Ursprungsland:
Australien

Användningsområde
Tidigare råtthund, numera uteslutande sällskapshund

Bakgrund/ändamål
Det var främst britter som koloniserade Australien och de förde även med sig sina hundar, bl a små hundar av terriertyp; enfärgade röda eller tvåfärgade. Redan under tidigt 1800-tal förekom avel för att få fram små härdiga råtthundar, vilka blev kända som australiska terrier. Hundar av den här typen visades på Melbourne utställningen redan år 1872 och 1887 skrevs den första rasstandarden.

Helhetsintryck
Den australiska terriern skall vara alert, aktiv, sund och robust med utpräglad terrierkaraktär. Den otrimmade, sträva pälsen bildar runt halsen en tydligt framträdande krage. Kragen skall sträcka sig till bröstbenet. Det långa kraftfulla huvudet hjälper till att framhäva det robusta och kärva utseendet.

Viktiga måttförhållanden
Den australiska terriern skall vara lågställd och något långsträckt i proportion till mankhöjden. Proportionerna höjd/längd är mycket viktiga för rasens helhetsintryck.

Uppförande/karaktär
Rasen är i grund och botten en arbetande terrier men dess lojala och jämna sinnelag gör den lika lämplig som sällskapshund.

Huvud: Huvudet skall vara långt.

Skallparti: Skallen skall vara flat, måttligt bred, väl utfylld mellan ögonen.

Stop: Stopet skall vara tydligt, men inte djupt.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart, medelstor och den läderartade huden skall nå upp över nosryggen.

Nosparti: Nospartiet skall vara starkt och kraftfullt. Det skall vara av samma längd som skallen och får inte vara urgröpt under ögonen.

Läppar: Läpparna skal! vara strama och svartpigmenterade.

Käkar/tänder: Käkarna skall vara starka och välutvecklade med stora och jämnt placerade tänder som sluter i ett saxbett. Nospartiets längd och styrka är väsentliga för att ge kraftfullhet åt käkparti.

Ögon: Ögonen skall vara små, ovala, med intensivt uttryck. De skall vara mörkbruna, väl åtskilda och får inte vara framträdande.

Öron: Öronen skall vara små, uppstående och spetsiga, välburna och måttligt brett ansatta. De skall vara fria från långt hår. Öronen skall avspegla hundens sinnelag (gäller inte valpar under sex månaders ålder).

Hals: Halsen skall ha god längd, vara lätt välvd, stark och mjukt övergå i väl tillbakalagda skuldror.

Kropp: Kroppen skall vara lång i förhållande till höjden och robust byggd. Rygg: Rygglinjen skall vara plan.

Ländparti: Ländpartiet skall vara starkt och djupt.

Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara måttligt djup och bred med välutvecklade revben.

Svans: Svansen skall vara kuperad, högt ansatt och välburen men inte bäras över ryggen.

Extremiter

Framställ: Förbröstet skall vara väl utvecklat med tämligen djup bringa Frambenen skall vara absolut raka och parallella sedda framifrån och ha god benstomme.

Mellanhand: Mellanhanden skall vara stark och lodrät.

Tassar: Framtassarna skall vara små, runda, kompakta med kraftiga trampdynor. Tårna skall vara slutna och något välvda. Tassarna får varken vara utåt- eller inåtvända. Klorna skall vara starka, svarta eller mörka.

Bakställ: Bakstället skall vara brett men måttligt långt. Sedda bakifrån skall bakbenen vara parallella, från haslederna till tassarna och varken för tätt eller för brett ställda.

Lår: Låren skal! vara muskulösa.

Knäled: Knälederna skall vara välvinklade.

Has: Hasorna skall vara korta och välvinklade.

Tassar: Baktassar; se framtassar

Rörelser
Rörelserna skall vara fria, spänstiga och kraftfulla. Sedda framifrån skall frambenen röra sig fritt utan slapphet i skuldror, armbågar eller handleder. Bakbenen skall röra sig fritt i såväl knä- som hasleder och ha kraftigt påskjut. Sedda bakifrån skall hasoma röra sig parallellt, varken för tätt eller för brett.

Päls
Pälsstruktur: Pälsen på kroppen skall bestå av tätt, hårt, rakt täckhår - ungefär 6 cm långt - och kort, mjuk underull. Skallen skal vara täckt av mjukt, silkigt hår som bildar en tofs på hjässan. Nospartiet och nedre delen av benen samt tassarna skall var fria från långt hår, dock skall frambenens baksidor vara lätt behårade (fanor) ända ner till handleden.

Färg
a) Blå, stålblå eller mörkt grå-blå, med djup gulröd tan-färg (inte sandfärgad) i ansikte, på öron, kroppens undersida, nedre delen av benen och tassarna samt omkring anus (undantaget valpar). Färgen skall vara så djup och klart avgränsad som möjligt. Sotighet är inte önskvärd. Tofsen på hjässan (top-knot) skall vara blå, silver eller i en ljusare ton än färgen i övrigt på huvudet.

b) Enfärgat röd eller rent sandfärgad. Sotighet eller mörka skuggningar är inte önskvärt. Tofsen på hjässan i ljusare nyans är tillåten. Vita tecken på bröst och tassar betraktas som fel.

Storlek/vikt
Mankhöjd: Önskvärd mankhöjd: hanhund ca 25 cm, tik något lägre. Vikt: Önskvärd vikt: hanhund ca 6,5 kg, tik något mindre

Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Testiklar
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.