Kvinnan från Damaskus

vi har gått uppför alla trapporna
på knäna bländade av ljuset sargade av stenen
vi har kysst mantelfållen på vår härskarinna
sedan tumlat nerför alla stegen som Sisyfos sten
vi strävar mot urmoderns dödskyss
vi strävar mot stillaståendet
min mun som likt fågelungen piper
skona mig men icke
vi klättrar tumlar klättrar
jag och mina bröder

Raoul Tewelde