Johanna
"-'cause I'm a subtexter, yes I am!"
Namn:
Johanna Hedberg, aka. Jojo, Come-and-get-me-Callie!-Please?, the Gabshipper,
ROCker, wuf samt andra smickrande alias.
Hemort/stad: Bor i lägenhet i Bagarmossen, tio minuter från
Stockholm City.
Hemsida: Xenario.
Kort info: Jag är kortare än ROC, 23 år gammal, glad och pratar gärna i nattmössan.
Jag sysslar med allt som är roligt, kreativt och självutvecklande...och har jobbat med (ve och fasa!) brevbäring! Aaaaaaaagh! Är också
levande rollspelare och bordsrollspelare. Älskar att skämta
och inbillar mig att jag har ett gott sinne för humor (även
om det är av den mer förvridna, sjuka sorten...) Och så knarkas det Mentos, mintsmak. Men även lakrits, spearmint och frukt går bra! ;)
På fritiden är jag chefred för en lajvtidsskrift som ger ut sitt 35:e nummer nu i höst! Vill nå'n vara med och fira?
Tror på: Individualismen, förståelse och öppenhet.
Kan man kommunicera och förklara saker; -se på dem från
olika vinklar och klargöra att man kan ha olika åsikter och
ändå komma överens, så har man kommit en lång
väg. Det försöker jag leva efter i den utsträckningen
det är möjligt.
Skills: Kan teckna, baka och laga mat! Är ok på photoshop. Somliga säger att
jag kan sjunga, men det vete fan! ;)
Akilleshäl: Är alldeles för känslig rent emotionellt,
även om jag försöker gömma det i bästa engelsk
stil a la "keep a stiff upper lip".
Favoritkaraktär: Gabrielle. (ROC är underbar! Mer makt åt ROC!) Jag älskar den där barden! Hon är den karaktär som har utvecklats
mest under seriens gång och som har fått mig att hålla
kvar serien även i dess uslare stunder. Hon känns ofta mycket
mer äkta än de oövervinnerliga karaktärerna
i serien och det är många gånger som man tyst bett
en liten bön om att TPTB kunde ha gjort fler Gabriellecentrerade
avsnitt. Man har sett hur många som helst melodramatiska flashbacks
från Xenas förflutna, men Gabrielle har man inte fått
veta mer om på liknande sätt och ÄNDÅ är
hon dramaturgiskt och mänskligt intressantare än Xena på
ett flertal plan. Och så blir man liksom bara glad när hon stiger in i rutan. Äkta glad.
Favoritavsnitt: Ojdå. Den här frågan kan man
tolka som avsnitt i singular OCH i plural. *flin* Gissa hur jag gör?...
Säsong ett: Hooves and Harlots, The Greater Good
och Callisto.
Säsong två: Return of Callisto, XENA SCROLLS!, Intimate Stranger, The Quest, A Day In the Life
och The Price.
Säsong tre: Maternal Instincts, One Against An Army
och When In Rome.
Säsong fyra: Between the Lines, Endgame och Ides
of March.
Säsong fem: Fallen Angel, Them Bones,Them bones och
Seeds of Faith.
Säsong sex: Legacy, The Abyss, Norse Trilogy (hehehe),
To Helicon and Back och When Fates Collide.
(Ok, ok! Så det ÄR med ett amazonavsnitt från varje säsong! Stäm mig!!! Och ja, jag erkänner att jag är smått besatt av The Xena Scrolls...)
Favoritsäsong: Säsong två. OCH sex. Innan jag
hade sett säsong sex så var tvåan helt klart överlägsen
alla de andra säsongerna med sin klara Xenastil; hur Xena brukade
och ska vara. Säsong sex kombinerade alla de nya elementen från
de senare säsongerna med de två första säsongernas
känsla av fräschör. Charmen med att återigen faktiskt
känna igen Xena och Gabrielle efter den katastrofala säsong
fem, var ren, jublande glädje.
-Johanna har fortfarande valt att inte kommentera varför hon
lagt in en bild på en grekisk staty med ett par rosa 80-talspumps
i famnen på sin medlemssida.-
