En konservativ med ett hjärta

 

"A Charge to Keep" är titeln på George W. Bush självbiografi, vilket i min mening var en mycket passande titel. Med tanke på att hur han skaffade sig titeln - och hur han sedan efter ett tvivelaktigt valresultat intog det vita huset.

 

Men åter till själva boken. Jag köpte den för att jag ville veta vad som föregick inuti hans huvud, eftersom jag har uppfattat honom som totalt korkad och varit nästan sjukligt nyfiken på hur han rättfärdigar sin politik.

 

Väldigt tidigt i boken nämner han sin familj. Eftersom familjen är den amerikanska nationens grundsten så nästan myser jag när jag läser att den amerikanska presidenten har en perfekt familj. Faktum är att hans far George Bush var den enda som vid ett kyrkomöte som räckte upp handen då prästen frågade om någon i lokalen hade en perfekt familj.

 

Redan som liten pojke var George mycket allvarlig, och i den seriositeten vilade redan då i en djup klokskap. Det var vad jag konkluderade då jag läste om hur det var när hans syster Robin gick bort då han ännu var ett litet barn. När de var på en fotbollsmatch tog han plötsligt till orda.

 

"Jag önskar jag vore Robin"

"Varför" undrade hans far.

"För hon kan antagligen se bättre där uppe än vi kan här nere".

 

Han var bara sju år och skulle komma att leda nationen. (käpprakt åt helvete)

 

För att göra ett litet skutt och hoppa över det han skrev om baseboll (som han till och med tillägnade ett helt kapitel) så kandiderade han snart som guvernör i Texas ett antal år senare. Det fina med George är att han var så mänsklig. När han var ute på sina valturnerer kunde de människor han kramade riktigt känna hur uppriktiga hans kramar, hans värme, och hans uppmuntrande ord var. Han besökte alltid köken, personalen, ja "de lilla människorna" och pratade alltid med dem. Enkelt rejält folk som han ville representera, och vars liv han ville göra bättre.

 

"De små människornas liv"? Kanske någon tänker. Han vill väl bara främja vapenindustrin, oljeindustrin, cigarettindustrin och diverse bolagsbrottslingar? Svaret är : Nej!

 

De han då liksom som nu avsåg främja var sådana som Jimmy. (en enkel människa) Att den helt vanliga människan, brandmannen Jimmy, skulle kunna ha råd med ett eget hus (den amerikanska drömmen) genom Bush skattesänkningsreform i Texas.

 

Inte bara var han solidarisk mot "de små människorna" genom att sänka skatterna på egendom, utan även genom sin personliga moral. När hans företag "Arbusto Oil" inte gick att driva längre på grund av oljekrisen såg han till att alla anställda fick nya jobb innan han gick vidare.

 

Även om han kanske inte var någon vidare entreprenör själv så ansåg han att det var entreprenörer (förutom böner) som byggt Amerika. Entreprenörskap är ett ord som han flitigt använde sig av i sin självbiografi. Att det kapitalistiska systemet samt frihandel är det ultimata systemet är det främsta, argumenterar han utifrån en resa till Nordkorea han hade företagit, där han såg hur de bara hade en kostym att välja mellan, bara ett av allting. Fattigdom, ingen valfrihet, ingenting. Inga 200 olika sorters jordnötssmör att välja mellan i butikerna.

 

Något annat han vurmade för boken genom var hur viktigt det var att barn skulle lära sig att läsa. "Leave no child behind!" var hans slagdänga. Att lära barn var alltså viktigt för George. Att alla skolor oavsett resurser skulle lära barn att läsa. Att fördela resurser mellan skolor var han helt emot. Alla skolor oavsett resurser skulle göra något bra av det de hade.

 

Ungdomar var så viktigt för honom att han i Texas genomförde vad han kallade "A strong juvenile justice". Alltså, stränga straff för unga människor som begick brott. Detta för att få ned ungdomsbrottsligheten, och för att skicka ut ett starkt budskap till alla ungdomar: "ta inte droger, gå inte med i kriminella ungdomsgäng, för då hamnar ni i fängelse - länge. Och det är inte trevligt".

 

Order "rehabilitering" fanns inte med i boken. Det är som om han helt enkelt inte hade hört ordet, eller inte visste om att det fanns något sådant. Stränga straff var svaret på allting. Dödsstraff var också något han stödde om något hemskt brott hade begåtts. Att någon oskyldig skulle kunna avrättas var helt otänkbart eftersom deras system för att avgöra detta var helt felfritt. Även om han en gång blev tvungen att (eftersom han hade fått nya uppgifter) benådade en fånge från döden. Då han var säker på att denne var oskyldig. (Fången Henry Lee Lucas).

 

Faktum är att George skiljde sig såpass mycket från vanliga konservativa att människor fick svårt att definiera honom, sätta in honom i ett fack.

 

"Jag är en konservativ" sa George till reportern. Som försökte definiera honom.

"Men du har gjort saker annorlunda" argumenterade reportern. "Insistera på att utbilda alla barn, och att inte lämna något barn utanför. Det är inget koncept som normalt är förknippatmed konservativa" sa han. "Tja, kalla mig då för en 'konservativ med ett hjärta'" svarade George.

 

Från det ögonblicket skapades det namn som George W. Bush filosofi nu kom att benämnas med. Därför benämndes hans politik som "godhjärtad konservatism". Eller "barmhärtig konservatism" (beroende på hur man översätter ordet "compassionate".)

 

Annars var politiken han framförde i boken rätt enkel och väldigt tydlig. Begränsad statlig styrning och skattesänkningar. Han ansåg att staten ska göra några få saker, och göra dem bra.

 

Ganska nära slutet, innan kapitlet om godhjärtad konservatism, beskrev han om hur det var när han bestämde sig för att ställa upp i presidentvalet. Folk överallt ville att han skulle ställa upp. Vare sig han var på väg till möten eller någon annanstans. Han kunde gå in i en hiss och hisspojken bönföll honom "snälla Bush, ställ upp i presidentvalet!".

 

Mitt intryck av boken var att han (som jag förväntat mig) försökt framställa sig i så god dager som möjligt. Något jag tyckte var anmärkningsvärt var att han enligt sig själv inte räknade ett samhälles rikedom i monetära medel. Utan vad som avgör hur rikt ett land är skulle vara moralen hos de enskilda medborgarna. Men det mest slående intrycket jag fick var att han gjorde allt, verkligen allt, för att på varje sida verka så mänsklig som möjligt.

 

Läser man den här boken så får man läsa sentimentala brev från hans föräldrar där de berömmer hur duktig deras son är och hur stolta de var över honom. Man får även en inblick i hans tankar om det politiska systemet. Om hur sociala bidrag immobiliserar människor och hur det slog hårt mot de fattiga i samhället. En tragedi för dem. Därför krävdes skattesänkningar för att de ska kunna få ett jobb och kämpa, få mänsklig värdighet. Mindre brott, bättre moral, mindre droger.

 

När jag slagit igen boken och funderat över dess innehåll kom jag fram till att hans politik i många fall liknande folkpartiets snarare än moderaternas. Bara i en mycket hårdare version och med högerkristna konservativa värderingar.

 

Den här boken tycker jag alla som har det minsta intresse av amerikansk politik och mentalitet ska läsa. För den ger en unik inblick i en enligt mig helt vansinnig presidents tankar och vad han grundar sina beslut på.

 

Till sist blev han då president, denne George W. Bush. En konservativ med ett hjärta!

 

"I was not elected to serve one party, but to serve one nation. The president of the United States is the president of every single American, of every race and every background. Whether you voted for me or not, i will do my best to serve your interests, and i will work to earn your respect. I will be guided by president Jefferson's sense of purpose: to stand for principle, to be reasonable in manner, and, above all, to do great for the cause of freedom and harmony. The presidency is more than an honor, it is more than an office. It is a charge to keep, and i will give it my all."

 

- George W. Bush, December 13, 2000,

   Texas House of Representatives.

 

 

 

Av: Daniel Lundberg, Skribent