Tyranitar´s Cave

Kapitel 7

Sjönöd

"Scizor, blockera med klon!"

Scizors högra klo slungades med väldig snabbhet upp för att blockera sparken. Men Hitmonlee satte ner foten han sparkat med innan den hann nå Scizor. Eftersom Scizors klor är så tunga så tappade han balansen och började falla. Då slungade Hitmonlee upp sin andra fot i en kraftfull rundspark från vänster.

När sparken träffade så kastades Scizor åt sidan och ramlade ner i sanden med en väldig duns.

"Hitmonlee, upp i luften!"

Himonlee hoppade högt över våra huvuden.

"Scizor, bakåtvolt!"

Ett ögonblick efter att Scizor hoppat undan med bakåtvolten så gjorde Hitmonlee en spikspark rätt ner i sanden.

"Scizor, ta den i benen"

Scizor kastade sig fram mot Hitmonlee som låg i sanden och greppade den i båda benen med sina jättelika järnklor.

"Scizor, snurra runt den!"

Nu fick minsann Hitmonlee en åktur. Runt, runt runt åkte Hitmonlee och blev alldeles snurrig.

"Scizor, släpp!"

När Scizor släppte så flög Hitmonlee iväg rätt in i en sandhög och svimmade.

"Jaaa, jag vann!" utropade Jack.

Chris tittade åt sidan och började gapskratta. När vi andra tittade åt sidan så kunde vi inte heller låta bli att skratta, för medan de hade slagits så hade Corsola gått ner till vattenbrynet. Corsola räckte ut tungan och sade ett litet "Cor, corsola!" innan den dök i vattnet och simmade iväg ut till havs.

Jack och Simon stod en liten stund som paralyserade och stirrade ut efter den missade fångsten.

"Äh vi går." sade den besvikne Jack.

Efter en stunds letande hittade vi en plats i solen där vi kunde lägga ut filtarna och fälla upp solstolarna.

När vi alla säkrat var sin stol så släppte vi ut våra pokémon.

De Squirtle som fått igenom badturen sprang direkt ut i vattnet och plaskade.

Pichu och Togepi tog en stor badring och stirrade på mig som om de ville att jag skulle blåsa upp den.

När jag reste mig för att gå ner till vattnet så var genast Psyduck där och snodde min solstol och mina solbrillor.

Jag struntade i den lata ankan och gick och blåste upp badringen som Togepi och Pichu ville.

När jag var klar så klappade båda i händerna, tog den och sprang ner till strandkanten där de sjösatte den och lade sig att vila på den.

Grovie gick också i vattnet och lät de andra åka rutschkana på hans vinrankor.

En bit in på stranden stod de båda vattenkänsliga jättarna, Tyranitar och Golem och hade sandkrig.

De väldiga mängderna sand som slungades fram och tillbaka irriterade snart andra badgäster som fick sand på sig. Så efter upprepade klagomål fick jag och Chris dem att sluta. Men eftersom de absolut ville mäta sina krafter så övergick de istället till grävtävling.

När jag stod och tittade på grävandet så kom Mitch fram till mig och frågade:

"Har du sett min Togepi och Pichu? Jag kan inte se dem någonstans."

Innan jag hann svara så ropade någon:

"Kolla, blixtar men inga moln!"

Jag tog fram min kikare ur ryggsäcken för att kolla vad som utlöste blixtarna. Jag föll nästan baklänges när jag såg vad det var, Pichu och Togepi stod där på badringen, en bra bit ut till havs och viftade.

Fortsättning följer …