Polisanmälan


Anmälan av brott
Vad händer efter anmälan?
Målsägandebiträde (jurist el. advokat)
Gärningsmannen
Åtalsbeslut
Nedläggning av förundersökning
Överprövning vid nedläggning
Domstol och domslut
Stöd och rådgivning
Juridisk handledning
Begäran om ersättning
Försäkringsbolag & Brottsoffermyndigheten
Brottsskadeersättning


:: Anmälan av brott

En polisanmälan kan göras på din närmaste polisstation, genom besök eller per telefon. Ju snabbare anmälan sker, desto bättre chanser finns för bevissamling. Polisen diarieför alla anmälningar och de beslut som fattas angående din anmälan har du rätt att ta del av.


:: Vad händer efter anmälan?

När brottet har polisanmälts inleds vanligtvis en förundersökning som leds av polis eller åklagare. Förundersökningen kan läggas ned men den kan också leda till åtal.

Efter en polisanmälan av t.ex. en våldtäkt, dvs. under förundersökningen, kan polisen komma att hålla förhör med dig, eventuella vittnen och misstänkta. Om du minns fler detaljer och händelser efter förhöret kan du tillägga det i anmälan vid ett senare tillfälle. Men gärna så fort som möjligt eftersom det underlättar processen att gripa gärningsmannen.

Vid förhör under förundersökning och även vid rättegång får du oftast ha en stödperson med dig. Kvinno- och tjejjourer, brottsofferjouren eller socialtjänsten kan ställa upp vid dessa tillfällen.

Om du har behov av tolk kan du få biträde av sådan.

Rivna eller blodiga kläder kan också lämnas som bevismaterial. Allt oftare kan man numera genom DNA-undersökningar koppla gärningsmannen med brottet.

Kriminalpolisens uppgift är en platsundersökning för att hitta fingeravtryck, blodfläckar eller sperma.

Ett rättsintyg skrivs i regel ut av läkaren där han/hon beskriver allvaret av skadorna och även vilka medicinska åtgärder som företagits. Du kan begära att läkaren tar foto av dina skador som senare kan användas som bevismaterial.

Om du har misshandlats och får läkarvård men inte av någon anledning vill polisanmäla händelsen kan du be läkaren att dokumentera dina skador. Detta kan, vid ett senare tillfälle användas som bevismaterial. Dokumentationen är alltså ingen polisanmälan!

Du kan alltid själv dokumentera - fotografera eller diarieföra - dina skador på egen hand. Ju fler bevis, desto större chans till fällning.

Tjejjouren rekommenderar dock en polisanmälan!


:: Målsägandebiträde (jurist el. advokat)

Vid sexualbrott och vid behov i mål om misshandel och olaga hot kan du få ett målsägandebiträde.

Vid speciella behov av hjälp kan målsägandebiträde (advokat el. jurist) fås vid nästan alla brott, dvs. misshandels- och våldtäktsfall som kan leda till fängelse.

Om du tycker att du har behov av målsägandebiträde så har du rätten att diskutera detta med polis eller åklagare. Domstolen utser målsägandebiträdet vars uppgift blir att bevaka dina intressen, stödja och hjälpa dig under förundersökning och rättegång. Dessutom ska din försvarare assistera åtalet och föra talan om skadestånd.

Du behöver inte oroa dig över att inte kunna betala din advokat/jurist. Du har rätt till en jurist kostnadsfritt om du tjänar mindre än 260 000 kr. per år.

Kvinno- och tjejjourer har goda kontakter med diverse advokater och jurister. Kontakta oss gärna vid behov av ett målsägandebiträde


:: Gärningsmannen

Den misstänkte gärningsmannen får också ta ett blodprov och blir placerad i häktet. Kriminalpolisen förhör den misstänkte och de berättar vilket brott han är misstänkt för.

Åklagaren anhåller den misstänkte tills åklagarens beslut. Han kan friges eller begäras häktad. Åklagaren har högst fem dagar på sig att komma fram till ett beslut.

Vad som avgör om en misstänkt blir gripen, anhållen eller häktad är i första han hur grovt brott han misstänks för och även hur stark bevisföring används mot honom.


:: Åtalsbeslut

Det är åklagaren som fattar beslut om åtal/stämning.


:: Nedläggning av förundersökning

Nedläggning av förundersökning beslutas av polis eller åklagare när det inte går att uppvisa tillräckligt bevismaterial om övergreppet eller vid tillfällen någon gärningsman inte kan pekas ut. Förundersökningen läggs ned även om kvinnan inte vill samarbeta, annars är det polisens skyldighet att utreda ett brott.


:: Överprövning vid nedläggning

Som målsägande (klagande) har du rätt att begära överprövning av polisens eller åklagarens beslut om att:
inte inleda förundersökning
nedläggning av förundersökning
inte väcka åtal

Du kan begära en överprövning av ditt fall hos förundersökningsledaren. Kontakta den närpolisstation/enhet som handlägger ärendet för att ta reda på vem som är förundersökningsledare i just ditt ärende.


:: Domstol och domslut

Du kan begära att bli informerad om när huvudförhandlingar äger rum. Detta kan du göra i samband med anmälan. Ditt målsägandebiträde ( advokat el. jurist ) har en skyldighet att informera dig om alla beslut, processer, mm.


:: Stöd och rådgivning

Förundersökningar, förhör och rättegångar kan vara känslomässigt påfrestande.

Vid behov av stöd, rådgivning eller praktisk hjälp kan du kontakta alltid kvinno- och tjejjouren eller andra ideella organisationer. Detta kostar dig inget!


:: Juridisk handledning

Rättshjälp kallas den ekonomiska hjälp staten kan hjälpa med vid rättsliga ärenden eller tvister. Det kan gälla skadestånd som polis och åklagare inte kan hjälpa till med eller förhandlingar med försäkringsbolag.

Det innebär bland annat att du kan få viss hjälp med kostnader för att anlita juridisk hjälp. Du kan vända dig till en advokatfirma där rådgivning lämnas under högst en timma och du får betala en viss summa.

Du kan även vända dig till kvinno- och tjejjourer där den juridiska rådgivningen är kostnadsfri. Juristjouren sitter jour på Alla Kvinnors Hus på onsdagar 18-21, tel 08-644 09 20. De är tjejer som läser till jurister på universitetet och som kan försöka hjälpa dig om du har juridiska frågor.

Med rättsskydd menas den rättsskyddsförsäkring som ingår ibland annat i hemförsäkringen. Uppgifter om rättsskyddet hittar du i dina försäkringsbrev eller försäkringsvillkor.


:: Begäran om ersättning

Vid rättegången för åklagaren din talan mot den misstänkte angående dina ersättningskrav.

Det är viktigt att du preciserar dina krav/yrkanden, t.ex. reparationer, läkarvård, terapi, m.m. Domstolen beslutar om den misstänkte ska betala ersättning till dig.


:: Försäkringsbolag & Brottsoffermyndigheten

Om den dömde inte kan betala eller om någon gärningsman hittas, kan du vända dig till ditt försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten och be om hjälp om ersättning.


:: Brottsskadeersättning

Genom Brottsoffermyndigheten betalas en s.k. brottsskadeersättning. Det är en ekonomisk ersättning från staten som du får om den dömde, inte kan betala och du saknar försäkring.

Mer information om Brottsoffermyndighetens ideella ersättning vid sexualbrott får du på: http://www.brottsoffermyndigheten.se/brottss/ideell.htm

Ansökan om ersättning ska göras inom två år från brottet till:
Brottsoffermyndigheten
Box 470
901 09 Umeå


Text tagen från Alla Kvinnors Hus hemsida.