Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Övriga romaner

Kattöga av Margaret Atwood

Köpte och läste boken för att jag ska skriva uppsats om den. Hade relativt höga förväntningar, eftersom alla andra litt.vet.studerande pratade så lyriskt om den, och förväntningarna kom minsann inte på skam. Jag älskar den här boken. I och för sig kan det vara så att jag övervärderar den en aning just för att jag har varit tvungen att läsa en del andra böcker den senaste tiden som jag inte har varit direkt förtjust i, men den är faktiskt väldigt bra.
Huvudpersonen Elaine, en medelålders konstnär, återvänder till sin forna hemstad Toronto för att ordna en retrospektiv utställning. Inte bara utställningen, utan hela boken, är retrospektiv. Elaine återupplever sitt liv, och detta på ett mycket detaljerat sätt. Hennes första minnesbilder kommer från den tid när hon och hennes familj reste runt i Kanada för att fadern skulle få undersöka insektspopulationer, samtidigt som kriget rasade i den övriga världen. Så småningom blir familjen fast bosatt i Toronto, Elaine börjar skolan och får kamrater. Kamrater på gott och ont. Snart dyker Cordelia upp, Cordelia som är Elaines värsta plågoande men som blir hennes bästa vän. En märklig vändning, och till slut undrar man vem som har makten över vem.
Egentligen händer det inte så mycket i boken, i alla fall är händelserna inte av det slag som normalt får spänningen att bli olidlig, ändå var jag tvungen att läsa vidare i rasande fart. Jag tror att det har att göra med Atwoods berättarstil, hur hon tar upp alla dessa små, men intressanta (och ibland osmakliga) detaljerna. Redan tjugo sidor från slutet fann jag det deprimerande att jag inom kort skulle bli tvungen att överge boken. Till all lycka har jag Atwoods Rövarbruden stående i bokhyllan. Längtar efter att få läsa den, kanske i sommar...

Hello Love av Charlotta Cederlöf

En bok som helt klart hör till samma genre som Marian Keyes och Helen Fieldings böcker. Den är lättläst och mycket underhållande, själv läste jag ut den på en halv dag.
Bokens huvudperson, en 21-årig tjej från Gävle tycker att hennes liv är otroligt tråkigt. Hon jobbar på pappersbruket som intern brevbärare, året är 1984 och hon vill bort från sitt trista och invanda liv.
Plötsligt kommer inspirationen - hon vill till London. Sagt och gjort, London blir det, hon flyttar in på ett ungdomshostel och jobbar svart på ett café. Så småningom visar det sig i alla fall att livet inte blir bättre bara för att man flyttar till London, och slutet är i typisk Emma-stil: Efter att ha letat efter drömprinsen bland alla möjliga (och omöjliga) killar visar det sig till slut att han var den snälle kompisen som hon aldrig tidigare hade tänkt på som partner. Just slutet är kanske bokens största minus, det känns som om den här typen av slut är lite väl populära just nu, men annars är boken rolig och ett trevligt sällskap när man behöver något inte alltför komplicerat.
Böcker måste ju inte alltid höra till genren "Fascinerande och Extremt Vackert Språk samt Av Stor Betydelse för sin Samtid" för att man ska njuta av att läsa dem, ibland känner man att det räcker så bra med en tunn, lättläst och rolig bok. Sedan tror jag att den som själv var ung på 80-talet kommer att njuta av alla nostalgiska detaljer i boken.

Charlotta Cederlöf har också skrivit "och likväl rör hon sig", som utspelar sig 1979 och lär innehålla alla tidstypiska detaljer enligt de som var med. Här är det dock en 13-årig tjej som är huvudpersonen, och boken handlar mest om högstadielivet. Det är väldigt mycket tonårsfylla, smyga för föräldrarna, första samlaget, skolk och så vidare. Kort sagt det typiska högstadielivet, och även om jag själv inte riktigt sysslade med samma saker som bokens huvudperson så tyckte jag ändå om boken. Jag tyckte att det var en lite allvarligare ton i den om man jämför med "Hello Love", eller så var det jag som inte tyckte att allt som huvudpersonen gjorde alltid var så kul, en del var mera tragiskt. Men visst har även den här boken sina roliga sidor!

Cazalet-krönikan av Elizabeth Jane Howard

Alla som gillar att läsa familjesagor bör traska iväg till närmaste bibliotek och låna "De Ljusa Åren" av Elizabeth Jane Howard. Den är första delen av fyra i en familjekrönika om familjen Cazalet, en stor och ganska rik familj i England. De tre följande delarna heter "I krigets skugga", "Ovisshetens tid" och "Livet återvänder".
Familjen bor dels i London och dels på Home Place, lantstället i Sussex och böckerna utspelar sig mellan mitten av trettiotalet och början av fyrtiotalet. Andra världskriget pågår under den tiden, men egentligen handlar de här böckerna väldigt lite om kriget. Vad handlar de då om i stället? Om de olika familjemedlemmarnas dagliga liv och om deras stora och små bekymmer. Om hur barnen växer upp, utvecklas och hittar sin egen väg i livet. Om hur förhållandena mellan de olika människorna förändras. Om hur det var att leva bland så många olika människor i mitten av förra seklet.
Elizabeth Jane Howard beskriver familjens dagliga liv mycket skickligt. Man fascineras av familjen och deras liv, och det känns otroligt tomt när man har läst ut den sista boken och det inte finns mera att läsa om familjen Cazalet. Fjärde boken slutar på ett sådant sätt att det finns möjlighet till en fortsättning, och jag hoppas att författarinnan kommer att skriva ihop en eller två delar till. Tillsvidare får jag nöja mig med att läsa om de fyra delar som finns och skratta, gråta, älska och helt enkelt leva med denna fascinernade engelska familj.