Dalmatiner

Such Cabrie De Seri Daquiri ("Kirre")

SDS RASINFORMATION

Rasstandard för Dalmatiner

Rasgrupp: 6

Standard för Dalmatiner            

FCI nr 153 
Grupp 6
Originalstandard 1999-04-14    
SKK´s Standardkommitté 2000-02-09

Ursprungsland/hemland: Kroatien/FCI

Användningsområde: Sällskapshund

FCI-Klassifikation: Grupp 6, sektion 3

Bakgrund/ändamål: Dalmatinerns härkomst är än i dag oklar och uteslutande grundad på antaganden. Avbildningar i gamla egyptiska faraoners gravar, vilka överensstämmer med målningar från 1500- till 1700-talet, tycker på att dalmatinern har sina rötter i förkristen tid. Kyrkokrönikor från 1300-talet och från år 1719 gör det definitivt troligt att rasen har sitt ursprung i medelhavsområdet och då speciellt Dalmatiens kusttrakter utmed Adriatiska havet. De äldsta illustrationerna av rasen finner man i målningar av italienska 1500-tals konstnärer och i en freskomålning i Zaostrog (Dalmatien) daterat till omkring 1710. I det verk Thomas Bewick utgav 1792 finns en beskrivning och teckning av "dalmatiner eller vagnshunden". Den första standarden för dalmatiner skrevs 1882 av en engelsman vid namn Vero Shaw. Denna standard inarbetades i en officiell standard 1890.

Helhetsintryck: Dalmatinern skall vara en harmoniskt byggd, karaktäristiskt prickig, kraftfull, muskulös och aktiv hund. Den skall ge ett proportionerligt intryck och får inte vara grov eller klumpig. Rasen hölls förr i tiden som "vagnshund" och skall därför vara synnerligen uthållig och förhållandevis snabb.

Viktiga måttförhållanden: 
Förhållande kroppslängd: Mankhöjd skall vara ungefär 10:9.
Förhållande skalle: Nosparti skall vara 1:1

Uppförande/karaktär: Rasen skall vara utåtriktad och vänlig, varken skygg eller tillbakadragen, ej heller nervös eller aggressiv.

Huvud
Skallparti: Skallen skall vara flat och tämligen bred mellan öronen. Tinningbenen skall vara tydligt markerade. Det skall finnas en antydan till pannfåra. Skallen skall vara helt fri från rynkor.
Stop: Stopet skall vara måttligt men tydligt markerat.
Nosparti: Nospartiet skall vara långt och kraftfullt, aldrig snipigt, Nosryggen skall vara rak och parallell med skallens övre plan.
Nostryffel: Nostryffeln skall hos de svarttecknade hundarna alltid vara svart, hos de levertecknade alltid brun. 
Läppar: Läpparna skall vara torra och ligga ganska stramt an mot käkarna. Inte löst hängande. Det är önskvärt att läpparna är fullständigt pigmenterade.
Käkar/tänder: Käkarna skall vara kraftiga med ett perfekt, regelbundet och komplett saxbett. Tänderna skall vara jämna och vita.
Ögon: Ögonen som skall sitta tämligen långt från varandra, skall vara måttligt stora och runda. De skall vara klara och livliga med ett intelligent och alert uttryck. Hos de svartteckande hundarna skall ögonen vara mörkt bruna och hos de levertecknade hundarna ljust bruna till bärnstensfärgade. Ögonkanterna skall vara åtliggande. Hos de svarttecknade hundarna skall ögonkanterna vara helt svarta och hos de levertecknade hundarna helt bruna.
Öron: Öronen skall vara måttligt stora, ganska högt ansatta och bäras tätt intill huvudet. De skall vara förhållandevis breda vid basen och avsmalna mot den avrundade spetsen. Öronen skall vara smidiga, med väl uppbruten teckning och företrädesvis prickiga.
Hals: Halsen skall vara förhållandevis lång, vackert böjd och avsmalnande mot huvudet. Den skall vara fri från löst halsskinn.

Kropp
Manke: Manken skall vara väl markerad
Rygg: Ryggen skall vara kraftfull och plan.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall inte vara alltför bred men djup och rymlig. Bringan skall nå till armbågarna och förbröstet skall, sett i profil vara väl utvecklat. Revbenen skall vara välproportionerliga, långa och väl välvda, aldrig flata, tunnformade eller missbildade.
Ländparti: Ländpartiet skall vara torrt, muskulöst och något välvt.
Kors: Korset skall vara mycket lätt sluttande.
Flanker: Flankerna skall inte vara djupa.
Underlinje: Underlinjen skall vara tydligt uppdragen mot länden.

Svans: Svansen skall räcka ungefär till hasen. Den skall vara kraftig vid roten utan att verka grov och avsmalna mot spetsen. Svansen får varken vara för lågt eller för högt ansatt. I vila skall den bäras hängande med den nedre tredjedelen av svansen uppåtböjd i en svagt uppåtriktad båge. I rörelse bärs den högre, något över rygglinjen men aldrig rakt upp eller ringlad. Det är önskvärt med prickar på svansen.

Extremiteter
Framställ
Frambenen skall vara absolut raka med stark, rund benstomme 
ända ner till tassarna.
Skulderblad: Skuldrorna skall vara måttligt sluttande, torra och muskulösa.
Armbåge: Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen och varken vara 
inåt eller utåtvridna.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara starka och något fjädrande.
Framtassar: Tassarna skall vara runda och slutna med väl välvda tår, s.k. kattfot. Trampdynorna skall vara runda, starka och elastiska. Klorna skall vara svarta eller vita hos svarttecknade hundar, bruna eller vita hos levertecknade hundar.

Bakställ 
Bakstället skall vara rundat, torrt och muskulöst. Bakifrån sett skall benen 
vara parallella.
Knäled: Knäna skall vara väl vinklade.
Underben: Underbenen skall vara starka.
Has: Hasorna skall vara starka och väl vinklade.
Baktassar: Baktassar som framtassar.

Rörelser
Dalmatiner skall ha mycket fria, flytande, kraftfulla och rytmiska rörelser med vägvinnande steg och bra påskjut. Sedda bakifrån skall benen röra sig parallellt och baktassarna följa i framtassarnas spår. Ett kort steg, liksom paddlande rörelser är inte korrekt.

Päls
Pälsen skall vara kort, hård och tät, slät och glänsande. 
Färg: Grundfärgen skall vara rent vit. Hos de svarttecknade hundarna skall prickarna vara svarta; hos de levertecknade skall prickarna vara leverbruna. Prickarna skall inte flyta samman utan vara runda och så klart avgränsade och jämnt fördelade som möjligt. Storleken skall vara 2-3 cm i diameter. Prickarna på huvud, svans och ben skall vara mindre.

Storlek/vikt
Ett proportionerligt helhetsintryck är av avgörande betydelse.
Mankhöjd:               Hanhund 56 - 61 cm
                                Tik         54 - 59 cm
Vikt: Idealvikt för hanhund är ca 27 - 32 kg
            Idealvikt för tik är ca 24 - 29 kg

Fel 
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande 
till graden av avvikelse.

* "Bronzing" dvs tillfälligt förekommande bronsliknande missfärgning av de svarta prickarna.

Diskvalificerande fel:
* Kraftigt över- eller underbett
* Ektropion eller entropion
* Blå ögon, olikfärgade ögon
* Dövhet
* Skarpt avgränsad större fläck (s.k. blaffa) runt ögat ("monokel")
  eller på annan del av kroppen.
* Trefärgad
* Gula eller orangefärgade prickar
* Mycket ängsligt eller aggressivt beteende

Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa eller sundhet.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen 
   

                                         
                                                          SDS RASINFORMATION