Missarna

Text: Wille Crafoord

Musik: Wille Crafoord

Ingenting blir som man själv bestämt

Drar man en vits, blir man själv ett skämt

Man är fel man på fel plats nästan jämt

Men ett felsteg på fel sätt som går snett

Kan bli rätt

Så rasar allt runt om dig

Visst blir man låg, men kom ihåg

Det är missarna som gör det

Missarna man minns

Och nu när de ju ändå finns

Vad kan man göra åt det?

Det må väl va' förlåtet

Om segern inte alltid vinns

Och kysser du en groda

Kan kyssarna va' goda

Fast det inte blir nån prins

Det är så lätt att man glömmer

Att det är missarna man minns

Just när man står som ett fån

I ett dån utav hån

Så klart man vill bort därifrån

Typ emigrera

Men tänk dig så trist för en perfektionist

Utan en endaste brist att korrigera

Nej allt det för korrekta, blir aldrig lika äkta

Som ett och annat litet spill

En enda liten blunder kan leda till ett under

Det var väl så man själv blev till

Columbus var en sopa, det vet vi allihopa

Han seglade till fel provins

Det är så lätt att man glömmer

Att det är missarna man minns

För det är missarna som gör det

Missarna man minns

Som hålen i en snygg bruds jeans

Perfekt är inte min grej

Jag trasslar alltid in mig

I så gott som varje nät som spinns

Och hon som missa' tåget

Nog kommer hon ihåg det

Hon gifte sig med ortens stins

Det är så lätt att man glömmer

Att det är missarna man minns

Det är så lätt att man glömmer

Att det är missarna man minns