget tilltog i stället och det var bara att rekvirera en ny mobilkran med övertidsersättning och framkörningsavgift. Båten hamnade åter i vaggan.
Då motor och drev lossats justerades motorkonsolens tätningsyta. Med hjälp av plastic padding och slipmaskin åstadkom jag här till slut en yta som ett dansgolv. Dags för nytt motormontage och ny sjösättning.
Innan mobilkranen kom gjorde jag dock ett försök att starta motorn. Vad nu? Startmotorn orkade inte ens dra runt motorn. Var batteriet tomt? En snabb omkoppling visade att så inte var fallet. Det var bara att stoppa sjösättningen.
Motorn lossades åter, med återkommande svordomar över Volvos konstruktörer. Det visade sig att jag med de förlängda bultarna lyckats dra klokopplingen mellan motor och växeln snett varvid gummikutsen i kopplingen skadats. Detta hade definitivt låst motorn så att den inte gick runt. En ny gummikuts anskaffades. Volvo kunde givetsvis inte leverera utan en extra expeditionsavgift på 300 kr, men en motorfirma i Stockholm förbarmade sig och skickade en omgående.
Nytt motormontage. Denna gång fixerade jag drevets höjdläge exakt enl.anvisningarna med hjälp av två vantskruvar, och nu gick det lätt att skjuta ihop motor och drev. Ny provkärning och sjösättning.

Slutsatser
Som belöning för mina vedermödor har jag haft en fin seglingssäsong med en perfekt fungerande motor. Motorrenoveringen har gett mig många erfarenheter och kunskap om hur motorn är uppbyggd och hur den fungerar. Jag hoppas också att jag med dessa rader förmedlat en del av mina erfarenheter till ev. läsare.

Kostnader
Nödvändiga kostnader:
1.Reservdelar, packningssatser, justering av spridarna och renovering av topparna 5.257 kr
2. I - och urlyftning av motor 400 kr
3. Ny bälgsats inkl. yttre gummitätning 1.890 kr
Delsumma 7.547 kr
Onödiga kostnader p.g.a. slarv och dåliga kunskaper:
1. Extra upptagning och sjösättning 1.375 kr
2. Kontroll av generator 366 kr
3. Ny gummikuts till koppling och kemisk metall 550 kr
Delsumma 2.291 kr
Totalt: 9.838 kr
Att jämföra med en renovering på en firma = 14.500 kr

Tillkommande fraktkostnaden sträckan Stockholm - Göteborg 1.000:- alt. 3.600:- beroende på om frakten går att samordna med firmans egen lastbil. (En firma i Göteborg hade lämnat priset). Förutom ovannämnda tillfredsställelse, som inte kan värderas i pengar så har jag minskat mina utgifter med mellan 5.568 och 7.668 kr, nog så betydelsefullt för en pensionär!

Åter till förteckningen över olika artiklar

Åter till startsidan

---