Rasstandard för Old english sheepdog
Rasgrupp: 1.
Vall-, boskaps- och herdehundar
HEMLAND: England
BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Old english sheepdog är en ras med mycket gamla anor.
Rasen härstammar från de s k herdehundarna vilkas
uppgift var att försvara boskapshjordarna mot två- och
fyrbenta inkräktare. Från sydvästra England finns
rasen beskriven sedan mer än 200 år. Den användes där
dels att vakta boskap och dels att fösa får och
nötboskap till marknaden. Herdarna önskade därför en
stor och hårdför hund, kraftig byggd och rörlig och
därtill med ett skarpt temperament. Efterhand ändrades
emellertid inriktningen på boskapsskötseln och rasen
utvecklades till en iögonenfallande sällskaps- och
utställningshund. Den har emellertid fortfarande kvar
sin vallningsinstinkt, som är djupt rotad hos rasen.
Dess rullande gång och dess väldiga hårsvall är
karakteristiskt för rasen, som numera är en godmodig
vakt-och familjehund. Den kräver emeller tid en
omfattande och tålamodsprövande pälsvård.
HELHETSINTRYCK:
Old english sheepdog är en kraftfull, kvadratisk hund,
som är mycket proportionerlig och sunt byggd. Den får
absolut ej ge intryck av att vara högställd ocb
gänglig. Pälsen skall vara riklig över hela kroppen.
Old english sheepdog är en kraftig, muskulös,
arbetsduglig hund med mycket intelligent uttryck. Hundens
naturliga konturer får inte ändras på konstlad väg
genom trimning eller klippning. Karakteristiskt är en
mjuk resning av rygglinjen. Sedd ovanifrån är kroppen
päronformad. I gång och trav karakteristiska, rullande
rörelser. Skallet har en utpräglat kraftig klang. Old
english sheepdog är en läraktig hund med jämnt
temperament, djärv, trogen och pålitlig utan antydan
till nervositet eller oprovocerad aggressivitet.
HUVUD:
Huvudet skall vara proportionerligt till hundens storlek,
skallen skall vara rymlig, ganska kvadratisk,
välutvecklade okbågar. Stopet väl markerat. Nospartiet
kraftigt, kvadratiskt och avhugget. Längden ungefär
lika med hälften av huvudets totala längd. Nosspegeln
skall vara stor och svart. Näsborrarna vida.
ÖGON:
Ögonen skall sitta väl isär. Mörka ögon eller
"wall eyes". Två blå ögon kan accepteras.
Ljusa ögon är inte önskvärt. Pigmenterade
ögonlocksränder är att föredra.
ÖRON:
Öronren skall vara små och bäras tätt intill huvudet.
BETT:
Saxbett, där övertänderna tätt överlappar
undertänderna. Tångbett tolereras, men är inte
önskvärt. Käkarna kraftiga med stora, starka och
jämnt placerade tänder.
HALS:
Halsen skall vara tämligen lång, stark och vackert
välvd.
KROPP:
Kroppen skall vara ganska kort och kompakt med väl
välvda revben och djup, rymlig bröstkorg.
FRAM- OCH BAKBEN:
Frambenen skall vara absolut raka, ha kraftig benstomme
och bära upp kroppen väl. Skuldrorna skall vara väl
tillbakalagda, närmare varandra vid manken än vid
skulderbladsspetsen. Armbågarna skall ligga tätt intill
kroppen. Tunga skuldror är inte önskvärt. Manken
lägre än ländpartiet. Ländpartiet skall vara
kraftigt, brett och mjukt välvt, lårpartiet muskulöst,
rundat och rikligt hårbeklätt. underbenen långa och
välutvecklade, välvinklade knäleder och lågt ansatta
hasor. Bakifrån sett skall hasorna vara absolut
parallella. Sporrar skall avlägsnas.
TASSAR:
Tassarna skall vara små, runda, väl slutna med väl
välvda tår och tjocka, hårda trampdynor.
SVANS: Kuperas tätt intill svansroten.
SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I
SVERIGE.
RÖRELSER:
Bakifrån sett uppvisar rörelserna en björnliknande
rullning. I trav är de vägvinnande med kraftigt
påskjut, benen rör sig rakt i färdriktningen, mycket
spänstigt i galopp. Vid låg hastighet kan en del hundar
ha en tendens till passgång. När hunden är i rörelse
får huvudet inta en naturligt lägre ställning.
PÄLS:
Pälsen skall vara riklig, av god sträv struktur, inte
rak men raggig och fri från lockar. Underullen skall
vara vattenavstätande. Huvud och hjässa skallvara väl
täckt av hår, måttligt på öronen, halsen väl
behårad, så också frambenen runt om. Bakbenen har
rikligare päls än resten av kroppen. Pälsens kvalitet,
struktur och ymnighet är viktigare än pälsens längd.
FÄRG:
Alla nyanser av grått; stålgrå eller blå. Kropp och
bakben enfärgade med eller utan vita strumpor, vita
fläckar i grunafärgen skall inte uppmuntras. Huvud,
hals, framben och mage skall vara vita, med eller utan
tecken. Ingn nyans av brunt är önskvärt.
MANKHÖJD:
Hanhund 61 cm och över. Tik 56 cm och över. Typ och
proportioner är av största vikt och får på inga
villkor åsidosättas på grund av storlek.
FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall
bedömas i förhållande till hundens förtjänster,
helhetsintryck och konstitution.
|