Grim
Fandango

Människor som skapar äventyrsspel har alltid en svår utmaning framför sig. Genren i sig själv är av naturen väldigt linjär, och handlar i grund och botten om att presentera en berättelse, men utan gåtor finns det ingen utmaning i spelet. Berättelsen måste vara invecklad och engagerande nog, för att få gåtorna i spelet att kännas rimliga, och gåtorna i sig måste vara gjorda på ett sådant sätt att de skapar ett konstgjort hinder i spelet. Det är inte ofta ett spel klarar av att uppfylla dessa mål på ett bra sätt, men Grim Fandango – det senaste spelet från Tim Schafer, mannen bakom Full Throtle och Day of the Tentacle, lyckas med just detta och mer därtill. Utöver att vara ett väldigt bra äventyrsspel, innehåller det en strålande berättelse och smakfull grafik.

Grim Fandango är baserad på den mexikanska folksägnen, baserad i de dödas land. Du spelar Manny Calavera, anställd hos Department of Death – som reseledare för nyanlända dödssjälar som precis inlett sin fyra år långa resa till den nionde underjorden. Anställda hos DOD, som det kallas, är själar som måste arbeta av skulder från sina tidigare liv, för att få komma till sin slutgiltiga viloplats. För att betala av sin skuld, måste varje reseledare finna ett visst antal förstklassiga själar, ett fåtal personer som har förtjänat en behagligare resa genom de dödas land. Den ultimata resan kallas Number Nine, ett snabbtåg som gör att resan klaras av på bara fyra dagar.

Men Manny är inte lyckligt lottad. Hans klienter håller inte riktigt måttet. Och även om han någon gång stöter på någon som gör det, Mercedes Colomar, lyckas han inte hitta ett passande transportmedel. Men fallet Colomar gör att Manny upptäcker att allt inte står rätt till med DOD, och han påbörjar en resa för att ställa saker och ting tillrätta. Spelet handlar om dessa fyra år i Mannys liv, där han besöker de mest fantasifulla platser, när han letar efter Mercedes och den verkliga källan till all korruption.

Du leder Manny genom staden El Marrow, hamnstaden Rubacava, en gruvkoloni vid världens utkant, och ingången till underjorden själv. Varje plats är speciell, med en egen atmosfär och intressanta karaktärer. Det visuella i spelet håller en genomgående hög kvalitet, med en väldigt skön stil på byggnader, fordon och föremål.

Ljudet är precis lika imponerande, med suveräna röster, distinkta ljudeffekter, och ett mycket bra soundtrack skapat av Peter McConnell som inkluderar både mariachi och jazz. Men det är själva berättelsen som är höjdpunkten i Grim Fandango. Att parodiera klassiska film noir sekvenser hade blivit en cliché i sig, och Grim Fandango undviker det uppenbara. Detta är inte bara ett enkelt Sam Spade mysterium. Istället söker sig spelet till mörkare och mer komplexa källor, såsom Chinatown och Casablanco. Till och med David Mamets Glengarry Glen Ross finns gömd i ett hörn. Det finns bara ett fåtal skämt i spelet, men det är roligt. Humorn finns istället i situationerna och karaktärerna.

Gåtorna hjälper att upprätthålla denna trovärdighet. Det rör sig om traditionella problem, men de har vävts in i berättelsen på ett föredömligt sätt. De är varierande, både i stil och svårighetsgrad. För det mesta har du en rad delmål du måste klara av innan du kan fortsätta till nästa uppgift. Uppgifterna är ibland ganska komplexa, men lösningarna är alltid logiska och du får alltid en hel del ledtrådar.

Grim Fandango är inte ett typiskt LucasArts äventyr. Det är faktiskt det första äventyrsspel de skapat utan deras karaktäristiska 2D animering. De har byggt spelet i ett mer filmlikt 3D-baserat system. Det använder ett användargränssnitt som du kan styra från tangentbordet, istället för det traditionella peka-och-klicka, och Manny uppmärksammar intressanta föremål genom att vrida på huvudet när han passerar dem. Grim Fandango övervinner många problem på detta sätt, det är bara några få gånger under spelets gång som du känner dig förvirrad över någon konstig kameravinkel, eller känner dig vilsen över någon obskyr utgång.

Det vore ett misstag att inte berätta om de små tekniska brister som faktiskt existerar i spelet (såsom det skumma beteende nästan varje hiss har i spelet). Detta är bara olyckliga bisaker i ett annars suveränt spel. Det enda egentliga problemet med Grim Fandango är att spelet tar slut för fort. Detta beror INTE på att spelet är för kort (det tar åtskilliga timmar att spela igenom spelet), utan för att speltillverkarna skapat en så intressant värld att den är svår att lämna, fylld av minnesvärda karaktärer som verkligen är svåra att säga adjö till. Bli inte förvånad om du är ledsen när det hela är över. Ett otroligt bra spel som jag varmt rekommenderar.

Reportage:
VOODOO 2
Caesar III

Förhandstittar:
Tiberian Sun
Sim City 3000

Guider:
After math

Bilder:
Tiberian Sun
Sim City 3000
Fifa 99