Kapitel 2

Tom tank

En ung flicka med namnet Anna Asp har fått extra jobb hos Pampen och på helgerna skulle hon hoppa in extra när det passade. Till vardags är hon ekonomistuderande på Högskolan i Falun. Anna är en vacker omsvärmad ung flicka på 17 år som har ett långt svart vackert hår som kombinerar bra med hennes vackra rådjursögon.

På fritiden ägnar sig Anna mest med hästsport och idrott. I familjens stora stall på gården har hon sin svart hingst. När Anna blev 15 år fick hon den av sin far i födelsedagspresent. Hon är det enda barnet i familjen och är mycket bortskämd.

Fadern är verkställande direktör på Rosengrens AB i Malung. Ett företag med god lönsamhet vilket gör att direktörslönen ligger på topp. Att Annas mor har en chefspost på Försäkringskassan gör inte saken sämre ekonomiskt.

Markus är som vanligt ute och raggar runt på byn då han se att det är dags för tankning och han åker till då Pampens bensinmack. Han tycker att det ska bli roligt att träffa mackägaren igen och prata lite med honom vad som hände förra lördagen. Han tankar upp bilen och går in för att betala där han mötts av den vackra Anna Asp. Han grips av hennes skönhet och som gör honom helt förstummad.
- Hej, säger Anna och ler vänligt mot honom.

Markus är helt paralyserad av hennes närvaro.
- Hej, säger Anna igen. Önskas något mera? frågar Anna samtidigt som hon lutar sig fram över disken med händerna på ryggen.
- Ja, ja, nä menar jag, jo är Pampen inte inne? frågar Markus helt obegripligt.
- Tyvärr är han ledig idag men kan nås i morgon eftermiddag, säger Anna som en telefonsekreterare anställd på något statligt verk.

Att Pampen satt hemma med en grogg i näven och var på till Orrskogen för att svänga sina lurviga ben. Det kunde ju inte hon säga till sina kunder.
- Nej det var ingenting viktigt just nu, sa Markus avvärjande.
- Då blir det tvåhundratio och femtio, sa Anna.

Markus betalade och gick ut och satte sig i bilen. Han såg Anna genom skyltfönstret.
- Hon är ju vacker, tänkte han.

Han hade sett henne på bussen ett par gånger då han var på väg till skolan. Men nu när han fick chansen att studera henne på nära håll så var hon mycket vackrare en vad han trodde.
- Undra om man hade någon chans på den där pinglan, tänkte Markus samtidigt som han tittade på sig själv i backspegeln och suckade till. Han lämnade macken med spinnande hjul och en vrålande motor.

Markus intresse för den nya tjejen gjorde att han åkte till hem till K-A i Mobyn. Han svängde in på gården och gjorde en fyrhjulssladd som yrde upp en massa snö.
- Fan, vad du kör, sa K-A som höll på att skotta snö på gården.
- Oh, jag tror jag är kär, sa Markus när han hoppade ut från bilen och slängde sig i en snödriva som K-A hade mockat upp.
- Vad yrar du om? frågade K-A
- Jag är träffad, jag är träffad av Ammors pilar, kved Markus som låg i snödrivan sprattlades och gjorde en snöängel.
- Kär i vem? undrade K-A på klingande Malungsmål.
- Hon på macken, den där mörka tjejen du vet, sa Markus som verkade helt förälskad upp över öronen.
- Jaså, Anna den där snobbhönan, henne kan du glömma, sa K-A ironiskt.
- Vadå? sa Markus helt missbelåten. Som om Ammors pilar hade träffat honom och luften hade gått ur.
- Ja, hennes föräldrar är ju fint folk och har pengar som gräs. Inte skulle dom vilja ha någon fattig bilmekaniker till måg, sa K-A för att övertyga Markus att det inte var någon idé att flirta.
- Hörru du, se hur bra det har gått för Pampen exempel. Han har både mack och verkstad, sa Markus som kände en viss yrkesstolthet.
- Äh, det var ju hans farsa som var rik, och din farsa har väl inga pengar, sa K-A uppstudsigt.
- Nej, men det finns ju banklån, sa Markus i reträtt.
- Då måste man ha hållbara idéer som fungerar, sa K-A.

Markus tittade på klockan.
- Nä, nu måste jag åka hem för maten står nog på bordet. sa Markus.

Han varvade upp motorn och släppte kopplingen så att snön virvlade runt K-A, som fick skorna fulla med snö.

Till nästa kapitel