undefined
undefined
Ebba Grön
Alltihopa startade någon gång kring 1977 när punkmusiken började blomma upp
runt om i Europa. Det var i den lilla
Stockholms-förorten Rågsved som ett av de största punk- banden i Sverige kom
att bildas. Från början verkade inte de tre medlemmarna som ett lag eftersom alla var
inblandade i olika musikaliska projekt. Den
gemensamma punkten för dem var dock "Oasen", en organisation och samlinglokal
som fungerade som en smältkittel för olika
musikstilar men det som låg i tiden var givetvis punken.
Mest som av en slump började de tre killarna: Pimme, Gurra och Fjodor (eller
mer korrekt: Joakim Thåström, Gunnar Ljungstedt och Lennart Eriksson) att spela tillsammans. Den första tiden
spelade dom under namnet "The Haters". Detta
ändrades dock ganska snart till det välklingande Ebba Grön. Namnet "Ebba Grön"
var egentligen en kodsignal som hade
användts utav polisen efter infångandet av terroristen Norbert Kröscher (som
planerade att kidnappa Anna-Greta Leijon).
Första gången bandet spelade tillsammans var på en fest då de bara "hamnade"
bakom instrumenten tillsammans. Fjodor hade
tidigare spelat tillsammans med bandet Urin, Gurra kom från bandet Fight och
Pimme kom från bandet Helt Sonika.
Bandet var redan från början ett av de mest politiskt "inkorrekta" utav de som
var aktiva i slutet på 70-talet. Som ett slag av
ödets ironi så var dom också ett av de band som var minst intresserade av att
göra "karriär". Detta spelade dock ingen roll
efter deras första singel (Profit) och fram till deras sista album (Ebba Grön)
så var dom ett av svensk-musiks största influenser.
Ett uttalande av Fjodor kanske belyser karriär-inställningen lite tydligare:
"Jag blir jävligt avig när folk behandlar mig som en rockstjärna".
Ytterligare ett bevis på deras anti-inställning finner man i
deras första brev till svensk press.
1979 så hotades Oasen av nedläggning. Det var de lokala politikerna som inte
hade mycket till övers för ungdomarna med de
högljudda rösterna. Som vanligt så skyllde politikerna på pengar. Ebba
tillsammans med de övriga banden på Oasen
bestämmde sig då för att spela in en skiva för att få ihop lite pengar.
Problemet för politikerna var ju egentligen inte pengar utan
ungdomarna sjäva men efter ett tag fick dom en ursäkt för att göra som dom
ville.
Skivan skulle spelas in under tre dagar på ett slags live-konsert den 21,22 och
30:de mars. De flesta som kom till konserten var
bara dom andra banden men en del andra ungdomar slöt också upp. Redan efter
först kvällen hände dock olyckan. En
neon-skylt utanför affären som lå intill Oasen blev förstörd (ingen vet av
vem). Oasen försökte agera vuxet och tog på sig
ansvaret samt erbjöd sig att betala tillbaka hela kostnaden. Men som sagt var
politikerna letade bara efter en möjlighet. I
pausen mellan den 23:de och den 30:de så kallades det till extramöte där man
beslutade att alla bokningar som Oasen hade
gjort i kommunhuset skulle sägas upp med omedelbar verkan och inga fler
bokningar skulle komma ifråga. Detta var givetvis ett
hårt slag för Oasen som förening men det betydde inte mycket för
konserten/inspelningen, den 30:de gick dom helt sonika dit,
bröt sig in och hade sin spelning ändå. Genom fönstrena hängde banderoller med
slagord som "Med Oasen mot Asen" och
"Kräv en Oas i varje förort". Ebba's bidrag till skivan bestod i två egna låtar
samt en låt tillsammans med Fjodors gamla band Urin.
Slutet för Oasen innebar i princip starten för Ebba, i slutet av 1979 så
släppte dom sin första skiva: We're only in it for the
drugs. En skiva så fylld med kvint-ackord och enkla övergångar men även med
brilljanta texter. Låtar som "Beväpna er",
"Totalvägra" och "Pervers politiker" sticker ut bland mängden. Skivan
(tillsammans med en del andra) hjälpte helt klart till med
att starta den allmänna punkvågen i Sverige, denna har ofta jämförts med den
brittiska punkvågen som startats några år tidigare
av Sex Pistols. Det var ungeför vid den här tiden som Thåström yttrade sin
klassiska kommentar under en radiointervju: "Bästa
sättet att krossa staten är att vägra jobba".
Ebba fortsatte att spela i förorterna och efter ett lyckligt samarbete med Dag
Vag kallat för "Rock mot arbetslösheten" så
beslutade grupperna sig för att ge sig ut på turne. Ebba beslutade samtidigt
sig för att spela in en film om sig själva och givetvis
följde kameran med ut på turnen. Turnen som kallades för "Turister i tillvaron"
efter Ebbas låt var en av de mest
skandalomsusade turneer som ett svenskt band gjort. Filmen som gjordes av Johan
Donner i samrabete med Ebba finns
självklart på video och är ett kultur-arv som man inte får missa. Titeln??
"Ebba - The movie".
1981 kom nästa album från Ebba denna gång under titeln "Kärlek och Uppror".
Musiken var nu mer finputsad men texterna
var fortfarande lika samhällsfientliga. Stilen hade väl gått ett steg ifrån
punken och mot den mer kommersiella rocken. På denna
plattan gör också Stry Terrarie sin debut. Stry skulle senare bli fast medlem i
Ebba men på denna platta medverkar han bara
som textförfattare till låten "Stockholms pärlor".
Våren 1982 började Ebba vis upp tecken på att upbrottet inte var långt borta.
Genialiteten i deras låtar började också minska
liksom försäljningsframgångarna. Deras singel "Scheisse" sålde dåligt och
ryktena gjorde gällande att Thåström hade ett annat
band på gång. Ryktena blev till verklighet när singeln "Vad pojkar vill ha"
släpptes under namnet "Rymdimperiet". Thåström
förklarade sig genom att säge att Rymdimperiet bara var ett sätt att få ut
låtar som inte passade Ebba Grön konceptet. Det
pinsamma var väl möjligtvis att "Vad pojkar vill ha" var en exceptionellt bra
låt och sålde betydligt bättre än "Scheisse".
"Ebba Grön" släpptes på hösten 1982 och den skulle komma att bli Ebbas sista
riktiga skiva. Som ny medlem presenterades
Struy Terrarie på gitarr och keyboard. Skivan tog ännu ett steg ifrån punken
mot kommersiell rock. Trots att skivan gjordes när
Ebba var på väg utför så innehåller denna några av de bästa svenska
rock-sångerna någonsin. Eller vad sägs om "Die mauer",
"Uppgång & Fall" och "Kärlek är stark". Trots god försäljning så kunde inte
skivan rädda Ebba. Den 21:te Februari 1983 fick
den svenska nyhetsbyrån TT ett telgram med det klara budskapet: "Ebba Grön
slutar".
Detta var slutet för Ebba men absolut inte för deras musik. 1987 släpptes en
hit- samling (EBBA GRÖN 1978-1982) som
såldes i över 100.000 exemplar. I dag finns nog inte någon som är född på
1970-talet som inte vet vilka Ebba Grön var.
Tillbaka