Zephyr
och Zodiac
1972 -En helt ny Ford-
Efterträdaren till Engelska Ford Zephyr / Zodiac och Tyska p7, 17m/20m/26m
presenterades april 1972 i Granada i Spanien. Utvecklingsarbetet som Ford
investerade 500 miljoner Mark i , hade börjat redan 1968. Det resulterade i
modellserien Consul och Granada.
Det var en säker och rymlig bilmodell och den nya individuella hjulupphängningen
gjorde
den mycket bekväm. Det fanns många motoralternativ och de vassaste gav bilen rena
sportvagnsprestanda.
Aldrig för hade de tyska och engelska Ford-organisationerna lagt ned så mycket tid
och pengar på att utveckla en modellserie som när Consul och Granada växte fram.
1.500 personer arbetade i utvecklingsprogrammet, men i slutfasen var ytterligare
3.000 sysselsatta med den stora satsningen.
MH var täcknamnet för dessa bilar, som huvudsakligen provades ut på Fords testbana
i Belgien. Kallkörningen gjordes dock som vanligt kring polcirkeln och för värmen
begav sig försökskaravanen
till Afrika.
Den största konkurrenten var den betydligt tråkigare Opel Rekord som presenterades
samma år. Stel bakaxel och bara fyrcylindriga motorer.
Tillverkningen skedde dels i Dagenham Storbritannien och dels i Cologne ,
Västtyskland.
Ford Motor Company AB i Stockholm tog in de tyskbyggda bilarna och hade bland
annat följande
att säga: "Consul är nykonstruerad helt igenom.Detta gäller speciellt både fram och
bakvagn med
separat upphängda hjul. Den är byggd med tanke på att ge goda innerutrymmen trots
moderata
yttermått och även med tanke på hög säkerhet och bra prestanda."
Consul var den enklare modellen. Som standard hade den den nya
2-liters OHC-motorn, en rak fyra konstruerad för den amerikanska Ford Pinto.
Effekten var 99 hk. Som tillval fanns den tyska V6:an (Cologne) i
2,3-litersutförande med 108 hk.
Consul fanns som två- och fyrdörrars
sedan , coupé och kombi.
Sedan och
kombi- modellerna hade 2 liters motorn och GT:n var alltså ensam med den lilla V6-
motorn.
Tyska Consul hade 1,7l V4 , 2,0 liter OHC "Pinto" och 2,3 liters Cologne V6.
Minsta motorn ; V4:an slapp alltså de svenska kunderna.
Brittiska Consul hade ; 2,0 V4 2,5 "Essex" V6 och Consul GT hade 3,0 Essex V6
V4:an på 2,0 liter tilverkades till 1974
Consul fanns i tre versioner :Consul, Consul L och som Consul GT,
Consul L hade utöver den vanliga Consulens utrustning bl a gummiklädda
stötfångarhorn, spegel på passagerarsolskyddets baksida, helt fällbara ryggstöd
samt, till och med elektrisk klocka!
Consul GT : Fanns endast som coupé och med den engelska (Essex) sexan på 3,0liter
och138 hk. Utrustad med bredare fälgar, läderklädd ratt
och växelspakskopp, utförligare instrumentering samt mattsvart grill var den också.
Motortidningarna
uppskattade bilen i stort sett åtminstone, och berömde dess långfärdskomfort.
Bekväm, tyst
och fint väggrepp, men utan servo var det en trög rackare i stadstrafik.
Granada , mycket bil för pengarna!
Ford Consul/Granada gav hela
tiden i alla versioner och alla årsmodeller ovanligt mycket bil för slanten.
-För den ekonomiskt sinnade med smak för lyx- , utan att göra avkall på kvalitén kan
ganska väl sammanfatta Consul / Granada.
Ford har lyckats med detta i många av
sina modeller. Det vill säga de håller en hög standard men erbjuds ändå billigare än
konkurrenternas motsvarigheter.
Granada fanns inte med 2 dörrar som som vanlig sedan ,
endast med coupékaross. Ford använde beteckningen sedan även på en fastback-
kaross vilket kan skapa förvirring.
"för dig som inte kan släppa tanken på en sportvagn, men
ändå vill ha goda utrymmen".
Den fanns även som 4-dörrars sedan och som kombi.
Modellen kallades Granada 2300 och hade alltså Colognes 2,3
literssexan på 108 hästkrafter, men som tillval fanns även 3,0-litersmotorn på 138hk
att välja, som Ford själva skrev, "vilken av motorerna Du än väljer får du prestanda i
sportvagnsklass".Kombin erbjöds bara med den mindre V-sexan. 2,5 liters essex v6:an
importerades ej.
"Granada kombinerade det bästa av modern bilteknik. Kraftig säkerhetskaross med
kompakta yttermått men med goda innerutrymmen. Separat upphängda hjul runt om.
Mjukt arbetande sex-cylindriga motorer. Och naturligtvis utrustning som gör
körningen både säker och
komfortabel."
Det var på våren 1972 som Ford Consul/Granada började säljas.
"V6:an på 2,3 liter kunde inte kallas ekonomipristagare, men törsten uppvägdes till en
del av
den goda segdragningen och det diskreta motorljudet."
De som provkörde nya Granada kunde snart konstatera att den viktmässigt var i
Mercedes-klass, men kanske mer kändes som en kompakt amerikanare med
karaktäristisk
gung i gången.
Några av nybilspriserna i den förnämsta serien: Consul 2d 23.700kr, Consul 4d
24.300kr,
Granada 4d 27.900 kronor,
Granada 3000 GXL var det finaste Ford hade att erbjuda 1972.
Denna bil var i princip samma som
den "rena" Granada, dock med all extrautrustning som standard.Ej kombi.
3-literssexan med automatväxellåda, servostyrning, UKV-radio med extra högtalare
bak, ventilerade skivbromsar fram, lyxen färgat fönsterglas runt om, ett distinkt
vinyltak, ett helt nytt fällbart soltak som lyfts i
bakkanten för att förhindra drag, vindljud och t.o.m. regn att komma in genom det
öppna taket.
Ford skrev dessutom "Granada GXL är en ny, snygg siluett på vägen, en märklig
blandning av elegans och prestanda. Lägg till 3-liters V6-motorn och Ni lägger
därmed till den storartade lyxen av kraft. Kraft som svarar omedelbart och mjukt
på varje anfordran".
GXL fanns som tvådörrars- (coupé kaross) och fyrdörrars sedan, och kostade ungefär
29 000 kr.
Växellådan var i alla versioner fyrväxlad helsynkad och försedd med
golvspak och bilarna hade skivbromsar fram. Automatlåda fanns som tillval.
Kuggstångsstyrning var standard, men servoassistans kostade extra. Framvagnen var
byggd med dubbla bärarmar och skruvfjädrar, medan bakvagnen hade snedställda
bärarmar med skruvfjädrar.
Det som de flesta ägare kanske allra mest kom att uppskatta var komforten. Den
kunde man huvudsakligen tacka den fyrdelade bakaxeln för.
De som tidigare kört
mindre européer bör ha blivit
angenämt överraskade av Consul och Granadas mjuka gång.
Dessa Ford modeller var 460 cm långa
(coupén 465, kombin 470) och 181 cm breda
Axelavståndet
är 277cm (Volvo 240 hade 264 cm mellan axlarna).
"säker men utan finess" i Teknikens värld nr 6 1972.
"Efter en första blick på de nya modellerna ropar man inte spontant: Ja!
Utseendet avslöjar knappast att det rör sig om nya modeller. Men bakom
ratten på slingrande sydspanska vägar ändrar man sig. Såväl arbete som
pengar har gett resultat. Fords målsättning har varit att presentera rymliga,
bekväma långfärdsvagnar med måttliga yttermått. Det har man lyckats
med. Det finns gott om plats i bilen - man kan sitta tre i bredd i baksätet
utan att drabbas av ansjoviskomplex. Och bilen är komfortabel. Fjädringen
sväljer gropar på ett sätt som är ganska fantastiskt, motorn går tyst; det är
mest fartvinden som stör den relativa friden. Men naturligtvis finns det
komfortbrister. Stolarna känns sladdriga och ger inte det stöd man vill ha."
modellåret 1973
var utbudet i stort sett detsamma.
Uppstyvning av chassit upp en smula, bland annat med hårdare dämpare , kritkik
hade riktats mot den alltför mjuka gången.
Consul fick nya innerhandtag ,Consul Granada fick Capris Vario - Air -
ventilationssystem. Ljuddämpningen i Granada blev också ännu bättre.
En 2,6 liters V6:a med stötstänger och effekten 125 hk vid 5000 r/min tillkom. Nu
kunde sedanen även fås med 2 dörrar.
Den debuterade på Genève-salongen i mars 1973. Klagomål fanns på
bränsleförbruking instrumentering mm.
modellåret 1974
ändrades Granadaprogrammet något. Den "rena" Granadan kallades XL och
inredningen blev något enklare för att markera skillnaden till GXL.
I och med att
coupékarossen ändrades (Mars) och fick den raka nederkanten på bakrutan började
Ford kallade den för "fastback-coupé" och den vanliga tvådörrarssedanen lades till
programmet. 2,3 litersmotorn försvann i både Consul- och Granadaserierna till
förmån för samma motor i 2,6 litersversion (längre släglängd, 125 hk). Granada
kombi fanns endast med 3-litersmotor, och kallades Granada 3000 XL kombi.
Den stora nyheten för året var Granada 3000 Ghia. En fullutrustad bil med
träinredning, och kraftigare ljudisolering. Den skiljde sig även till det yttre med bl a
annorlunda grill. Anledningen till bilen var att Ford just köpt designföretaget Ghia i
Turin, och kunde låna namnet till den nya toppmodellen därifrån.
Detta år kom även europeiska Fords egna automatlåda, C3, tillverkad i Bordeaux i
Frankrike. Arbetet med Granada Mark II var igång vilket sysselsatte fords designers.
1977 skulle den bli klar , ingengjörerna koncetrerade sig på Granada serie II som
skulle komma 1975
Consul och Granada fick halogenstrålkastare, Modellprogrammet i mitten av detta
modellår var: Consul 2000, 2000L,
2300L, 3000GT samt Granada 2600, 3000GXL och 3000.
År1975 var händelserikt.
Mark 1, serie 2
serie II var på G
Modellnamnet Consul försvann, och alla modeller fick heta Granada.
Beteckningarna L , GL och Ghia bröjade användas härvid.
2,3-litersmotorn kom tillbaka. Enklast, (och billigast) var Granada 2000, med 2,0-
litersmotorn på 99 hk. En sneakmodell , på gatan-priset låg på 29.000 kronor.
Natuligtvis gick det att beställa större motorer. Samtliga karosser fanns att tillgå.
Snäppet över kom 2300 L. Denna version hade lite extra, som trippmätare och
textilmatta på golvet. Nästa modell var Granada 2600 GL, en bil som även denna
gick att få i alla karossvarianter, 2-dr sedan, 4-dr sedan, 2-dr coupé samt kombi (då
med 3,0-litersmotor och automat). GL hade som standard bl a sollucka, dimljus,
tonade rutor och servostyrning. Granada L och GL gick även att få med ett sk "S-
paket" (ersatte Consul GT). Bilen fick då coupékaross, hårdare fjädring,
aluminiumfälgar 3-litersmotor och sportratt.
Högst upp på skalan fanns Ghiamodellen, som i år hade fått aluminiumfälgar och
mattsvart grill. Denna bil fanns att få som coupé och fyrdörrars sedan. Ghia skulle
konkurrera med vissa Mercedes modeller. Det var en extra påkostad version som
naturligtvis bara fanns med 3 liters motorn och den trestegade automatlådan. (I
Tyskland var dock femväxlad manuell
låda och 125 hästars 2,6 litersmotor standard.)
Andra trevligheter med Ford Granada Ghia var extra mjuk och djup matta,
tyginnertak mer
textil istället för plast i inredningen, radio, kvartsdigital klocka, inifrån ställbara
bakspeglar.
Bilstein gastrycksstötdämpare och aluminiumfälgar.
Det var redan dags för den första stora revisionen.
Lite mindre krom : genom att fönsterbågarna gjordes svarta och genom att karossidan
fick en 20 cm bred, spikrak list från för till akter fick bilen ett distinktare utseende.
Förra generation hade fått viss kritik för sin bulliga kaross.
Genom att höja upp föraren samt sänka nosen 12 mm minskade man den döda
vinkeln och man kunde se 134 cm mer än tidigare.
Även interiört gjordes vissa förändingar. Bättre läsbarhet på instrumentering m.m.
modellåret 1976
Tillverkningen koncentrerades till V.Tyskland. Juli 1976 byggdes de sista vagnarna i
Storbritannien. Både 2,3- och 3-litersmotorerna fick inte längre imorteras hit pga
1976 års nya krav på avgasrening. De kvarvarnade 2,0 och 2,6 liters motorerna fick
tragiskt nog en effektsänkning till 87 resp 107 hk
2300 L blev 2600 L, 3000 Ghia blev 2600 Ghia osv. 2000 kombi blev 2600 kombi om
man ville ha automatlåda. Inga karossändringar skedde.
modellåret 1977
var utbudet i princip samma, 2-litersmotorn fick effekten höjd till 95
hk,
utom automatversionen som fortfarande hade lågkompressionsmotorn på 87 hk.
Mot slutet av modellåret såldes 2000 L Traveller, en lite specialutrustad version för
att sälja de sista vagnarna inför modellbytet som skulle komma.
Effekten i 2 litersmotorn höjdes igen till 95 hk DIN vid 5220 r/min men bara för bilar
med manuell låda. Den som valde automat fick nöja sig med 87 hk.
Modellerna hette nu Granada 2000 "en välutrustad komfortbil som har priset på sin
sida", Granada L "rikligare utrustning och starkare motor", Granada GL
"servostyrning, soltak och starkare motor" , Granada Ghia "det yttersta beviset" och
Granada Kombi (i tre versioner och alla med fem dörrar). 2000 fanns som 2-, 4 och 5
dörrars. L hade V6:an på 107 hk, fanns med samma kaross alternativ plus coupé. GL
var lika stark men ännu mer utrustad och fanns med likadana karosser som L.
Ghia var som vanligt toppnumret och fanns bara i 4-dörrarsversion. Samma effekt 107
hk, som L och GL men riktigt mycket utrustning och med till exempel bredare fälgar
och bättre däck än de övriga.
Det fanns också ett lite sportbetonat så kallat S-paket. Det kompletta paketet innehöll
följande godsaker: extra strålkastare, V6:a , kraftigare krängningshämmare,
progressiv fjädring, Bilstein gasstötdämpare, 195/70 HR-däck, aluminiumfälgar,
servostyrning, sporttratt, instrumentering med sex mätare, speciellt S-emblem.
modellåret 1978
Nya Ford Granada !
I slutet av augusti 1977 inför modellåret -78 presenterades Granada Mark II.
Karossen var ny men chassit and hjulupphängningen togs från
Mark I , dock något omarbetad.
Till nya Granada kunde man även få den nya V6:an på 2,8 liter från Cologne. Den gav
med insprutning hela 151 hk ! Dvs 2,8i ! ! !
Förgasarvarianten på 135 hk importerades aldrig.
35 mm längre front, 22 mm lägre motorhuv, smalare A och
C-stolpar, kraftigare, mer runtomhörnen-gående stötfångare, frontspoiler var några av
de viktigare förändringarna utvändigt. Sikten var bättre. Cw-talet hade sänkts från
0,447 till 0,435. Dörrhandtagen var modifierade och dörrarna var lättare att öppna,
instrumentpanelen var av helt ny design, framsätena höll i bättre i sidled och det fanns
ett fack för första förbandslåda på hatthyllan. Värme och ventilationsanläggningen var
ny och kunde lätt kompletteras till att bli riktig luftkonditionering. Nu kunde man för
första gången få centrallås och elektriska fönsterhissar. Nya Granada var lättare än
originalet och därför hade man putsat på chassit och förstås individuellt anpassat det
till de olika versionerna.
En annan nyhet var dieselmotorn, som hade köpts av Peugeot. Den var på 2,1 liter
och gav 63 hk. Dessutom kunde man nu få servostyrning i 2-litersbilarna.
Modellerna att välja mellan var:
2.0, 2.0 L, 2.1 DL, 2.8i L, 2.8i LS, 2.8i GL, 2.8i GLS och 2.8i Ghia.Återigen sökte
Ford med sin Granada Ghia konkurrera med BMW och Mercedes. Ghia var "för den
ekonomiskt sinnade med smak för lyx"
Karosserna var två- och fyradörrars sedan samt kombi.
Kombi gick inte att få som diesel, "S" eller Ghia, tvådörrars fanns inte som diesel,
GL, GLS eller Ghia.
modellåret 1979
Årets största nyhet var Granada Ghia i kombi-utförande, i Tyskland kallad Turnier.
Lika välutrustad som 4-dörrarsversionen och förstås ännu rymligare. 2,3 litersmotorn
var standard
med det fanns också en 2,8 liters att välja till. En insprutare Turnier gjorde 192 km/h!
Det övriga modellprogrammet hade fått snålare motorer, mer komfortabel interiör
och mer
avancerat rostskydd.
modellåret 1980
ändrades inredningarna något.
Det svenska Granada programmet var rätt omfattande. I botten 2,0 och 2,0 L som 2-,4
och
5-dörrarsmodeller, dessutom 2,1 litersdieseln som sedan.
Granada med 2,8i såldes i utrustningsnivåerna L, GL, LS och
GLS. " Sveriges mest köpta sexa" kunde Ford skryta med. Huvudkonkurrenterna var
Volvo 264, nya Volvo GLT, Mercedes 280 och Saab 900 Turbo. 2,8i L och GL fanns
också som Kombi. Finaste modellen hette Granada 2,8i Ghia.
En ny förhållandevis bränslesnål motor presenterades 1979 och var på 2 liter, hade
överliggande kamaxel och gav 99 hk.
Bättre stolar var ett genomgående tema detta år. 2,0 L hade en helt ny interiör med
bland annat tygklädda nackskydd. Med L vill Ford sno kunder från Volvo, kanske
särskilt när det
gällde kombi bilarna. Därför låg nypriset väldigt nära 245:ans, men Ford hade
förbilligat
genom att inte bygga bilarna i servostyrning.
modellåret 1982
Mark II serie II
Omkring 2.200 detaljförbättringar och tekniska ändringar kom med ´82:orna
Utseendet förändrades med stötfångare son gick
"runt hörnen", och en annorlunda treribbad grill. (Ghia hade 2 ribbor). Dieselmotorn
byttes mot en 2,5 liters på 69
hk. Tvådörrarsversionen försvann.
Modellerna var 2.0 L, 2.5 DL 2.8i L, 2.0 GL, 2.8i GL, 2.8 Injection (ersatte LS och
GLS) och sist men inte minst 2,8i Ghia. INJECTION och Ghia fanns endast som 4
dörrars sedan.
Ford sålde många bilar. Även kombi trots bestsellern 245.
1982 kom ett avgassystem som väntades ha dubbelt så lång livslängd, bland annat
genom tjockare rör. Nytt för året var också större kylarpaket, underhållsfritt batteri
och tystare växellåda.
2,0 GL var ny i programmet. Det var i stot sett en bil med lilla motorn och med stora
utrustningen. Ghian var pålitligt lyxig, som alltid.
2,8 Injection "sportvagnen" ersatte GLS. Liksom GL och Ghia hade denna
sportfjädring och sex tum breda aluminumfälgar med Michelin TRX-däck. Spoiler
fram och
bak. Taklucka var standard från GL modellen och uppåt.
Nu fick Granada sex års genomrostningsgaranti.
modellåret 1983
kom den femväxlade manuella växellådan
Annars var förändringarna mellan 1982 och 83 inte stora.
modellåret 1984
Försumbara förändringar. Som vanligt fick köparna
mycket bil för pengarna, vilken version det än valde. Lustigt nog var metallic-lack
och dimljus extrautrustning på 2,8 Injection, som ju annars hade allt Ford kunde
hitta på. Recaro stolar till exempel, faktum är att radio, färddator, och
elfönsterhissar också var extrautrustning!
Granada 2,8i Ghia var faktiskt bättre utrustad, medan Injection var "sportvagnen" i
sällskapet. Runt hörnet lurade Scorpio och därför var nyheterna på
Granada nästan obefintliga.
Modellåret 1985
Den sista årsmodellen. Februari 1985 : Den allra sista Granadan tillverkades. (snyft)
Den efterträddes av den
nya Ford Scorpio (som betecknar Granada mk3).
Men 2,8i - V-sexan från Cologne - fick leva vidare några år till !
( Jag är lite oviss om motoralternativen på Consul , när Granadas vanliga sedan fick 2
dörrar -73 eller -74 ? så skriv
till mig om du vet eller om du har övriga upplysningar )
ca 68.900 exemplar har sålts i Sverige
