Tyranitar´s Cave

Kapitel 19

 Anfallet 

Jag kikade in genom fönstret till Mamma Slowpokes och förvissade mig om att ingen var där just nu. Sedan smög jag mig in genom dörren och tog loss mikrofonen med radiosändaren som satt under bordet. Jag ryckte till när jag plötsligt hörde fotsteg. Kunde det vara skurkarna som kom tillbaka? Vad skulle de göra när de såg mig?

”Vad vill du ha? Jag skulle precis stänga.”, det var restaurangägaren som kom fram.

Jag fick genast försöka komma på någon bra anledning eftersom det annars skulle verka ganska misstänkt, ”Jag behöver två pizzaslice á la Koga i lunchbox, jag ska cykla vidare imorgon tidigt så att jag kan äta min frukost i nationalparken så fort de öppnar och sedan vinna tävlingen där.”, i nationalparken hålls en tävling nästan varje dag om vem som lyckas fånga den bästa insektspokémon.

”Jaha, du är pokémontränare du. Det blir 300 pokédollar.”

Jag betalade och han ropade på någon som var inne i köket att packa in maten. Efter någon minuts väntan så fick jag min lunchlåda och gick därifrån.

När jag kom tillbaka till de andra och spelade upp bandet för dem så blev Mitch och Elvina förskräckta medan Mike och Andrew tyckte att det inte lät så farligt, de kunde väl bara utmana dem i en match och om man förlorade en match var väl inte så farligt. De visste inte hur Team Rocket brukade göra mot motståndare.

Vi sov alla oroligt den natten fastän vi visste att staden var full av poliser som försökte få tag i de som rånat museet.

När vi alla hade vaknat så bestämde vi oss för att äta frukosten på Magmos Barbeque där maten grillades av specialtränade Magmar och Charmelon. Det låg bara ett kvarter bort. Jag beställde en Lavalåda som innehöll en biff, en påse kryddblandning, friterade potatisklyftor, en varm läsk och en liten samlarfigur med en eldpokémon, jag fick en Charizard.

Precis när jag skulle börja dricka av läsken så hördes ett öronbedövande ljud av en siren och jag satte drickan i halsen. Sedan hördes en röst i högtalarna: ”Vi ber er att genast utrymma lokalen! Den som stannar här svävar i livsfara!”.

Vi sprang snabbt ut genom svängdörren. Där ute rådde totalt kaos, folk sprang ut från affärer, polismotorcyklar åkte mitt på gågatan och tutade högt, mitt på gatan stod en grupp svartklädda typer med kedjor och stålrör som slog efter folk och tände eld på saker. Deras pokémon hjälpte också till att skapa kaoset. Det såg ut som de försökte hindra polisen från att komma förbi. Alla bar Team Rockets märke på kläderna.

Vi frågade en polis som försökte dirigera de flyende om vad som stod på. ”Pokémoncentret är anfallet och de här ligisterna försöker hindra oss från att komma dit!”

”Ni får ta och hjälpa till med att släcka bränderna! Vi ska stoppa dom!”, jag, Jack och Chris började springa mot den barrikad av brinnande bänkar och annat som Team Rocket hade satt upp mitt på gatan. De andra tog fram sina pokémon och började försöka att släcka bränderna.

Då kände jag ett vinddrag och kände att något susade ovanför mig. De här typerna hade kanske inte skjutvapen men de och deras pokémon kastade saker mot oss. En liten bit längre ner på gatan så såg jag hur en av skurkarna ordrade sin Machoke att lyfta upp en parkbänk som brann i andra änden. Men Jack såg det inte.

Fortsättning följer ...