Samsara & Nirvana
Samsara är pali och sanskrit för det tillstånd vi nu lever i av förgänglighet och obeständighet. Samsara orsakas av att vi har begär och hat som orsakas av självbedrägeriet. Dessa tre saker brukar symboliseras med en tupp, gris och orm som biter varandra i den andras svans respektive stjärtfjädrar i en cirkel som kan beskrivas med det som vi västerläningar brukar kalla den onda cirkeln. Livet är inte bara dåligt som många tror att vi buddhister anser livet vara, men i detta tillstånd som vi kallar samsara finns det ingen lycka som kommer för att stanna. All lycka avlöses av olycka och lidande. Detta kallar vi dukkha/duhkha som betyder allt som inte är lycka och glädje. Det brukar populärt översättas med lidande men som ni förstår så är det så mycket mer som inte är lycka som inte kan beskrivas med ordet lidande. Men är vi då ständigt fast i detta tillstånd eller finns det en utväg? Precis som jag just nämnt tror många att vi buddhister är pessimister som inte ser något gott med livet men allt vi vill är att utveckla livet till något bättre.
Nirvana är ett välkänt ord som ibland får en att tänka på hårdrock men nirvana är ett mycket gammalt ord som används inom så väl hinduism, jainism som i buddhism. På pali säger man nibbana. Ordet brukar ofta översättas med utslocknandet men det är inte riktigt rätt eftersom det kan få en att tro att man bara försvinner och bara ickeexisterar men nirvana är bara det motsatta tillståndet till samsara. Nirvana är oförgänglighet och beständigt. Men ingen kan till fullo beskriva nirvana eftersom ingen i samsara varit där. Något som brukar stimulera de filosofiska tankegångarna är att ordet nirvana även betyder skog. Då kan det betyda att Buddha bara gick från att vara en del till att vara alltet? Ingen vet och ingen i samsara kommer någonsin att vet så länge de inte uppnår nirvana. Men är inte nirvana bara ett paradis? Nej, för det är faktiskt så att man redan i livet kan uppnå nirvana. Fast Buddha uppnådde inte det fulländade tillståndet av nirvana förens han avled. Det är därför det buddhistiska nyåret går efter Buddhas dödsdag i stället för hans födelsedag.
Hur uppnår man nirvana då? Man följer bara Medelvägen som Buddha lärde ut. Denna Medelväg symboliseras av den åttafaldiga vägen som ritas som ett hjul med åtta ekrar och som blivit symbol för hela den buddhistiska religionen. De åtta vägarna ska inte gås en efter en utan samtidigt. Men kan inte få fulländad förståelse utan fulländad strävan, osv. Kan vem som helst nå nirvana då? Ja, alla med en buddhanatur i sig och med det menas alla levande varelser. Man behöver inte vara munk för att nå nirvana. Alla oavsett kön, ålder, art, etc. kan bli en buddha. De åtta vägarna är indelade i tre grupper efter vad de står för. Här är grupperna och vägarna:
Uppnå visdom genom
Fulländad uppfattning
Fulländad förståelse
Leva etiskt genom
Fulländat tal
Fulländad handlande
Fulländad livsföring
Ökad medvetenhet genom koncentration/meditation genom
Fulländad strävan
Fulländad uppmärksamhet
Fulländad samadhi
Nu kanske många inte känner igen sig riktigt eftersom man oftast brukar sätta ordet rätt i stället för ordet fulländad som jag. Men det har att göra med en gammal felöversättning för inom buddhismen finns inga rätt och fel utan bara fulländat och ofulländat. Vad betyder nu då alla dessa vägar och vad ska man gör för att bli en buddha? Medelvägen består kortfattat av tre saker, visdom, sila (etik) och samadhi (koncentration/meditation). De två första vägarna handlar om visdomen och den första är fulländad uppfattning om att karman finns och påverkar det liv in i minsta detalj. Den andra är fulländad förståelse och handlar om förståelsen för de fyra ädla sanningarna. Den andra gruppen är om etiken och den tredje vägen är fulländat tal och den säger så klart att en buddha inte håller på med förtal, lögn och använder inte hårda ord. Fulländat handlande som är den fjärde vägen är de etiska disciplinerna eller sila som de kallas på pali. Detta står det mera grundligt om under Sila & Karma. Den femte vägen är fulländad livsföring och handlar om arbetet och jobbet. En munk och nunna har ideal jobbet för en buddhist. Men vanliga buddhister ska helst välja yrken som är till hjälp och som inte skadar andra så som läkare och lärare och en buddhist bör undvika dess motsats som jägare och slaktare. Man bör inte heller göra sitt leverbröd genom prostitution eller kriminalitet. Den tredje gruppen är det som är typiskt för den buddhistiska religionen, nämligen det som har med sinnet och medvetandet att göra. Samadhi är pali och sanskrit och det betyder ungefär koncentration och meditation. Meditation är latin för djupa tankar. Den sjätte vägen är fulländad strävan och handlar om strävan och kampen till nirvana. Den sjunde vägen är fulländad uppmärksamhet som handlar om att man ska vara uppmärksam i allt man gör. Den åttonde och sista vägen är fulländad samadhi. Samadhi är som jag redan nämnt koncentration och meditation i ett. Vipassana är verktyget för att uppnå denna väg och alla andra vägar för den delen också. När en buddhist mediterar sitter han eller hon inte bara och tänker eller tömmer huvudet och faller i någon form av trance. Buddhistisk meditation går ut på att man via djup koncentration ska uppleva världen och med den ökade kunskapen kunna dra slutsatser och tillslut förstå helheten. Buddhismen är alltså en form av handbok fram till den fulländade holismen. Holism är en västerländsk filosofi (hol är engelska för hel) som ser till helheten i tillvaron.
Detta har varit en grundlig presentation av De Fyra Ädla Sanningarna. Den första sanningen säger att allt är dukkha (utan evig lycka). Den andra sanningen säger att dukkha beror på att inget är beständigt utan att allt förändras. Nirvana och Dharma förändras dock inte, men de är de enda undantagen. Den tredje sanningen säger att dukkha kan upphöra. Den fjärde sanningen säger att verktyget för att få dukkha att upphöra är den åttafaldiga vägen som redan fått en grundlig presentation. De Fyra Ädla Sanningarna var det första Buddha predikade om efter uppvaknandet. De är en del av den berömda Benarespredikan som Buddha höll för fem asketer i en park utanför staden Benares (dagens Varanasi). Den platsen är en av de fyra största buddhistiska pilgrimsmålen.
[tillbaka]
