---

1998

jag vet att jag är annorlunda. jag är annorlunda än alla andra småkryp. jag  var annorlunda som barn och idag är jag annorlunda ibland. jag är annorlunda i andras ögon. det tittar på mig som ett missfoster, de tittar på mig som en gök.

de skrattar inte åt mig, de är allvarliga. det är allvarligt, vi vet det alla. jag ser ut som vilken flicka som helst. Ung, pigg och begåvad. men när det gäller, duger jag inte till något. jag är den fula ankungen. som inte vågar säga stopp. jag hälsar i bland på de andra, men de är ju annorlunda. jag är för smal, det säger de. du måste gå upp i vikt, så säger de. men jag vet jag är mullig. jag gick upp några kilogram en dag, men så märkte jag det själv. flicka, så kan du inte bete dig, sa jag då.

idag såg jag dem. de planerade något. de behövde en kandidat till. de behövde någon. hon såg på mig, jag såg det. men så sa den andra nej, jag hörde det. trots att hon sade det med sina ögon. vi skall inte ha några gökar, vi skall ha vänner. då förstod jag,

här är jag inte välkommen. men varför fryser de inte ut mig. de ger komplimanger om mitt hår. de tycker om mina kläder. det vet jag. det är därför jag köper nya kläder. det är därför jag tonar håret. det är därför jag använder oljebehandlingar. det är därför jag sminkar mig. det är därför jag tvättar händerna efter ett toalettbesök. varför bjuder de mig på sina fester. om de ändå tycker att jag är en gök. glömmer de vad de känner. eller tänker de överhuvudtaget. men varför bjuder de mig inte på karameller. trots att påsen går runt i ringen. är det för att jag bantar? är det för att jag aldrig vill ha karameller? är det för att jag inte äter karameller oskyddat, utan ridå. utan skydd från omvärlden. skydd från mina riktiga vänner.

idag var vi på kaffe. de frågade om jag kommer med. jag var trött med visste att det här var chansen. jag visste att det skulle annars aldrig bli av. om jag tackar nej, frågar de inte i morgon. precis som med karamellerna. men så var jag trött. jag var inte på humör. så det blev inte lyckat. kanske jag borde ha stannat hemma.

när jag märker  att tankarna flyger. då vet du att jag har förändrats. Min gamla lärarinna säger cosinus med o, då tänker jag att hon är en jävlig hagga. När hon höjer rösten vet jag att hon har på nerverna, men jag tänker fan vilken hagga. När matematiken blir exakt och inget får vara abstrakt. tänker jag, vad fan är det för skillnad.

när hon blir stressad och förbannad då tänker jag, jävla häftigt. men när hon tystnar, då får jag inte titta upp. för då vet jag att våra blickar skulle mötas. och hon skulle se mina tankar. för mina ögon är spegeln till själen och själen är en hel hop tankar. tankar i en vit kråkas huvud, med bruten vinge som belastning.

jag är trött och sömnig och jag vet inte vad jag vill. jag tror att jag vill sova, fast huvudet inte vill. jag är trött i högra benet. jag är trött i en hand och sjuk i magen.

jag borde ha tagit en tablett. jag vill känna tabletten, huvudvärkstabletten, i min hand. jag vill känna tabletten, tabletten mot menstruationssmärtor placerad mellan mitt pekfinger och min tumme.
jag vill känna  tabletten, tabletten mot tandvärk mellan mina läppar. jag vill känna tabletten, tabletten mot influensa mellan min övre tandrad och min undre. jag vill känna tabletten, tabletten mot reumatisk värk på min tunga. jag vill känna tabletten, tabletten mot muskel- och ledvärk simmande i min saliv. jag vill känna tabletten, tabletten mot förkylning slinka ner till magen.

men jag vill  jag vill läsa bruksanvisningen som finns inne i asken. men jag orkar inte, för jag har huvudvärk, menstruationssmärtor och muskel- och ledvärk.

vi var på bal i går. vi, jag och jag. jag trodde att jag måste ta med henne. jag trodde att jag skulle bli utan bordskavaljer annars.

när jag kom till platsen var dörrarna låsta.  jag stod och drog i dem. tänkte väl att de skulle känna min hand på deras handtag. och att de skulle känna igen mitt handtag. jag trodde att de skulle förstå, jag trodde de skulle öppna sig, men jag hade fel. jag visste inte vad jag skulle göra. jag visste att ingen fick se mig stå där, helt ensam. uppklädd med rödsammet svept runt min kropp. jag vågade inte visa att jag var desperat.

då såg jag henne gå inne i huset. hon kom närmare, kanske hon öppnar. men så kom det en bil. jag visste vems bil det var. det var hans. han, den jävla snobben. jag visste att han skulle skratta. inte högt, men säkert tyst. plötsligt skulle han inte kunna behärska sig, då skulle det bubbla. slutligen skulle han gapskratta, med öppen mun. med munnen på vidgad mun.

han skulle titta menande på sin flickvän. där ser du, sådan är hon. glo så länge du kan, det är sällan man ser henne.

jag vände klackarna och gick. jag tog modet och gick rakt mot bilen. jag skulle gå nonchalant förbi. jag skulle gå med näsan i vädret. sedan skulle han bli tvungen att dra i dörrarna. han skulle bli tvungen att be att få komma in. han skulle bli utblottad. men så fort att jag hade svängt om. öppnade Minna dörren och frågade om jag skulle komma in. jag sa ja. sedan tog jag tag i handtaget och gick in. och jag tänkte att jag var för tidigt där. jag tog på mig de andra skorna och gick till matsalen.

jag tänkte att jag kanske skulle kunna hjälpa till. och det kunde jag. jag fick ljus och en tändare. jag skulle tända ljusen i aulan och i trappan upp till festsalen. så började gästerna komma. jag såg en kamrat och gick med henne till fest lokalen.

jag tror att jag har hittat dig. jag tror att jag har hittat kärleken. folk har sagt att man märker när det är kärleken. när det inte mera är drömprinsen, utan den riktiga kärleken. själskamraten, hjärtevännen och en kumpan i livet.
vi har samma värderingar i livet, har samma intressen och samma sätt att uttrycka oss. vi vill inte ljuga, vi vågar inte ljuga. vi är de snällla barnen, med de kloka orden. små vita änglar flygande tillsammans, svävande tillsammans, levande tillsammans.

du är inte min drömprins till utseendet, men jag vet att du är den rätta. det är ditt sätt att gå, din hållning, dina tindrande ögon, din kropp, din trygga famn och leende på läpparna.

vi hade träffats, hade möts, hade sett varann. hade känt en närhet. men inte intellektuellt. vi kände inte varandra, men jag visste för en stund att du var den rätta. vi råkade träffas genom några gemensamma vänner. vi skrattade under kvällen. vi satte mitt emot varandra. våra blickar möttes, men det pirrade inte i min mage, mina ögon tindrade, dina ögon tindrade. vi skrattade båda åt de andras skämt. vi var lätt berusade, berusade av varandra.

så började du skämta. jag kunde inte sluta skratta. först skrattade jag för att vara hövlig. men så skrattade jag med dina skämt. kunde inte sluta, men skämdes inte för jag visste att det inte gjorde något. det var meningen att du skulle få mig att skrattar. du var en del av mig. du delade min humor.

de andra började prata om ishockey. jag avskydde ishockey och avskyr ishockey. orkade inte säga något, jag var så van med att folk pratade om ishockey. orkade inte börja prata om något annat, för jag visste att alla andra älskar sport. men så sa du att vi inte skulle prata om sport. vi skulle inte prata om ishockey. visste du då att jag avskyr sport. du sa vad du tyckte, det var första gången jag hade hört en man säga att han inte vill prata om ishockey. det är bara så. vi hade ett band. vi var bundna till varann. jag visste, men visste du? så tog kvällen slut. men jag vet att jag kommer snart att se dig igen. vi läser samma kurser  i skolan.

vi är intresserade av samma ämnen. historia och teckning. jag måste få prata med dig på nytt. men jag vågar inte ringa, tänk om saker blir fel. men varför skulle det? jag dansade med någon annan . jag vet inte om du såg det. jag såg dig dansa med andra.

kanske vi inte är kära, kanske vi inte älskar varandra. kanske vi bara tänker lika, kanske vi inte har samma känslor för varandra, allt annat kanske stämmer förutom kärleken.   kanske vi ... kanske vi båda är vita kråkor med brutna vingar. kanske du är en mus, som jag, kråkan snart äter, kanske kanske kanske... jag orkar inte fundera.

vet du vad jag önskar mig till julklapp. jag önskar mig en  pojkvän, en bästa vän, ett eget hem, en egen säng, och en egen stig. men jag önskar mig inte ensamhet, jag önskar mig någon att dela allt med. fast mest vill jag väl ha ett ny skjorta.

jag tror att jag är lite för fodrande på mig själv. jag vill vara bra i skolan, ha många vänner och jag vill vara exotisk. men mamma förstår det inte. hon tycker att jag latar mig och inte bryr mig. fast så är det inte alltid. jag prioriterar vissa saker. högst på min lista står olika saker för olika stunder. jag är omväxlande. jag är brokig.

jag är den vita kråkan. men lite lila ögonskugga på ögon locken.

när stormen har lagt sig, och jag är trött efter en bitter dag, då lägger jag mig på soffan och vilar.  minns i nutid, fast det är över ett år sedan.
jag var till jobbet idag. jag tänkte egentligen inte på något speciellt. jobbet är en plats, där huvudet inte fungerar.

det kommer in en kund till kiosken. jag går fram till disken. tittar på människan. men jag undrar inte vart den är på väg eller vem den är. jag väntar på att den skall säga vad den vill ha. ibland räcker det en stund. då kan det hända att jag blir irriterad. då kan det hända att jag tycker att det är skönt. jag njuter, jag har ändå inget annat att göra för tillfälle. eller så väntar disken på mig, och jag vill smita från den.

 sedan säger kunden att den skall ha godis. kunden tittar förbi mig. för att se vad jag gömmer bakom min rygg. ibland stiger jag åt sidan. jag tycker inte om när kunder ser förbi mig. de ser mot mig, men inte på mig.

 ibland säger kunden genast att den skall ha en liter mjölk. då frågar jag lättmjölk - kevytmaito? när kunden svarat går jag in i kylrummet och hämtar mjölken. när jag kommer ut igen slår jag priset in i kassaapparaten, sedan frågar jag om det är bra så - tuliko muuta? när kunden svarat nej säger jag fyra mark och nittio penni - neljä ja viisikymmentä. ibland tömmer kunden sin plånbok på tiopennin, men för det mesta räcker den fram en hundra marks sedel.

när kunden gått fortsätter jag att diska, tvätta golvet, portionera stripes eller franskisar, steker ägg, eller kanske läser dagens tidning i väntan på nästa kund.

när stormen har lagt sig, och jag är trött efter en bitter dag, då lägger jag mig på soffan och vilar.
mina dagar är ganska simpla. men ibland krånglar det. mina nätter är ganska lätta. men ibland krånglar de. då sitter jag uppe och skriver till dig. då skriver jag till en annan kråka.

fridolf, min katt, är det du? jag hörde någon gå men kunde inte se någon. du skrämmer mig. jag tittar runt mig och möter min spegelbild i fönstret bredvid mig. jag kan inte se detaljer men jag kan se en helhet. jag urskiljer mig från väggen bakom mig. hej fridolf, det var du. ja, fridolf jag skall ge mat åt dig. vänta jag kommer snart. ja fridolf, jag älskar dig. trots att jag är en kråka. vita kråkor älskar gråa katter.

vem fan tror du att du är? okej, jag vet att du har dina personliga problem. okej, jag vet att du har dina fysiska problem. jag vet att du vill provocera, men man kan faktiskt göra det utan att trampa på oskyldiga människors tår. jag skäms egentligen nu. jag har skrattat åt dina skämt. trots att de har varit grymma och sårat många person, ibland också mig.  jag har stigit åt sidan när jag har sett dig komma springande. jag har tagit åt mig när du har skymfat mig. jag har förstått att det är mig det är fel på.

men nu skall jag ändra mig. idag skall jag försöka ändra mig. jag skall bestämma vem jag är. tänk att flickor kan ha så stor makt. du är kort, lite mullig men ändå har du makt. du skriker på läraren och är arg när läraren säger emot. du får på nerverna och rusar ut ur klassrummet. sedan är du arg om läraren får på nerverna och kastar ut dig.

tittade han åt mitt håll? eller lekte jag att han såg mig. lekte jag att han iakttog mig. ledsen. bara ledsen. förhoppningar vilar i sanden. den torra sanden suger till sig mina tårar. vet inte att det är dåliga tårar. tårar som jag inte själv ville ha, som jag inte ville behålla. de var ett minne av honom. han som inte såg mig.

ge mig kärlek. du borde veta hur det känns.

ja. ja jag kommer. ja jag kommer tror jag. ja jag kommer eller vi får se. så sade jag. men jag visste att jag ville komma. så sa jag trots att jag var säker på att jag kommer. fest. det är fest det handlar om. födelsedagsfest, 18-års dagen din. så var det fredag. jag skulle fråga i skolan var du bor. men du var inte i skolan. du hade feber och låg hemma.

din pojkvän sa att det nog blir fest. så jag körde till alko. köpte dricka. köpte också en ros till dig. en vit ros. visste inte vad det betyder. men det ser bättre ut att komma med någon present. en blomma är klassisk.

sade hemma vart jag skulle. pappa körde mig till dig. jag visste inte egentligen var du bodde. men jag sökte i telefonkatalogen. kunde ha ringt till dig. borde ha ringt till dig. men så kom jag fram. öppnade dörren lite. för att höra om jag kommit rätt. jag hörde några pojkar ropa att de ville höra musik. jag kände igen rösterna. de var inte mina vänner. men jag kände dem. vi gick på samma klass.
så stängde jag dörren och visade ett tecken åt pappa att han kunde åka. så ringde jag på. öppnade dörren. och klev in. försökte höra efter vilka alla som var där. hörde bara pojkröster. blev lite orolig.

så tittade han fram. så tittade inte-min-vän-men-känner-honom fram. du frågade vem det var som kom. då uttryckte han sig sin platoniska ställning till mig, genom att säga både mitt förnamn och efternamn. du blev förvånad över att jag kom. och han frågade om det alls var meningen att jag skulle komma. var jag verkligen bjuden? jo, nog var jag bjuden men du sa att du inte visste om jag skulle komma. jag gav dig rosen och gratulerade dig. du sade att jag inte skulle ha behövt ge dig något, men jag visste att du sa det bara för att det hörde till.

så frågade du hur jag hittat dit. dumma jag svarade att jag tittat i telefonkatalogen. vem annan än jag  skulle verkligen säga om det var. att jag verkligen skulle medge att jag hittade till en fest genom telefonkatalogen. dumma lilla jag. skäms.

jag tog av mig mina skor och jag tog av mig min kappa. dröjde kvar en stund, för att höra vem som satt i köket. bara pojkröster.  hjälp. hjälp, skall jag våga gå till köket. skall jag våga sätta mig med dem, medan du sätter rosen i en vas.  jag gick inte. jag dröjde kvar. så kom du. du skulle ta en stol till mig. jag följde dig sedan till köket. men kunde inte sätta mig i det själva köket. fick sitta vid dörröppningen. det var så fullt. öppnade en cider. och började dricka. medan jag kollade in er.  folk fick veta att jag samma dag tagit körkort. tur var väl det. annars skulle ingen ha brytt sig om mig. annars skulle ingen ha talat med mig, frågat mig, eller tittat på mig.

jag var den ända flicka som kommit. men jag överlevde. ingen brydde sig om att inte prata om det de annars skulle ha talat om, om jag inte suttit bredvid er. tog en cider till.

folk anlände och snart var vi ca 20 stycken. allting löpte fint för mig. tog några cider. gick på vessan ett antal gånger.  flyttade mig senare till vardagsrummet. satte mig i en soffa. bredvid honom.  han utan det stora hået. han spådde en av mina vänner. verkade ganska roligt. många satte i soffan. många satte bredvid soffan med.

så var han färdig. en närmare vän till mig frågade om du kan spå honom också. men du har dina principer sa du. du spår bara kvinnfolk i allmänhet. jag var den ända flickan i rummet. jag var den ända kvinnan. det märkte du men sa ingenting. det märkte jag men sade ingenting. det märkte min närmare vän. han sade det. okej, sade du. om madam tillåter det. så klart gjorde jag det. men jag måste verka lite tvekande. annars skulle ni alla se att jag längtat. längtat att bli medelpunkten i pojkskaran.

så blev jag spådd. du visste att jag skriver. du visste att jag skriver dikter. du visste hur innerligt jag vill bli en författare. du visste hur mycket jag egentligen ville ha publicitet. du visste. du tog till vara på det. alla frågor handlade nästan om min framtida författarkarriär. du visste hur jag älskar svart och lila. du visst om mitt innersta mig. du är observant. jag vet att du länge kollat in mig. detalj för detalj. ni andra gick till andra ändan av rummet.

så började någon ropa på ditt namn. så började någon ha pussljud riktade mot oss. de ropade att de visste att du ville. du visste vad jag ville. du kom ihåg alla gånger jag har skuffat dig längre bort. konstigt på varje fest säger jag att jag inte vill vara ihop med dig. att jag inte tycker om dig på det sättet. men ändå dansar vi tillsammans på varje fest. ändå ger du mig hela tiden komplimanger. hur känner du dig? hur mår du?

plötsligt lämnade de oss. blev lite rädd först. men visste att du är en gentleman. det tänkte inte de andra på. de visste inte hur många gånger jag har nekat dig. du har inte berättat, för du är en gentleman. är du du? eller är du jag. i alla fall är vi inte vi. vi är vänner.

kvällen var inte embryo mera. kvällen var inte ung. kvällen var natt. tiden var natt. tiden var hemdags. tiden var taxidags.  sa hejdå. sade tack. sade grattis. sade vi syns i morgon. sade hejdå igen. gick ut. tog fram min telefon. slog in bokstäverna i taxi och telefonen ringde. så sa jag var jag var. och tio minuter senare var jag på väg hem. lite dåsig, lite trött. alla visste att jag var trött. de visste det. jag hade berättat åt alla. den senaste halvtimmen hade jag stått och lutat mig. till alla som gick förbi sa jag att om jag sätter mig somnar jag. jag hade festat. jag hade druckit cider.

jag kom till skolan. hade röda kinder, det kände jag. hade cyklat det hade varit kallt. mitt i vintern cyklar lilla jag. kallt, men får sova längre. kom in i skolan. skulle gå upp till klassrummet. skulle gå upp för trappan. i trappan stod tre stycken pojkar. jag visste vem de var. men jag kände inte dem. när jag hade gått förbi dem hörde jag det. någon av dem sa det. hon har piss i huvudet. då tänkte jag. de där har piss i huvudet. det tänkte jag. och när jag någon gång går förbi en av dem, med mina vänner. då skall jag säga. då skall jag säga att han där har piss i huvudet. det skall jag säga. högt.

har en riktigt bra vän. vi har inte träffats. om vi skulle träffas skulle jag bli kär. nu får jag inte tillåta det.

har pratat med vännen, djupare än med någon annan. kan kanske inte prata djupare med någon annan. med dig dyker jag. vi har så samma intressen. men är så olika. flicka och pojke. korthår långt hår. alanis morisettare och iron maidenare. men både skriver. dikter. noveller. självmord.

ingen skulle kunna para ihop oss. det är bara vi som känner bandet. måste träffa dig någon gång.

har flickvänner, pojkvänner, men bara en vän. vänner för livet. tills döden skiljer oss åt. snälla skolflickan, vän med hårdrockaren, långhåriga, socialbesökaren. öh? i alla fall är jag inte vän med hans utseende. jag är nog vän med det, men jag lärde känna hans inre först. det gjorde han också. därför lyckades det. jag har en vän för livet.

jag är den vita kråkan med bruten vinge. om du är en vinden under min hela vinge. jag är en vit kråka. och du är en annan kråka. vi är ett kråkpar.

hej. jag skriver till dig. jag har din telefonnummer. jag har din adress. men minns. jag minns att du egentligen inte är min vän. du är inte min vän. du har en brist. du kan bara vara låtsasvän. egentligen har du aldrig sagt det åt mig. men jag känner dig. jag känner igen din typ.

snäll. hjälpsam ibland. först trodde jag att vi var lika. jag trodde att vi var sanna vänner. jag antar att vi egentligen nog var det ett tag. men så föll en bit av min personlighet. jag kan bara anta det. du har aldrig nekat mig. du har aldrig sagt att jag inte får vara med dig. du vet att jag är för stark för att övervinna.

jag har hört dig. har hört vad du säger till andra. ingen har berättat det för mig. men jag har faktiskt öron. jag har också känslor. trots att jag aldrig visat dem för dig. jag har aldrig delat något personligt med dig. men tro inte att jag är lesbisk för det. jag har varit kär. jag är kär i pojkar. jag förblir kär. jag är för klok. för klok för att anförtro dig någonting.

vet vem du är. har märkt det. blir irriterad. du har för mycket hat inom dig. för mycket hat som stannat i ditt hjärta för länge. nu har det börjat komma fram. man märker det tydligt.

hat mot mörkhyade, hat mot kurder, hat mot bögar, hat mot ensamma, hat mot oliksinnade.

men jag känner dig. jag vet saker om dig. har sett din stil. jag har sett din rädsla. du är patetisk. jag orkar inte hjälpa dig. hur är ett hopplöst fall.

rasistisk, individualisthatande skitstövel. som varit min vän. som inte vet att jag känner dig. du vet bara att jag är alltför tolerant, öppenhjärtig, och fördomsfri, för att vara vän till dig.

för stark för att komma till din sida av världen. skitvärlden.

en dag ringde hon. det var min mamma som svarade. så ropade mamma på mig. det var min arbetsgivare. jag visste genast vad det handlade om. jag visste genast vad jag skulle svara. visste kunde jag komma på jobb genast. jag hade ingenting speciellt att göra.

hon började med orden: jag vet att det här kommer att komma plötsligt. jaha svarade jag. lite nyfiket, men på ett glatt sätt. så kom det. hon sade ordagrannt: jag och min man har funderat lite. du behöver inte komma på jobb den här helgen, vi skall stänga. oj, sa jag. visste inte vad jag skulle säga. men det gjorde ingenting för hon fortsatte. du kan komma och hämta din innestående lön. kan jag komma om två dagar? frågade jag. men nej. det kunde inte jag. jag skulle komma redan samma dag eller nästa dag. oj, sade jag. visste inte vad jag skulle säga. hon fortsatte inte hon heller. så jag sa att det var trevligt att hon ringde. och lovade att komma nästa dag till kiosken. sedan tänkte jag: jag måste komma ihåg att ta hem mina arbetsskor.

när jag satt på luren. frågade mamma vad hon hade för ärende. jag hade låtit så glad. men glad, var jag inte bara i ett chocktillstånd. jag hade till och med tackat henne för samtalet. mamma skulle trösta mig. men jag ville inte det. jag var ju inte ledsen.

jag hade bara fått sparken. jag hade bara fått sparken för första gången i mitt liv. den dagen gick jag i ett moln av glädje.

nästa natt grät jag. nästa morgon grät jag. nästa dag grät jag. jag grät i två dagar. men genast efter hade jag varit lycklig. lycklig och totalt förvirrad.

har övningskört, övningskört och övningskört. trodde inte att jag var så bra som jag trodde. trodde att jag sämre.

skulle skriva provet. var skitnervör. total mulmig in Deutsch. visste att jag inte skulle klara det. men visste också att jag måste försöka, trots att jag inte har läst tillräckligt. klarade det...

skulle nästa dag köra provet. visste att jag inte körde tillräckligt bra. visste att jag kommer att köra för många fel. klarade det...

klarade det... de ända som alltid vetat att jag kommer att klara det var mina vänner. själv visste jag att jag skulle misslyckas. i bland känner andra dina gränser bättre än du själv känner dem. därför finns det vänner i närvaro av hjälp, tröst, rohkeus. tack -bilskola

dagens länk till dig som vill köpa musik till din bil

  har brännt chanser. chanser att bli tillsammans med dig. har dig i min närhet nu, men för hur länge? jag vet att vi inte alltid kommer att se varandra, om jag inte tar ett steg. har så länge hoppats på att du skall ta det första steget. det tog du också.

du började prata med mig. du började hälsa på mig, när vi möttes. sedan tog jag steget. jag pratade med dig. jag vinkade åt dig, när vi såg varandra.
 

nu har stegen fortsatt. flirtar. flirtar. flirtar. kanske bara på skoj, men för mig är det allvar. gjorde det utan avsikt först. men märkte plötsligt hur dum jag såg ut, så fånig. bestämde mig för att flirta klokt. kan man det? i alla fall gör jag det.
 

du ser mig. du lägger märke till mig. fortsätter att prata med mig. du pratar inte bara med mig mera. du gör det på ett annat sätt. lite fånigt. lite tokigt, men ändå så gulligt. du skämtar, frågar hur jag haft det, leker.
 

är det min tur nu att flytta schackpjäsen? eller gör jag bara bort mig? har aldrig vågat tro på mig själv. blivit rädd för att göra fel. men måste bli modigare. jag vet ju att du tycker om mig. och du märker att jag tycker om dig. eller?

fan. vissa har piss i huvudet. de tänker som någon som har piss i huvudet. de säger något som en med piss i huvudet skulle säga. hur kan de vara utsläppta från sina burar.

de har ingen tolerans mot andra. vad tänker de på egentligen? varför visar de sitt rätta jag. varför kan de inte hålla emot om de ändå inte har något vett i huvudet? frågorna förvirrar mig inte, det är människorna som förvirrar mig.

totalt förvirrad. vet inte om jag kan vara er vän. om jag avvisar er, är jag ju inte tolerant själv. jag har inte fördomar mot andra folkraser. jag äcklar mig inför ismygrasister. det är bara det att jag äcklar mig inför synen av er. äckel. vi är ett äckel i fårakläder. ni är får i vargakläder.

äckel päckel piron päron puff. ni får en present av mig. en knuff i sidan så att saker faller på plats i ert huvud, i ert samvete. det får vi hoppas i alla fall.

dagens länk: musikgrupp som kan uppmuntra

i över tio år hade jag en bästa vän. om jag gjorde något, gjorde jag det med henne. om jag for någonstans, var hon vid min sida. men först efter att vi gått skilda vägar, förstod jag vad vänskap var. inte för att jag saknade henne. tvärtom, egentligen. jag förstod var vänskap egentligen innebar, efter att jag mistat min enda vän. idag har jag ingen riktig vän, men ändå upplever jag mera vänskap än någonsin tidigare. ironiskt har en riktig vän och förstår ingenting. har inga riktiga vänner, bara halvfiender och ser allt glasklart.

jag har halvvänner, som samtidigt är mina deltidsfiender. vänner som jag kan vara ärlig med. vet att vi strider ibland. det är bättre att ha ärliga vänner, än en bästis som man aldrig stridit med. om man har flera vänner, är det också olika personer man lär känna. flera individer man känner. flere dörrar står uppe. man har biovänner, krogvänner, skolvänner och djupa vänner.

tror du att du kan leka med mina känslor. i så fall har du fel. jag har sett dig förnedra dina bästa vänner. jag har sett dig skita i vad andra tycker. vad andra känner, vad andra anser. jag har sett dig trycka ned dem. jag har sedan sett dem lämna dig, ledsna. jag har sett ditt ansikte när du lekt med andras känslor, med andras personligheter. det är en skit stil.

jag har samtidigt varit stolt över att du inte förnedrat mig. du accepterade liksom mig. jag tänkte att det var deras fel att allt hänt. de var svaga, det hade jag bestämmt.

en dag stod jag i deras skor. idag står jag där. som om jag hade kissat på mig. vågar inte gå från hörnet, då kan ni se min våta fläck på byxorna.

har bestämt mig för att inte bry mig. jag vet ju hur du är. men saken är att jag älska dig liksom. jag är totalt kär.

dagens länk om du vill chatta med nån sommarvän