undefined
undefined
Störst av allt
Gatlyktorna är tända, asfalten liksom blänker av dess belysning, träden står i allén, apoteket ligger mitt över gatan och Åhlens bredvid.
Allt är precis som vanligt.
En helt vanlig lördagskväll med fnittrande väninnor som gör si klara för kvällens äventyr, paren som förbereder en romantisk middag, och ungdomsgängen som hinkar i sig folkölen de fått tag på.
Men inte hon.
Snabbt drar hon de blommiga gardinerna för fönstret, sätter sig häftigt i fåtöljen och slår på TV: n. På bordet ligger rester av chips och popcorn. Gammal disk i mängder. Hon bryr sig inte om det, ingen mer än hon ser det i alla fall.
Hon reser sig och går ut i köket. Hon kan fortfarande känna doften av wookade grönsaker i näsborrarna fastän det var en månad sen. Kanske var det inbillning, men en månad sen var det i alla fall sen hon trodde att hon hade en vän.
Hon gör sig en stor macka med räkor och majonnäs, häller upp grillchips i en skål, och den nyinköpta tvåliterscolan följer också med.
Hon slår sig ner framför TV:n igen, det skulle vara en bra film på 5:an. Men hon kan inte koncentrera sig. Framför ögonen flimrar bilder av discon, inneställen, tjejer i korta kjolar, kyssande par, och … Sara…
Alla tankar når henne. Ångest över glamourösa liv med lycka bland sidenlakan, ångest över livet i den skitiga lägenheten. Ensamhet. Ingen som funderar över henne, ingen som bryr sig… Det slår henne som ett piano som tappas från 10:e våningen. Ingen skulle bry sig!
Stilla tårar ner för hennes kinder för att sedan övergå i floder och paniskt skrik. Vill. Vill inte. Orkar inte mer! Det river och sliter i henne, det som hennes inre åstadkommer. Hon river sig i ansiktet i förlorade försök att hålla kontroll.
Plötsligt går hennes tankar åt samma håll och hon försöker slappna av. Hon reser sig sakta, övertygelsen sitter i hennes huvud och inte i rörelserna. Hon går till toaletten och öppnar toalettskåpet.
- Sara….viskar hon innan hon somnar in. Sara… det är en månad sen.
Den halvätna mackan ligger kvar på bordet, chipsen är knappt rörda och TV:n står fortfarande på.
Gatlyktorna lyser, och allt är precis som vanligt.
