Karantän nyheter.
MAFF (Ministry of Agriculture. Fishery & Food, engelska motsvarigheten till Statens Jordbruksverk).
Meddelade den 3 augusti 1999 till SKK att man under en testperiod med början april 2000 kommer att ta bort kravet på karantän för införsel av hund och katt från nedanstående länder.
Andorra, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Gibraltar, Holland, Island, Italien. Liechtenstein, Luxenburg, Monaco; Norge, Portugel, San Marino, Spanien, Sverige, Schweiz, Tyskland, Vatikanstaten samt Österrike. För att kunna föra med sig hund till England gäller bl a att: * Hunden måste var id-märkt med microchip
* hunden mäste vara vaccinerad mot rabies.
* Hunden måste ha blodtestats av ett av MAFF godkänt laboratorium med avseende på antikroppar mot rabbis:
Mer detaljer om de nya bestämmelserna kan du läsa på MAFF:s hemsida.
(Text ifrån SKK)

Hamiltonplaketten 1999 och HUND I SVERIGE!

Årets Hamiltonplakettörer har utsetts av Svenska Kennelklubben. Plaketten tilldelas hunduppfödare som genom framgångsrikt och mångårigt arbete gagnat hundaveln och genom detta i hög grad främjat Svenska Kennelklubbens syften. Plaketten är den högsta utmärkelse en hunduppfödare i Sverige kan få.

Hamiltonplaketten delas ut varannat år till några av landets totalt ca 11.000 uppfödare. Förslag till plakettörer lämnas in av Svenska Kennelklubbens läns- och specialklubbar och behandlas av en arbetsgrupp som består av ledamöter från klubbens olika centrala kommittéer.

Följande uppfödare har tilldelats Hamiltonplaketten 1999, och kommer att erhålla utmärkelsen lördag 18 september kl 19.30 på Hotell Skogshöjd i Södertälje i samband med att Kennelfullmäktige, Svenska Kennelkubbens högsta beslutande organ, sammaträder.

Leif och Ulla-Britt Ögren, Kennel Tapion, Box 102, 923 22 STORUMAN Tel: 0954-108 85. Ras: Norrbottenspets.

Per Alrik och Ingrid Frohm, Kennel Rönnbäckens kennel, Rönnbäck, 920 64 TÄRNABY Tel: 0954-108 85. Ras: Norrbottenspets.

Lennart Kjellson, Jo-Kjells kennel, Fack 130 840 32 KLÖVSJÖ Tel: 0682-212 96. Ras: Pointer.

Lennart Strandell, Måsebo kennel, Måsebo, 543 94 TIBRO Tel: 0504-230 03. Ras: Strävhårig tax.

Carina Jansson, Woolpack’s kennel, Vribo Sevalla, 725 95 VÄSTERÅS Tel: 021-620 80. Ras: bearded collie.

Ulla och Tomas Larsson, Kennel Ottercap, Aspensäng 4, 711 93 LINDESBERG Tel: 0581-105 82. Ras: Border terrier.

Ewa Lindahl , Kennel Ebony-Eve, Åheden 24, Åheden 24, 905 83 UMEÅ Tel: 090-802 44.

Mona Johandahl, Kennel Ebony-Eve, Ringvägen 6, 904 21 UMEÅ Tel: 090-124 456. Ras: Stor pudel.

Elisabette och Bo Forsberg, Kennel Khalils, S:a Bredåker 311, 961 95 BODEN Tel: 0921-230 42. Ras: Långhårig saluki

Margareta Sundqvist, Kennel A-Mas, Tingvallavägen 6 A, 195 35 MÄRSTA Tel: 591-118 32. Ras: Tibetansk terrier.

Eva Jacobsson, Grålötens kennel, Korslöt, 197 96, SVARTSJÖ Tel: 560-427 81. Ras: Västgötaspets.

Ulla Severin, Oelandica’s kennel, Resmo Repslagargatan 5, 380 62 MÖRBYLÅNGA Tel: 0485-405 13. Ras: Bostonterrier.

Gertrud och Thomas Hagström, Kennel Merrymac, Vedby 2233, 395 90 KALMAR Tel: 0480-47 49 02. Ras: Irländsk terrier.

Hamiltonplaketten instiftades 1910 till minne av Svenska Kennelklubbens stiftare greve Adolf Patrik Hamilton, och delades ut för första gången 1911.

För mer information kontakta Hans Rosenberg, PR-ansvarig, Svenska Kennelklubben, tel 08-795 30 18, e-post: hans.rosenberg@skk.se
 


Efterlysning - Årets Bragdhund 1999
Svenska Kennelklubben efterlyser kandidater till utmärkelsen Årets Bragdhund 1999, och uppmanar allmänheten att skriva och berätta om sina hjältar. Bragdtillfället ska ha inträffat under 1999, och bidragen måste komma fram senast den 15 november 1999. Adressen är Svenska Kennelklubben, 163 85 SPÅNGA. Kuvertet eller kortet ska märkas "BRAGDHUND 1999". Bragderna kan vara av många olika slag; hundar som räddar livet på någon, jagar brottslingar eller varnar vid brand. Även mindre dramatiska insatser kan var mycket betydelsefulla. Hundar kan göra livsviktiga insatser t ex som sällskap åt ensamma, sjuka eller gamla människor. Eller som bästa kamrater till barn. Alla hundar som inte är "proffs" – d v s tjänstehundar – kan nomineras till utmärkelsen. Utmärkelsen Årets Bragdhund 1999 delas ut lördag 11 december på HUND 99, Svenska Kennelklubbens årliga Stockholmsutställning. Även den person som skickat in det vinnande bidraget belönas.

Historik

Utmärkelsen Årets Bragdhund delades ut första gången vid Svenska Kennelklubbens hundraårsjubileum 1989. I år kommer det att bli det elfte året i rad som utmärkelsen delas ut. Förra årets vinnare, dobermannhanen Amadeus, fick priset för att han under sin unga mattes sjukdomstid var en länk till omvärlden och en avgörande faktor för hennes självbild och självförtroende. Dessutom spelade Amadeus en central roll för rehabliteringen efter sjukdomstiden. Hunden är kravlös och icke-värderande och har förmågan att tillföra närhet, glädje, motivation, aktivitet och kärlek även i situaitoner då livet känns tungt och svårt. Amadeus visade för sin matte, Annika Eklund, och för alla oss andra att hunden är människans bästa vän.

För mer information kontakta Hans Rosenberg, PR-ansvarig, Svenska Kennelklubben, tel 08-795 30 18, e-post: hans.rosenberg@skk.se
Till sidans topp


 

Hund i Sverige – Stor undersökning om hundar och hundägande

Resultaten av den största undersökning om hundar och hundägande som någonsin genomförts i Sverige är färdigbearbetade. Undersökningen visar bland annat på att hundpopulationen i Sverige blir allt äldre, och att 15,5 procent – ca 600.000 – av de svenska hushållen har hund. Undersökningen har genomförts av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet med stöd från försäkringsbolaget Agria och Svenska Kennelklubben. De 11.762 telefonintervjuerna utfördes av SIFO.

Hundar i Sverige lever länge i allt större utsträckning. 16 procent av hundarna i undersökningen är tio år eller äldre. Nästan 40 procent av hundarna är över sju år gamla. Vid mindre undersökningar under 70- och 80-talet uppskattades andelen hundar äldre än 7 år till 30-35 procent. Svenska Kennelklubben menar att det är tänkbart att den stora andelen äldre hundar är anledningen till de senare årens minskande registrering av valpar. De flesta av de hundägande hushållen – ca 80 procent – nöjer sig med att ha en hund. I takt med att hundarna lever längre minskar behovet av att skaffa ny hund.

Hela 93 procent av hundarna i undersökningen uppges vara fullt friska, vilket är en siffra som kan verka förvånansvärt hög med hänsyn till den offentliga debatten om hundavel under de senaste åren. De hundar som anges vara sjuka lider framför allt av sjukdomar i skelett/leder och hud/öron.

97 procent av landets hundar fungerar som sällskapshundar. Samtidigt fyller de även andra funktioner. 26 procent används till jakt, 20 procent som vakthundar, 18 procent deltar i tävlingar arrangerade av Svenska Kennelklubben, 3 procent används som vallhundar och 10 procent används i avel. Bara 13 procent av de svenska hundarna är blandraser.

Nästan två tredjedelar av alla svenska hushåll anger andra orsaker till att man inte har hund än att man inte vill ha hund. Detta kan tolkas som att många fler skulle ha hund om det var möjligt. Den stora andelen enpersons-hushåll, hög ålder och sjukdom utgör uppenbara hinder för hundägande. Dessutom anges tidsbrist, allergi, arbets- och bostadsförhållanden som hinder.

Undersökningen Hund i Sverige ingår som en del i Projekt Hundhälsa. Projektets syfte är att utveckla sjukdoms- och skadeförebyggande åtgärder för den framtida hundpopulationens välbefinnande. I projektet ingår forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och företrädare för finansiärerna Agria och Svenska Kennelklubben.

För mer information, kontakta:
Hans Rosenberg, PR-ansvarig, Svenska Kennelklubben, tel 08-795 30 18, e-post: hans.rosenberg@skk.se.
Ulf Uddman, VD för Svenska Kennelklubben, tel 08-795 30 10.

Bilaga: Blandade fakta från undersökningen Hund i Sverig.
Den mest genomsnittliga hunden i Sverige är en femårig tax som är bosatt hos ett medelålders par i en storstad.

Blandade fakta från undersökningen Hund i Sverige

om hundarna
• 87% av hundarna är renrasiga.
• 67% av hundarna är registrerade i SKK.
• 20% uppges vara renrasiga, men är inte registrerade i SKK.
• Nästan alla hundar kom till sina nuvarande ägare före ett års ålder.
• 75% kom till sitt hem vid normal "leveransålder", d v s vid två till fyra månaders ålder.
• 52% kommer från en kennel, en uppfödare med flera tikar.
• 16% kommer från en uppfödare med endast en tik.
• 10% har fötts upp av sin nuvarande ägare.

Hur många hundar? Var bor de?
• 1 824 av de totalt 11 762 hushåll som ingick i undersökningen har hund.
• Uppskattningsvis finns ca 800.000 hundar i landet.
• Uppskattningsvis har ca 600.000 hushåll i landet hund (15,5%). • 15,5 procent av de svenska hushållen har hund, vilket kan jämföras med Storbritannien – 28%, Tyskland – 13% och Frankrike – 38%. Källa: DLF • 25% av alla hundarna bor i någon av landets tre största städer.
• 8,5% av Stockholms- Göteborgs- och Malmöhushållen har hund.
• Drygt 25% av hushållen i små samhällen har hund.
• Genomsnittligt antalet hundar i ett hushåll med hund är 1,36 hund/hushåll.
• 80% av hushållen har endast en hund.
• 20% av hushållen har två eller flera hundar.
• Katt finns i 21% av hushållen.
• I 5% av hushållen finns både katt och hund.

Vilka har/har inte hund?
• Den vanligaste hundägaren är medelålders och ingår i ett flerpersons-hushåll.
• Största hundägargruppen finns i åldersspannet 40-65 år.
• Sysselsättning – arbete/studier/arbetslöshet – påverkar inte hundinnehavet.
• Hushålls-årsinkomst under 250.000 kr minskar hundägandet – kanske främst beroende på att det till stor del rör sig om enpersons-hushåll.
• Pensionärer har hund i mindre utsträckning än genomsnittet.
• 22% av hushållen som inte har hund vill gärna ha hund. Skälen till att de inte har hund är ålder, tidsbrist, allergi eller arbets- och bostadsförhållanden.