det här är mina loggböcker från föreläsningar i kvinnovetenskap. innehåller funderingar över ämnen som, historia, kunskap, nationalekonomi och etnicitet.

_______________________[tillbaka]________________________

Logg 4.10 2000    Kvinnan och kunskapen

Vad är kunskap? Och vad har kunskap med kvinnovetenskap att göra? I ett patrialkaliskt samhälle är det mannen som vet, det är mannen som besitter kunskap. Kunskap är inte bara vetskap om något, genom kunskap kan man ifrågasätta, i frågasätta det naturliga. Genom att ha kunskap som kvinna kan man ifrågasätta patriarket, eller hierarkin i samhället.

Som historiker tänkte jag genast på makt, när föreläsaren bad oss deffiniera kunskap. Francis Bacon sade en gång att kunskap är makt. Och visst har han rätt. Delvis  rätt. För trots att kvinnor genom tiderna haft kunskap, har de inte haft makt. man måste komma i håg historien. Förut hade Gud makten. Traditioner var makt. Då kan man säga att kunskap deffinerades med ordet sanning. På 1600-talet började tanken att gud vra sanningen luckras upp. Man började tänka annorlunda på vetenskap. Det var nu människan som kunde iaktta, göra slutsatser, och besitta kunskap. Men på något sätt tycker jag att man inte tänker riktigt rättvist på kvinnovetsnakp. Min pojkvän till exempel frågade vad vi egentligen gör å föreläsningarna. Lär vi oss att vara kvinnor? Men jag svarade att jag inte har som mål att bli något kvinna, jag är redan Lotta. Men när jag mera tänker på varför jag läser kvinnovetenskap, kommer jag fram till att han faktiskt hade delvis rätt. Jag lär min på föreläsningarna att bli medveten om Kvinnans ställning. Jag lär mig att tänka på saker som är angelägna för Kvinnan. Under 1600-talet började man skilja på Kropp och själ. Själen fick en större roll en vad den hade haft tidigare. Jag anser att att själen inte borde få en större roll idag. Kroppen är ofta bunden till själen. Självsvält är något angeläget både för kroppen som för själen.

På 1960-talet skedde en demokartisering. Den vita mannens enväldiga kunskap luckrades upp. Detta skedde både glaobalt och på ett individuellt plan. Kvinnans emacipation skedde, men också rasfrågor togs mera “demokratiskt” upp. Men jag tror inte att emancipationen är en färdig process i dagen samhälle, det kan redan se på kvinnovetenskapens position. Inte huvudämne, men biämne, så vi är på väg...
 
 

___________________________________________________________________________________________________________________
 

logg 27.9 2000    Kvinnan och nationalekonomin

Det var en inspirerande föreläsning. När hon inledde föreläsningen med att fråga vad nationalekonomi är, trodde jag nästan att jag hade hamnat i fel föreläsningssal. Jag studerar själv etnologi, vilket är antagligen så långt från nationalekonomi som möjligt. Att fundera på hur en by till exempel skall kunna effektivera sin produktion och öka inkomsterna, är verkligen inget jag vill tänka på. Jag vill fundera på hur byn skall kunna leva vidare, hur byn skall behålla sin kultur. Samtidigt blev jag lite glad. Har inte tänkt på att det finns så många “olika” kvinnovetare. Man kan alltså vara kvinnovetare trots att man skulle studera t.ex. ekonomi som huvudämne. Och det är bra, det är nyttigt. För hur skulle man annars genomsyra dessa male-stream vetenskaper med feministiska perspektiv? Ja, alltså måste man studera även dem. Jag kan inte ifrågasätta eller kritisera nationalekonomi, inte rättvist i alla fall. Kvinnovetenskap måste vara ett tvärvetenskapligt ämne.

Lite synd tyckte jag att det var när texterna var på engelska. Men fungerade gjorde det ändå. det blev inte för teoretiskt. Och det var lättare att förstå, få ett grepp om teorierna genom att Hokkinen hade föremål med sig för att konkretisera. Det var trevligt att vi fick en chans att fråga. Ibland glömms sånt bort, eller så finns det inte tid. Med jag tror att jag lärde mig mera nu, än om en massa saker bara skulle ha blivit frambabblade genom den traditionella kateder-undervisningen.

Hazel Henderson förstod jag egentligen inte alls. I alla fall känns det så nu. Privata sektorn blev ihop blandad med offentliga sektorn, counter economy och naturen. Vad handlade det egentligen om? Möjligen borde jag ha mera baskunskap om offentliga sektorn och de andra termerna, men den kunskapen saknar jag. Vilket kanske är synd. Men å andra sidan kan man inte kunna allt. Håller precis på med min proseminarieuppsats i etnologi. skriver om de nya manstidningarna. Och jag märker nu, att jag har haft otrolig hjälp av kvinnovetenskapen, trots att jag egentligen har endast 5 studieveckor bakom mig.
 
 

____________________________________________________________________________________________________________________
 

LOGG 13.9 2000    Kvinnan och historia

Vad är kvinnoperspektiv på historien? Visserligen hade jag redan en aning om vad kvinnovetenskap handlade om, eftersom det inte var min första föreläsning i kvinnovetenskap. Men visst fick jag ett nytt perspektiv på fenomenet kvinnovetenskap. Och det är jag glad över. Kvinnovetenskap är en tvärvetenskaplig vetenskap, vars uppgift är att föra fram nya frågeställning inom olika vetenskaper, men när man studerar kvinnovetenskap är man samtidigt på väg att skapa en ny vetenskap. Jag älskar att vara med om något nytt. Jag älskar att hitta nya saker som har en framtid. Och jag trivdes på föreläsningen.

Det är knepigt att vara ny i gänget. Det är svårt att få in en fot bland gamla fossiler. Det är svårt att få det att låta så proffsigt och trovärdigt som möjligt. Det är lätt att börja studera historia, man vet hur man skall ställa de rätta frågorna. Det är inte så svårt att få medmänniskor att förstå vad historia handlar om, att det är allvar. Men att förklara att man studerar kvinnovetenskap är av en helt annan svårighetsgrad. -Är du tokig? -Nej, jag är bara kvinnovetare. Fel! Jag är kvinnovetare, jag inte förminskad, jag finns och jag vill bli sedd och förstådd. Nyckeln till att bli trodd är att ställa de rätta frågorna, men inte bara att ställa de rätta frågorna. Frågorna skall även vara rätt formulerade. Det är kanske en av de saker jag kom underfund med under föreläsningen.

Vad gör oss olika? Hur skapas normer? Hur synliggörs det manliga och kvinnliga? Allt detta är kvinnovetenskap. Och historia är inte bara historia, det gäller att ständigt hitta nya tolkningar. Ett redskap är kvinnovetenskap.

Från att föreläsningen inletts med villervalla, flyttande av stolar fysiskt och letande efter en ledig stol att sitta på, utvecklade sig föreläsningen från något fysiskt till något psykiskt. Väldigt många intresserade bidrog till väldigt många synpunkter och synvinklar. Tankar vimlade i luften, och villervallan skapade något nytt. Vad är kärlek? Funderingar huruvida kärlek fanns på 1700-talet. Finns kärlek idag? Någon kastade ut tanken fritt ut i luften, att kärlek inte finns idag eftersom skilsmässor är så vanliga. Medan någon svarade med att säga att det finns mera kärlek idag, efter som det sker så många skilsmässor. Ja, jag vet inte om talesättet “Destu fler kockar, ju sämre soppa” stämmer.
 

______________________________________________________________________________________________________________________