TJÄNSTEHUNDEN.


BEVAKNINGSHUND
Inom krigsmakten används bevakningshundar för att tillsammans med vaktpersonal bevaka viktiga områden. Hunden får först genomgå ett test innan den antas till utbildning.
Den blir testad i skottfasthet, figurant intresse, ett lättare lydnadsprov och tillgänglighet. (Figurant = en person) och( tillgänglighet=att hunden skall kunna handskas av olika människor.)
När utbildningen börjar läggs stor vikt på den fasta bevakningen, att kunna ta upp ljud och vindmarkering för att sedan fullfölja dessa.
Vid vindmarkeringsprovet ska föraren gå en viss sträcka med hunden kopplad och hunden ska tydligt markera vittring från en dold figurant.
Sen med ljudmarkeringen ska hunden markera en figurant som i betäckt terräng går mot hundens plats. Om figuranten gör någon avvikelse åt sidan ska hunden tydligt markera figurantens förflyttning.
VAD ANVÄNDS DÅ EN BEVAKNINGSHUND TILL
Flygvapenhundens främsta uppgift är att bevaka och skydda våra flygflottiljer och de skall se till att inga obehöriga kommer in på området.
De skall även söka igenom flygplan och hangarer efter gömda personer eller efter något slags sabotage.
KRIGSPLACERING
I flygvapnet är det endast hunden som blir krigsplacerad till skillnad från hemvärnet där förare och hund blir placerade tillsammans som ett ekipage. De hundarna kallas reservhundar. Trots att det bara är hunden som blir kontrakterad är det ägaren/föraren som går utbildningen med hunden i brukshundsklubbens regi. När sedan ekipaget är färdigutbildat och har klarat proven ser hundföraren till att hunden är i form och att den är redo när den blir inkallad.
När hunden markerar menas det att hunden skall visa sin förare att personen har flyttat på sig. Den får inte skälla eller ge något annat ljud ifrån sig, därför brukar hunden visa med öronen eller vänder huvudet mot figuranten och det måste föraren själv veta hur hans/hennes hund gör.
Ca 300 bevakningshundar utbildas per år av Svenska Brukshundsklubben i första hand åt flygvapnet.
HEMVÄRNSHUNDEN

Hunden skall användas där den bäst behövs. Den kan komplettera poster vid svåröverskådliga områden typ småskog, granplanteringar och liknande. Främsta uppgiften är bevakning och att fritt uppsöka och markera personer och material som finns i närheten av objektet.
Hemvärnshunden tränas på samma sätt som bevakningshunden. Den måste lära sig att markera utan att skälla eller ge andra ljud ifrån sig då det är av vikt i bevakningen att se men inte synas eller höras.
MARINHUNDEN

Marinhunden är än så länge ganska ovanlig och det finns inte så många hundar krigsplacerade.
Marinhunden används för bevakning och patrullering längs våra kuster och på öar, och de skall kunna patrullera på hala klippor, bryggor och längs vattenbryn. Hunden skall även kunna spåra långa sträckor i denna miljö.
Marinen utbildar inte sina hundar i bevakning själva utan tar redan färdig utbildade hundar främst från flygvapnet eller duktiga tävlingshundar med det rätta åsyket och uthållighet. De får under några utbildningshelger pröva på miljö och marin men den huvudsakliga träningen läggs på miljöträning.
KRIGSPLACERING
I marinen är det som med flygvapnet att det är endast hunden som blir krigsplacerad men det ligger i hundägarens ansvar att hålla hunden i fysisk och psykisk kondition.
RÄDDNINGSHUNDEN

Räddningshundens huvudsakliga uppgift är att rädda liv. De utbildas på uppdrag av Statens räddningsverk med uppgift att vid ofred söka efter människor i raserade hus. Hunden kan känna personvittring på djupet genom flera meter med rasmassor och markera detta för föraren.
Under andra världskriget utvecklade engelsmännen denna dressyr, och hundarnas insatser var storartade.
Räddningshundarna kan också göra betydelsefulla insatser i fredstid efter jordbävningar, ras och andra större katastrofområden där människor innestängts och är svåra att hitta.
För utom att hunden måste klara ett anlagstest finns det inga egentliga krav på hunden, men en förutsättning för att bli en bra räddningshund är att den älskar människor och är orädd och självständig. Ett plus i kanten är om hunden är mentaltestad.
Mentaltest är också en koll på att hunden har ett starkt psyke.
Mentalprovet innehåller 2 prov, ett tillgänglighetsprov vilket innebär att hunden skall konfronteras med en eller flera främmande människor och får då varken vara skygg eller agressiv.
Det andra provet heter nervkonstitutionsprov där hunden ska utsättas för överraskande moment (skrammel) som kan tänkas förekomma i hundens vardagsmiljö. Hunden ska registrera varifrån ljudet kom och ska sedan med stöd av sin förare gå fram och undersöka föremålet som orsakade oljudet.

Test för räddningsprovet är:
Hunden skall gå in i ett mörkt hål eller litet mörkt rum med eller utan förare.
Att gå upp och ner för en gallertrappa.
Kontakt och aktivitet med en för hunden okänd person.
Hunden får se en viss person försvinna bort i en viss riktning och skall sedan leta reda på denne.
Först under aktivitet och sedan passivitet kollas om hunden blir berörd av skott.

SKYDDSHUNDEN

I slutet av förra seklet började hundar att användas inom polisväsendet på kontinenten, främst i Tyskland. Detta nya grepp spred sig snabbt även till Sverige och under 1900-talets första decennier utbildades skyddshundar och anordnades prov för dem. De flesta av hundarna användes i polisiär tjänst, men även privatpersoner utbildade hundar och fick delta i prov.
Hundarna dersserades i lydnadsmoment (t ex linförighet, frittfölj, apportering), spår. De skall kunna:
Efter förarens dirigering söka efter en person och ge ståndskall vid finnandet. Ståndskall betyder att hunden ej får röra personen utan skall bara stå stilla och skälla.
Hunden skall också biträda föraren vid transport av person och förhindra överfall och flyktförsök under transporten.
Bevaka en person och förhindra att denne flyr. Om detta skulle ske skickar föraren hunden som ser till att förhindra det.
Angripa eb person trots att denne avlossar skott.
Släppa och bevaka en fasttagen person då denne stannar.
Sändas till en passiv person och bevaka denne utan att angripa.
I förarens frånvaro kretsa runt och bevaka en person som riktar slag mot hunden.

Alla polishundar är utbildade skyddshundar men även vissa vaktbolag låter vidarutbilda sina bevakningshundar i denna gren.
För en del personer, både inom och utom hundsportskretsar, verkar det stötande att det tävlas med hundar i en gren där många av momenten går ut på att hunden ska angripa en människa, men tränger man djupare in i ämnet så är det inte så enkelt.
Till att börja med så kan så gott som alla hundar i något läge angripa en människa. En hund som befinner sig på neutral plats är i allmänhet fredlig, medan den kan visa ett helt annan sida mot någon som den uppfattar som en inkräktare i hemmet eller hemmets närmaste omgivning. En utlösande faktor kan också vara att hunden uppfattar föraren som hotad eller angripen av en annan person.

MÄNGD TJÄNSTEHUNDAR
Ca 400 tjänstehundar utbildas årligen vid Statens hundskola i Sollefteå. Av dessa är ca 50 utbildade som narkotikahundar och ca 40 som så kallade bombhundar, men de kan även användas i annan tjänst.
Ca 23 är specialutbildade till enbart en kombination av narkotika och bombhund.
Den övervägande delen hundar är placerade vid polisdistriktens ordningsavdelningar i övervakningstjänst.
(källa skyddshunden)