| UNGDOMSTANKAR || VUXENTANKAR || MYNDIGHETER || SJUKVÅRDEN || FÖRSTA SIDAN || KÄRLEKEN || DIKTER || LÄNKAR || FORUM///CHAT |

| REFERENSER || DAGBOK |

Bullying Site Ring Ring Owner: Siv B  Site: Bullying

will generate a special link button on your webpage that visitors can click on to access your Site Ring service. Paste the code where you want

”VÄNNER”

Väl hemkommen ifrån Järfälla på inrådan av många hade jag ju trots allt ett hopp om att få förståelse ifrån mina äldsta ”vänner”. En av dem har inte ens svarat på brev jag skickat, en annan har troligen dragit igång någon form av ren psykning emot mig genom att först bjuda in mig till gemenskapen som jag villigt skötte och köpte, för att sedan abrupt finna små små incidenter som förstoras upp för att finna en anledning att snöpa vänskapen….(Hade redan förväntat mig detta så de e därför jag klarar mig så bra)

Var vill man som människa komma med sånt här, i det här stadiumet??? Ok om jag hade varit problemfri och hade kommit hem och varit uppkäftig utan anledning, då skulle jag naturligtvis förstå agerandet.

Insinuationer om att man skulle vara sjuk, ställd utanför gemenskapen med ett hånskratt på läpparna. (Nu ska HON minsann få tillbaka (för vad?), (NU är hon vek…nu tar vi henne). Vi tar henne för att hon undvikit oss (de e vad dom tror) under alla år. Kanske det finns andra förklaringar? Om man vill lyssna….? Om man ÄR en vän?

Ja, det är så här man hjälper en gammal vän i Östersund idag när man själv ljugit sig till en massa skitsnack. Jag tycker synd om skaparen av detta… Det syns ju och ”hörs” vem det är….Nedan lite kommentarer.

1.Telefonsamtal med en killkompis medan jag sitter bredvid: ”Här kommer Siv och har promenerat hela vägen ifrån Odensala, och sitter här och är smal *hånskratt” (OBS! jag är överviktig men trivs, det är väl felet :o)”

2. ”Ja, det var så hemskt när mamma dog, man har ju haft tur som har syskon, värre blir det ju för dem som är ensam…” (Jag har inga syskon)

3. ”Du vet inte Siv vilken lojal kompis jag är” (???!)……….ja vad ska man säga?

Du ”vän”, jag öppnade mig för dig men det är sista gången jag gör. Du utnyttjade situationen till något fult…skäms du aldrig över din framfart? Vem fan är du?

-------------------------------------------------------------------------------------------

HOPPAS ATT ALLA NI ”VÄNNER” NU MÅR RIKTIGT GOTT I MIDSOMMAR, SITTA OCH GOTTA ER I ATT EN PERSON BARA HAR SIN FAMILJ EFTER ALL SMUTSKASTNING. MEN, ENSAM ÄR STARK OCH JAG BEHÖVER INTE ”VÄNNER” SOM HAR SKITIT I EN TOTALT UNDER ALLA ÅR.

INTE ENS ETT BESÖK ELLER EN KOPP KAFFE OCH EN FRÅGA OM HUR MAN MÅR FAST MAN PROVAT HÖRA AV SIG SJÄLV NÅGRA GÅNGER, PSYKNINGAR I TELEFONEN GENOM ATT IGNORERA MIG OCH SAMTALA MED FAMILJEN SAMTIDIGT ISTÄLLET. RUTTET!

NI ÄR FEGA MÄNNISKOR SOM AGERAR MEN INTE VÅGAR SÄGA SANNINGEN RAKT I MITT ANSIKTE, PROBLEMET LIGGER HOS ER. LÅT MÄNNISKOR KOMMA FRAM OCH VARA DET DE ÄR, ACCEPTERA ATT ALLA INTE ÄR LIKA ELLER KAN FORMAS SÅ SOM NI VILL HA DEM…NÅT ATT TÄNKA PÅ???.

JAG ÄR DEN JAG ÄR OCH TÄNKER INTE ÄNDRA MIN PERSONLIGHET FÖR ATT PASSA ER. JAG VET MITT VÄRDE.

OCH DU VÄN SOM INTE ALLS VARIT DELAKTIG, DU SOM INTE ENS HAR VARIT INBLANDAD, VAD HAR DU VUNNIT?

IFRED PÅ NÄTET?

I många communities och på andra platser, bl a passagen.se, msn.se, m fl har jag blivit utmobbad och utfryst för mina dikter, mina tankar och för allt som min person står för, nämligen att få vara den man verkligen är. Detta har resulterat i en del drastiska åtgärder för att visa på att jag anser mig ha rätten att precis som vilken som helst sitta på nätets hörn och inom lagens ramar göra vad jag vill.

Man namnger mig inte, utan svirar omkring med att tala i jag-form, allt för att undvika att jag ska kunna rapportera detta till abuse eller annat. Jag har loggar och word-dokument där jag kan bevisa att jag blivit trakasserad.

Man har diskriminerat mina dikter, antytt att jag skulle vara psykiskt sjuk, att jag bör söka vård m m. Främmande människor vet saker om mig som de inte skall veta, som jag aldrig själv upplyst om.

En person, förmodligen någon som känner mig privat meddelade mig på msn att denne alltid skulle se till att jag blev ensam, kallade mig också för hora.

Även privat har hela familjen blivit utsatta genom förföljelse, svartlistning hos myndigheter, mobbing för barnen i skolan, stoppad i dörren på Restaurang Tre remmare i Stockholm utan anledning m m. Sånt här märker man att ett falskt rykte spridits och är absolut ingen inbillning. Så många saker kan bara inte vara tillfälligheter…

Har också haft ett dataintrång, inte ens polisen vill lyssna på det trots att anmälan finns inne utan hänvisade mig till socialtjänsten som visst var ”duktiga på problem med skolor och mentala saker”. Men det är klart att tror polisen att jag är sjuk så är det väl inte så konstigt. Det märkliga med det hela är ju att jag tycker man borde ta reda på kalla fakta innan man dömer någon. Dataintrånget har tydligen medfört att någon tagit över min dator och vad denne har sysslat med sedan vet inte jag. Min log ifrån Ad-aware visar tydligt på detta.

Jag är myndig, 39 år och har rätt att sitta på nätet utan att bli mobbad, jag gör inget särskilt mer än att läsa nyheter, chatta ibland, leta information m m även om det nu finns personer som försöker leda in en på saker så att det skall se ut som om jag vore en olämplig person. Det fungerar inte, så lägg ner.

Jag har under en tid på msn agerat på visst sätt för att jag sökte information, har också då suttit ”en hel del vid datorn”, som ju polisen i Sollentuna upplyste mig om. Inte så konstigt när man hela tiden måste hävda sig emot en ström av knäppgökar som inte kan låta en vara ifred.

MOBBING

Att projicera sin egen otillräcklighet på andra medför oftast att den där ”andra” blir mobbad. Projiceringen innebär många kalla och hårda ord, hjärtskärande uttalanden som kanske för vissa blir livshotande.

I detta Sverige som vi lever i får man inte vara sig själv trots att uppmaningen i skolorna är att kunna säga bra saker om sig själv, växa som individ och få ett yrke och en status av detta. Men hur används denna status senare?

Det är inte bara i USA som man ser att talare är mycket mera professionella då de står där i sin glans. Vid mitt arbete på Ericsson under 2000-2001 fick jag nöjet att lyssna till en helt underbar talare som inte alls kände någon form av rädsla utan pratade på som om han vore ensam i möteslokalen. Ha redogjorde för vad just USA:s avdelning hade nått för resultat i olika budgetfrågor. Vad beror detta på?

Troligtvis har han fått komma fram, visat sina framfötter och sluppit se och uppleva alla dessa projicerande svaga människor som i sin ruttenhet kastat glåpord efter honom. Jag kände mig stolt över att ha fått tillfället att möta en så pass ”stor” människa. Han var verkligen stor och mäktig i sig själv, bara det gjorde honom oerhört vacker.

DU människa som kastar smuts på andra, varför försöker du inte ta dig upp i hierarkin själv istället för att lägga dig på kvällen och veta att du har sårat någon? Eller kan det vara så pass illa att du inte ens vet om dina nedvärderande ord?

Om du visste hur ont dessa gör inombords, alla falska beteenden, alla falska uttalanden, dina lismanden som lyser i sin närvaro. Jag vill spy på dig onda människa samtidigt som jag tycker oerhört synd om dig. DU behöver hjälp, inte jag…offret.

|| © MOBBAD 2004 ||