Ursprungsland/hemland
Malta (Storbritannien)
Historia
Faraohunden finns avbildad i egyptiska gravar från ca 2000 f kr.
och finns omtalad i skrifter av ännu äldre datum. Rasen utvecklades
på öarna Malta, Sicilien och Goza i Medelhavet. Genom isolering där
har typen bevarats och konsoliderats. Faraohunden är en hetsjakthund
främst för gasell, hare och kanin. På 1920-talet importerades faraohundar
till England och på 1960-talet var rasen etablerad och har sedan spritts
till omvärlden. Farao-
hunden är en snabbfotad, elegant och trevlig familjehund.
Helhetsintryck
Faraohunden är medelstor, ädel med torra, rena linjer, elegant men
ändå kraftfull.
Huvud
Långt och torrt med obetydligt stop, format som en trubbig kil. Nosspegeln
är alltid köttfärgad.
Ögon:
Ovala, bärnstensfärgade och med livligt uttryck.
Öron:
Medelhögt ansatta, breda vid basen, rörliga, tunna och stora. De bäres
upprättstående vid lystring.
Bett:
Saxbett.
Hals:
Lång, smal, torr och muskulös.
Kropp
Smidig med nästan rak rygglinje, aningen sluttande kors. Djup
bröstkorg, uppdragen buklinje.
Extremiteter
Långa, väl tillbakalagda skuldror, raka framben, starka mellanhänder.
Bakbenen muskulösa och välvinklade samt parallella.
Tassar:
Starka, väl slutna med kraftiga trampdynor.
Svans:
Medelhögt ansatt, avsmalnande (som en piska). Skall nå till hasleden.
Bäres högt i rörelse.
Päls:
Kort och glänsande, varierande från fin och åtliggande till ganska
sträv.
Färg
Rödbrun eller mörkt rödbrun med vita tecken: vit svansspets (mycket
önskvärt), vitt på bröstet och tårna, smal vit bläs.
Storlek/vikt
Mankhöjd: Hanhund 56-63 cm, tik 53-61 cm.
|