Uppfödare av dvärgspets:
Uppfödare se hit: finns det ingen som har en rasstandard som enbart innehåller Dvärgspets?? Mail mig Tack.
Rasstandard för Dvärgspets
ORIGINALSTANDARD 1992-02-05
FCI-STANDARD 1992-12-02; tyska
SKKs STANDARDKOMMITTÉ 1996-04-17
URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Tyskland
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Vakt- och sällskapshund
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 4
BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Tysk spets härstammä från stenåldems torvhundar "Canis familiaris palustais Ruthimeyer" och senare boplatskulturers spetsar och är Mellaneuropas äldsta ras. Många andra raser har sitt ursprung från den. I icke tysktalande tänder kallas wolfspitz för keeshond och zwergspitz för pomeranian (i Sverige dvärgspets).
HELHETSINTRYCK: Spetsarna fängslar med sin vackra päls som står ut från kroppen tack vare den rikliga underullen. Särskilt imponerande är den kraftiga manliknande kragen runt halsen och den yviga svansen, som bärs stolt över ryggen. Det rävlika huvudet med de pigga ögonen, de små spetsiga och tättsittande öronen ger spetsen dess karaktäristiska, käcka utseende.
VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 1:1.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Tysk spets skall alltid vara uppmärksam, livlig och mycket tillgiven sin ägare. Den skall vara mycket läraktig och lätt att fostra. Sin misstro mot främlingar och brist på jaktlust gör den till en idealisk vakthund. Typiskt för rasen är en päls som står emot väder och vind, robust kroppsbyggnad och lång livslängd.
HUVUD: Skallparti: Huvudet skall vara medelstort och uppifrån sett vara bredast baktill och kilformat avsmalna mot nosspetsen. Stop: Stopet skall vara måttligt markerat. Nostryffel: Nostryffeln skall vara rund, liten och rent svart. dock mörkbrun hos bruna spetsar. Nosparti: Nospartiet skall inte vara alltför långt och i god proportion till skallen. Läppar: Läpparna skall inte vara överdrivna. De skall vara strama mot käkarna och inte vecka sig i mungipoma. Läppränderna skall vara helt svarta hos alla färgvarianterna, dock bruna hos bruna spetsar. Käkar/tänder: Käkarna skall vara normalt utvecklade och uppvisa ett komplett saxbett hos keeshond, gross- och mittelspitz. Hos kleinspitz och dvärgspets tolereras ett visst premolarbortfall. Tångbett är tillåtet hos alla rasvarianterna. Kinder: Kinderna skall var mjukt rundade. inte framträdande. Ögon: Ögonen skall vara medelstora, mandelformade, något snedställda och mörka. Ögonlockskanterna skall vara svarta hos alla färgvarianter, dock mörkbruna hos bruna spetsar. Öron: Öronen skall vara små och sitta tätt. De skall vara trekantiga och spetsiga, högt ansatta och alltid bäras upprättstående med styva toppar.
HALS: Halsen skall vara medellång, väl ansatt på skuldrorna och utan löst halsskinn. Nacken skall vara lätt välvd. Halsen skall vara täckt av en manliknande krage.
KROPP: Rygglinje: Överlinjen börjar vid spetsarna på de upprättstående öronen och övergår i en mjuk båge i den korta. plana ryggen. Den yviga, ringlade svansen, som delvis täcker ryggen, avrundar silhuetten. Manke/rygg: Den höga manken sluttar omärkligt mot den plana, strama ryggen, som skall vara så kort som möjligt. Ländparti: Länden skall vara kort bred och kraftig. Kors: Korset skall vara brett och kort, inte sluttande. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup, väl välvd och med väl utvecklat förbröst. Bröstkorgen skall sträcka sig så långt bakåt som möjligt. Underlinje: Buklinjen skall endast vara svagt uppdragen. Svans: Svansen skall vara högt ansatt och medellång. Den skall ända från svansroten vara rullad uppåt och framåt över ryggen. Den skall ligga an mot ryggen och vara täckt av yvig päls.
EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL: Fronten skall vara rak och ganska bred. Skulderblad: Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda. Överarm: Överarmen skall ha ungefär samma längd som skulderbladet och tillsammans bilda en ca 90° vinkel. Överarmen skall ha bra muskulatur och sluta väl an mot bröstkorgen. Armbåge: Armbågsleden skall vara stark, åtliggande mot bröstkorgen och varken utåt- eller inåtvriden. Underarm: Underarmen skall vara medellång i förhållande till kroppen, stadig och fullständigt rak. Underarmens baksida skall vara väl pälsad. Mellanhand: Mellanhanden skall vara stark, medellång med 20° vinkel vertikalt. Tassar: Framtassarna skall vara så små som möjligt, runda och slutna s k kattfötter med väl välvda tår. Klor och trampdynor skall vara svarta hos alla färgvarianter, dock mörkbruna hos bruna hundar.
BAKSTÄLL: Bakstället skall vara mycket muskulöst och rikligt bepälsat ner till hasleden. Sedda bakifrån skall bakbenen vara raka och parallella. Lår: Lårben och underben skall vara ungefär lika långa. Knäled: Knäleden skall vara stark och endast måttligt vinklad. Den skall varken vrida sig inåt eller utåt i rörelse. Mellanfot/has: Hasen skall vara medellång och mycket stark och stå lodrät mot marken. Tassar: Baktassarna skall inte vara riktigt så runda som framtassarna, men väl slutna och med kraftiga trampdynor. Klorna och trampdynorna skall vara så mörka som möjligt.
RÖRELSER: Rasen skall röra sig flytande och spänstigt i ledig trav och med gott påskjut.
HUD: Huden skall vara åtsmitande utan veck.
PÄLS: Pälsstruktur: Rasen skall ha dubbel päls; lång, rak utstående ytterpäls och kort, tjock, ullig underull. På huvudet, öronen, framsidorna av fram- och bakbenen samt på tassarna skall pälsen vara kort och tät (sammetslik). Resten av kroppen skall ha lång, riklig päls. Den får inte vara vågig, lockig, raggig eller dela sig på ryggen. Hals och skuldror skall vara täckta av en tät man. Frambenens baksidor skall vara väl bepälsad. Bakbenen skall ha riklig päls från kors till has (s k byxor). Svansen skall vara yvigt behårad.
Färg: a) keeshona: gråschatterad b) grosspitz: svart, brun, vit. c) mittelspitz: svart, brun, vit, orange, gråschatterad och andra färger d) kleinspitz: svart, brun, vit, orange, gråschatterad och andra färger e) dvärgspets: svart, brun, vit, orange, gråschatterad och andra färger
Svart: På svarta hundar skall underull liksom hud vara mörkfärgad. Fägen på ytterpälsen skall vara blanksvart utan något vitt eller andra tecken. Brun: På bruna hundar skall färgen vara enhetligt mörkbrun. Vit: På vita hundar skall färgen vara rent vit utan några skiftningar i synnerhet inte gulaktiga, vilka är de vanligast förekommande, särskilt vid öronen. Orange: Orangefärgade hundar skall ha enhetlig färg. Gråschatterad: Gråschatterade hundar skall vara silvergrå med svarta toppar på pälsstråna. Masken får inte vara för mörk. Manen liksom pälsen på skuldrorna skall vara ljusare. Fram- och bakbenen skall vara silvergrå utan svarta tecken nedanför armbågarna eller knälederna. Svansspetsen skall vara svart. Svansens undersida och byxorna skall vara ljust silvergrå. Spetsar av annan färg: Termen "annan färg" omfattar färgvarianterna; creme, creme-sobel, orange-sobel, svart med tantecken och fläckig (alltid med vitt som grundfärg). De svarta, bruna, grå eller orange fläckarna skall förekomma över hela kroppen.
STORLEK/VIKT: Mankhöjd: a) keeshond: 50 cm +/- 5 cm (Mankhöjd upp till 60 cm är tillåten om helhetsintrycket är proportionerligt) b) grosspitz: 46 cm +/- 4 cm c) mittelspitz: 34 cm +/- 4 cm d) kleinspitz: 26 cm +/- 3 cm e)dvärgspets: 20 cm +/- 2 cm (Mankhöjd under 18 cm är inte önskvärt)
Vikt: Alla varianter av tysk spets skall ha en vikt som motsvarar dess storlek.
FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
ALLVARLIGA FEL: För flat skalle Utpräglat äppelhuvud För stora och för ljusa ögon Runda, utstående ögon Entropion Köttfärgad nostryffel, ögonlockskanter eller läppränder Felaktig kroppsbyggnad och rörelser Ofullständigt antal premolarer hos keeshond, gross- och mittelspitz
DISKVALIFICERANDE FEL: Över- eller underbett Öppen fontanell Vippöron Tydliga vita fläckar, gäller alla storleksvarianter
TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
SVENSK KOMMENTAR: Keeshond har i Sverige officiellt haft FCI standard nr 97 d v s den för tysk spets (wolfspitz). Rasen har dock sedan den importerades från Storbritannien influerats av utvecklingen där och har i Sverige alltid registrerats under namnet keeshond. I FCIs standard anges att wolfspitz i icke tyskspråkiga länder kallas keeshond. Härav följer att stamböckerna hålls öppna för avel och tävling antingen hundarna är registrerade som wolfspitz eller som keeshond. Nedan följer en jämförelse mellan FCI standard och engelsk (GB) standard under de rubriker där de mest uppenbara skillnaderna föreligger. Skillnaderna skall betraktas med gott omdöme och med rasens bästa för ögonen dvs en bred avelsbas och en typisk helhet som inte dikteras av detaljtänkande.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: FCI: Sin misstro mot främlingar och brist på jaktlust gör den till en idealisk vakthund. GB: Modig, alert och vänlig med uttalad tendens att vakta.
ÖGON: FCI: Ögonen skall vara något snedställda. GB: Ögonen skall vara snedställda. Ögonen skall ha väl markerade "glasögon", vilka ses som en fint penslad svart linje, som löper från ögats ytterkant till örats nederkant, tillsammans med tydlig markering och skuggning som formar uttrycksfulla korta ögonbryn.
ÖRON: FCI: Öronen skall vara små och sitta tätt. De skall vara trekantiga och spetsiga, högt ansatta och . GB: Öronen skall vara mörka, små och till formen som murgrönans blad. Öronen skall varken vara för brett eller för tätt ansatta.
FÄRG: FCI: Fram- och bakben skall vara silvergrå utan svarta tecken nedanför armbågar och knäleder. GB: Fram- och bakben skall vara cremefärgade utan svart nedanför handlov eller hasled.
STORLEK/VIKT: FCI: Mankhöjd: a) keeshond: 50 cm +/- 5 cm (Mankhöjd upp till 60 cm är tillåten om helhetsintrycket är proportionerligt) GB: Idealmankhöjd: hanhund 45,7 cm, tik 43,2 cm
Text av Marie Wikström. Little Pom Poms kennel
Hundfakta 1999 ©