SEPTEMBER

1 och 2 SEPTEMBER

Allhelgonahelgen i den Katolska kyrkan utgörs inte av endast ett utan av två helgdagar, Alla Helgons dag och Alla själars dag.

2 Men från dig, Betlehem i Efrata, så obetydlig bland Judas släkter, skall jag låta en härskare över Israel komma, en som leder sin härkomst från forntiden, från det längesedan förflutna. 3 Ja, folket skall vara utlämnat till dess hon som skall föda har fött. Då skall de som är kvar av hans bröder återvända till Israels folk. 4 Han skall träda fram som herde med Herrens kraft i Herrens, sin Guds, höga namn, och folket skall bo i trygghet, nu då han blir ärad över hela jorden. Mik. 5:2-4

18 Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans, visade det sig att hon var havande genom helig ande. 19 Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja sig från henne i tysthet. 20 Men när han hade beslutat sig för det, uppenbarade sig Herrens ängel* för honom i en dröm och sade: ''Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, ty barnet i henne har blivit till genom helig ande. 21 Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa* sitt folk från deras synder.'' 22 Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: 23 Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel (det betyder: Gud med oss). Matt. 1:18-23

18 En av de mest framstående skriftlärda var Elasar, en man i hög ålder med ädla anletsdrag. Honom tvingade man att öppna munnen för att äta svinkött. 19 Men eftersom han föredrog en ärofull död framför ett liv i skam spottade han ut köttet och gick självmant fram till tortyrpålen. Den vägen måste alla gå som hade mod nog att värja sig mot sådant som man inte får smaka ens för att rädda livet. 21 De som var förordnade att tjänstgöra vid den lagvidriga offermåltiden kände emellertid Elasar sedan gammalt. Därför tog de honom avsides och uppmanade honom att skaffa sådant kött som han fick äta och som han själv hade låtit laga till och låtsas som om d 22 'Gjorde han detta skulle han undgå att avrättas; med tanke på deras långa vänskap ville de visa skonsamhet.' 23 Men Elasar visade en klarsyn värdig hans år, hans ålders auktoritet, hans grå hår som vittnade om ärofulla mödor, hans levnadssätt som varit föredömligt ända från barndomen, och mer än så: värdig den heliga lag som är skapad av Gud. I den andan gav han si 24 Det anstår inte min ålder, sade han, ''att delta i ett bedrägeri som skulle få många ungdomar att tro att den nittioårige Elasar gått över till hedendomen. 25 De skulle lockas på villovägar av mitt hyckleri och mitt begär att få leva en försvinnande liten tid till, och själv skulle jag få min ålderdom fläckad och besudlad. 26 Ty även om jag för ögonblicket slipper undan det straff som människor kan utdela kommer jag aldrig att kunna fly undan allhärskarens hand, vare sig jag lever eller dör. 27 Därför vill jag nu modigt skiljas från livet, så att jag visar mig värdig min höga ålder 28 och ger de unga ett ädelt exempel på hur man villigt och med ädelt sinne dör en skön död för den höga och heliga lagen.'' Med de orden gick han direkt fram till tortyrpålen, 29 och den välvilja som bödlarna nyss hade visat slog om till grymhet, ty det som han nu hade sagt var ren dårskap för dem. 30 Redan döende under slagen stönade han fram: ''Herren, som äger den heliga kunskapen, vet att jag kunnat slippa undan döden i stället för att nu bli piskad och känna dessa förfärliga plågor i min kropp, men han vet också att min själ i gudsfruktan utstår d 31 På detta sätt lämnade han livet och gav med sin död inte bara de unga utan hela folkets flertal ett ädelt exempel att följa och ett hjältedåd att minnas. 2 Mack. 6:18-31

28 Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet*. 29 Säljs inte två sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. 30 Och på er är till och med hårstråna räknade. 31 Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar. 32 Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. 33 Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen. Matt. 10:28-33

4 De bröt upp från berget Hor i riktning mot Sävhavet för att gå vägen runt Edom. Under vandringen blev folket otåligt 5 och klandrade både Gud och Mose: ''Varför har ni fört oss ut ur Egypten för att dö i öknen? Här finns inget att äta och dricka. Vi är utleda på den usla maten.'' 6 Då skickade Herren ormar mot folket, giftormar som bet israeliterna så att många av dem dog. 7 Folket kom till Mose och sade: ''Vi syndade när vi klandrade Herren och dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss.'' Mose bad för folket, 8 och Herren sade till Mose: ''Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.'' 9 Och Mose gjorde en orm av koppar och satte upp den som ett fälttecken. Den som blev biten av en orm såg på kopparormen, och då fick han leva. 4 mos. 21:4-9

13 Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonen*. 14 Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas 15 för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. 16 Så älskade Gud världen* att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. 17 Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. Joh, 3:13-17

1 Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens* skull, att leva värdigt er kallelse, 2 alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. 3 Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: 4 en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. 5 En är Herren, en är tron, ett är dopet, 6 en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt. 7 Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom. 8 Därför heter det: Han steg upp i höjden och tog fångar, han gav människorna gåvor. 9 (Att han steg upp, måste inte det betyda att han också har stigit ner i underjorden? 10 Han som har stigit ner är också den som steg upp högt över alla himlar för att uppfylla allting.) 11 Så gjorde han några till apostlar*, andra till profeter*, till förkunnare eller till herdar* och lärare. 12 De skall göra de heliga* mera fullkomliga och därigenom utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp, 13 tills vi alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet*. Ef. ¤:1-13

9 Jesus fortsatte därifrån, och då han såg en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset, sade han till honom: ''Följ mig!'' Och Matteus steg upp och följde honom. 10 När Jesus sedan låg till bords* i hans hus, kom många tullindrivare och syndare dit och lade sig till bords tillsammans med honom och hans lärjungar. 11 Fariseerna* som såg det sade till lärjungarna: ''Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare?'' 12 Han hörde det och sade: ''Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 13 Gå och lär er vad som menas med orden: Barmhärtighet vill jag se och inte offer. Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.'' Matt. 9:9-13