Karins Hemsida

E-mail
Kaniner
Om mig
Länkar
Dagbok
Nyheter
Resultat
Fotoalbum
Kaninfakta
Kaninhoppning

Fakta om Kaniner

Kaniner har man fött upp som husdjur sen över 2000 år sedan, men då var det mest munkar som födde upp kaniner för köttets skull. För fem år sedan bildades förbundet Sveriges Kaninhoppares Riksförbund som har fått människor att inte bara skaffa kanin för utställning, sällskap och kel utan också för den "nya" sporten som med åren vuxit upp allt mer och mer och som nu verkligen har kommit för att stanna, nämligen Kaninhoppning. Kaninen är en av dom vanligaste husdjur i Sverige. Det brukar vara mycket populärt eftersom dom är mycket oemotståndliga små djur som går att ha både inomhus och utomhus, rätt lätta att sköta, man kan ställa upp i kaninhoppning, utställningar, osv. Detta är några av anledningarna till att dagens människor väljer kanin som husdjur...

RASER OCH SÅNT:

Det finns runt 50 kanin raser i Sverige (om inte fler) som man kan välja på, dom vanligaste raserna att ha som sällskapsdjur är dvärgraserna: dvärgvädur, dvärghare och hermelin som hör till dvärgkanin arten, man kan dela in raserna i fyra olika sorter; jätte raser, stora raser, små raser samt dvärgraser, dvärgraser är som sagt det vanligaste att ha som husdjur. Innan man ska köpa en kanin är det viktigt att tänka igenom det ordentligt, kaniners livs längd ligger på 5 till 10 år och man måste ta väl hand om kaninen i hela dess liv och inte bara i början. Man kan köpa kaniner på en zooaffär, hos en uppfödare kan du få renrasiga kaniner eller hos en bekant som har fått kaninungar. Jag råder er till att inte köpa en angora kanin, angoran tillhör mera "produktions djur". Kaninen är spridd nästan över hela jordklotet (världen).

Hermeliner: Tellos & Estrella	Hermelin: Hermelinen tillhör dvärgraserna, det är en rätt så gammal ras, som kommenteras mycket i utställnings branschen, men duger även fint till bla. hoppning och som kelkanin. Öronen är uppåtstående och ska helst inte vara längre än 5 cm, om dom är större kan det vara risk för att det är nån korsning mellan olika dvärgraser. Dom väger ca: 1,0 till 1,3 kg. Denna kanin är dock inte lika lämpad för hoppning som dvärgväduren. Kan ha ett mycket hett temprament, men dom flesta är endå otroligt fina kelkaniner, finns mycket i zooaffärer.
Dvärgvädurar: Sudden & Plutten	Dvärgvädur: Mycket vanlig ras i zooaffärer som finns i alla möjliga färger och färgkombinationer. Har ett lugnt och coolt tamprament som passar mycket bra till tex. kaninhoppning, har fin hopp teknik och är mycket lätt lärd med andra ord, mycket tillgiven ras. Vikten ska ligga mellan 1,0 till 1,9 kg, fast det varierar rätt mycket, den har tendens för att bli för stor med andra ord överviktig. Har mjuka hängande öron, hör dåligare än raser med rätt uppstående öron. Rasen kom till Sverige i början av 1970 talet. Ifrån början kom dvärgväduren ifrån Holland. Dvägvädur finns oftast också som kaschmir och fusch, som ni säkert också känner till, det är med andra ord ett hårlag som har tendenser för att vara extra ulligt och ha stora baktassar, osv...
	Belgisk jätte: Är just nu den nuvarande största rasen, den väger runt 7 kg. Och som man hör på namnet kommer den ursprungligen ifrån Belgien. Den här rasen behöver på grund av sin storlek rätt så bra med utrymme & motion och ska helst vara utomhus året om eftersom den har kropp byggd för det. Dock ej så bra till kelkanin men duger till exempel rätt så bra till hoppning med tanke på dess långa bakben.
	Fransk vädur: Den franska väduren har lika så mjuka hängande öron som dvärgväduren, om inte något längre. Den är mycket kraftig och har väldigt muskolös kropps byggnas samt tät päls. Den vanligaste färgen för den här rasen är viltgrå "vilt färgad". Den väger runt 5,5 kg som full vuxen.

FODER:

Kaninen vill att du ger den nytt vatten varje dag (skölj ur vattenautomaten/vattenskålen ordentligt och fyll i med nytt "färskt" vatten). Det är lättast att ge kaninen vatten genom en vattenautomat eller en keramikskål, som du kan få tag på i zooaffärerna. Kaninen behöver alltså daglig omvårdnad, det vill säga: Mat, Sällskap, Kärlek samt Motion. En kanin ska ha ca 1 dl på fyllning av torrfoder varje dag (pellets), sen ska den också (helst) 2 st tsk kaffemått kaninblandning eller havre per dag, köp helst pellets av lantmännen, det blir billigare och den tycks vara nyttigare, detta foder ska bara kaniner som jobbar väldigt hårt ha per dag. Kaninen vill också ha ca: 1 hand på fyllning av hö (varje dag). Höet kallas för kaninens basfoder, med det menar man att kaninen alltid ska ha hö i buren (hö är lättast att ge genom en foderhäck, eftersom att det inte blir lika smutsigt i buren då, kaninen använder det inte toalett tex. då). Kaninen vill också ha grönfoder (dvs. frukt och sånt), men det ska du vara försiktig med för kaniner har känsliga magar och om den inte är vana vid grön foder kan det orsaka tex. diarré, som är mycket allvarligt, utan du ska vänja den försiktigt men endå säkert vid att äta frukt. Försök att variera kaninens kost så mycket som möjligt.

KLOKLIPPNING:

Så var det dags för kloklippning. Man brukar klippa en kanins klor drygt 2-3 gånger per år beroende på hur mycket dom växer, en del kaniner får man klippa en gång i månaden. En del kanin raser behöver klippa klorna oftare och andra kanske bara en gång om året. När du ska klippa klorna på en kanin är det viktigt att du vet hur du ska göra, så att du inte klipper fel, det kan göra mycket ont på kaninen och i värsta fall börja blöda. Jag tycker att det är säkrast att första gången man klipper klorna på en kanin göra det hos en veterinär eller kontakta personalen i en zooaffär. Man får tag i kloklippnings saxen hos en veterinär eller i en zooaffär, dom brukar kosta runt 40-50 kr. När du klipper klorna är det viktigt att kaninen kan lite på dig och vara hyfsat tam. Börja alltid med fram tassarna och ta sen bak tassarna. När du klipper ska du hålla tassen mot en stark lampa så att du kan se var pulpan är (en liten brun/svart linje som är inuti själva klon). Du klipper bara av spetsen av klon, annars kan du göra pulpan och kaninen illa. Det är speciellt viktigt att klippa klorna om du använder kaninen till hoppning och såna aktiviteter.

Daniela klipper Pims klor. Det är viktigt att koncentrera sig mkt, annars finns det risk för att man råkar klippa fel, och då kan det börja blöda rejält.

MOTION OCH KÄRLEK:

Kaninen vill också att du ger den sällskap, kärlek samt motion varje dag. Släpp gärna ut kaninen på en sväng i ditt rum (minst 1 gång per dag), men se till att eventuella el sladdar och annat kaninen kan skada sig på är borta innan dess, kaninen behöver då helst lära sig att vara rums ren eftersom det kan bli jobbigt om den går runt och skvätter "pluppar" över allt, det gör du lättast genom att lyfta kaninen till "katt lådan" med jämna mellan rum, sen lär den sig själv. Kaninen ska även ha daglig motion om den är utomhus. Ett enkelt sätt att ge motion om man har kanin utomhus är att ta en sväng i selen (marken måste vara hyfsat torr och vädret vackert, annars kan kaninen bli förskyld och kaninen måste vara sel tränad) eller en runda på altanen/terrasen eller i en haga av kompost nät som kan bestå av 30-40 minuter, eller så kan du alltid bygga en rast gård av kompost nät. Det är bäst att ha en trädgård om man har utomhus kanin, även inomhus kaniner kan man släppa ut och promenera utomhus med om det är riktigt varmt (det får inte skilja så mycket ifrån inomhus temperaturen). Och varför inte ta en hopp runda i selen om kaninen är hopp kunnig?, det lär funka både inomhus och utomhus...Tänk på att om kaninen inte är van vid sele kan du alltid hoppa utan så länge du inte ska på tävlingar. Kaniner är kända för att kunna hoppa bra, i sitt liv som fria använder dom sig mycket av det, att dom kan hoppa så högt beror bland annat på att dom har sån otrolig kraft i sina bakben. Glöm inte att berömma kaninen när den varit duktig.

SELHÅLLNING:

I början när kaninen kommer till dig är den runt 8 veckor (2 månader) och då krävs tålamod, mycket tålamod, för det är inte bara att sätta på selen med en gång, nej du och kaninen har mycket att lära innan selen åker på, var beredd på att kaniner är väldigt envisa och du måste ha väldigt mycket tålamod och framför allt tid.

1. Först ska du lära känna din kanin och det kan ju också ta sin lilla tid. Låt kaninen nosa runt lös i ditt rum, förråd eller komposthage och låt den nyfiket titta omkring på allt nytt, ropa på den och kela mycket, visa dina goda sidor (klappa den och ge den kanin godis av nåt slag) så att kaninen förstår att du är snäll och inte farlig på nåt sett. Du ska vara kaninens bästa vän.

2. När du känner att kaninen har börjat lita på dig och har varit hemma hos dig ett bra tag (ungefär två veckor) och känner igen sig och är lugn kan du börja med att kolla på sele och koppel som finns att köpa i zooaffärer. Selen får inte bestå av ett halskoppel utan det ska vara en sele med kopplet fast spänt i magremmen, kopplet ska vara ca 1,5 meter långt.

3. Du kan börja med att släppa ut kaninen och låta den springa omkring lite fritt som vanligt, lägg selen och kopplet på golvet och låt den nosa på det lite, så att den kan sprida sitt revir på den och se att den inte är farlig på nåt sett, sen tar du lugnt upp den i ditt knä och stryk den över ryggen och tala lugnt till den, knäpp loss kopplet ifrån selen så att det inte börjar med att kaninen trasslar in sig och stör kaninen. Lägg selen löst över ryggen på kaninen, spänn inte fast några remmar än, klappa den över huvudet och börja med att spänna hals remmen, om det är en hona se upp så att den inte spänns fast över "hakan" hon har under huvudet. Spänn den ganska löst till att börja med, så att kaninen inte blir förskräckt och sprattlar till. Sen tar du magen, spänn även den rätt så löst (inte för löst bara). Släpp sen ner kaninen lugnt och fint på golvet och låt den skutta omkring och känna lite på selen.

Sen fortsätter du så allt oftare, sätt på selen och låt den skutta runt med den på sig, så att den vänjer sig allt mer, hopp träna även gjärna med selen på.

4. Till sist är det dags att spänna fast kopplet börja som vanligt med att låta den skutta runt med kopplet fast spänt i selen, så att den vänjer sig vid att ha nånting som sitter fast i selen, ifall den skulle trassla in sig ordnar dom oftast det själv när dom springer löst men om den inte kommer loss med en gång får gjärna du hjälpa till också, kopplet får inte hänga slappt utan försök hålla i det lite grann, men dra inte.

Sen går det bara av farten även om det inte alltid har varit helt lätt med sele och koppel...

LYCKA TILL!

BURAR:

Nånting som jag tycker är mycket effektivt och bra är att ha kaninen i en betesbur/gräsbur med bolåda på sommaren och ta in den på vintern, ha den i ett förråd eller en bur på ben. Hermeliner kan man ha inomhus och i lägenhet med rumstemperatur året om. På vintern (om kaninen inte är inomhus eller i en lägenhet med rumstemperatur) ska den ha en vind tät bur med helst frigolit botten och den ska stå på ben på marken, den ska vara skyddad ifrån fukt, regn, kyla och sånt. Ta aldrig ut en kanin som är van vid att bo inomhus, och ta aldrig in en aning som är van vid att vara utomhus, det kan ge stora tempratur skillnader och kan leda till att kaninen blir sjuk. Kaninen klarar upp till runt ca 25 minus grader berorende på vilken ras den är. Om du har flera kaniner är det en smart ide att bygga ett kaninstall, som en bur på ben, fast med fler utrymmen för kaniner. Inomhus burar finns att köpa på zooaffärer, tänk på att en bur aldrig kan bli förstor för en kanin. Burar behövs även städas, en bur ska städas och rengöras ca 2 gånger i veckan beroende på hur smutsigt och rörigt det är. Man kan ta vara på kaninens pluppar (avföring), det är perfekt att ha som gödsel till krukväxterna. Kom ihåg att kaninen även kräver motion varje dag, för att må bra.

Vad som ska finnas i en kaninbur är:

Basfoder: HÖ - Ge lättast i en höhäck, fyll på ca 1 hand per dag. Torrfoder: Pellets, EJ Havre - Ge lättast i liten keramikskål, ca 1 dl pellets per dag. Vatten - Ge lättast i vattenautomat med nippel, häll ut det gamla vattnet, skölj ur ordentligt och fyll på nytt " färskt " vatten varje dag. Saltsten - Häng upp med hjälp av en slags klämmare eller ståltråd, ska alltid finnas i buren, innehåller bland annat viktiga miniraler och vitaminer. Grenar - Luta mot bur gallret eller väggen i buren, måste kaninen ha i buren för att gnaga ner tänderna, annars kan dom växa snett tex. Kutterspån eller Halm - Strö ett tunt lager över botten, byt detta ca 1 gång per vecka och helst oftare. Grönfoder - Lägg brevid matskålen, ta det lugnt med ömtåliga kaninmagar!!, kaniner kan få diarré om den får förstora växlingar imellan grönfoder och torrfoder, om kaninen får diarré ska du bara ge den torrfoder, basfoder, osaltat koktris och vatten om diarrén inte går över på två dagar ska du kontakta en veterinär. Knäckebröd - Är också bra för kaninens tänder, detta foder är dock ej nödvändigt om det finns grenar i buren. Kaninhus - Ett lagom stort kaninhus så att kaninen kan gömma sig.

BURKOMPISAR, RANGORDNING:

Två hanar från samma kull blir bäst att ha tillsammans (det måste förståss vara kastrerade hanar), 2 honor kan bli mycket bråkiga att ha tillsammans när dom är brunstiga. Kaninen blir brunstig med ungefär 20 dagars mellan rum, dom blir könsmogna redan vid 12 veckors ålder, med andra ord väldigt tidigt. Dvärgkaninerna (Hermelin, Dvärghare & Dvärgvädur) visar mer tydligt att dom är brunstiga än andra raser. Två honor går att ha tillsammans men det kan bli lite kruxigt när dom är brunstiga som sagt. Det går även att ha en kastrerad hane och en hona tillsammans, i längden är det nog det som funkar bäst. Men det går även att ha ett marsvin och en kanin tillsammans. Kaninen går bra ihop till exempel med marsvin, och vissa hundar och katter brukar bli bra kompisar till kaninen, men då måste dom båda djuren känna till varandra och helst växt upp tillsammans.Som sagt det finns många olika kombinationer (både bra och dåliga). Det jag tycker är bäst och mysigast att ha är en ensam kanin eftersom den oftast blir mer personliga, man kan ju endå låta kaninen träffa andra kompisar och få sällskap på andra sett. Om kaninen inte har några kompisar är det viktigt att du ger den ännu mer kärlek och vänskap. Kanin är en av dom sällskapligaste djur och vill vara med överallt.

... medge att jag är proffs på det här?, haha