Tempus 2008 v 38

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37

Krisen i Bolivia speglar mycket djupa klyftor

Evo Morales i Bolivia är mitt uppe i sin värsta kris som president. Under det förra veckoslutet rapporterades drygt ett trettiotal dödsfall i våldsamheterna i de upproriska provinserna i norr. Anhängare till Morales varnade för att dödstalet kunde komma att stiga, eftersom våldet fortsatte att rasa och det fanns försvunna, vars öde ännu var okänt.

SIMON ROMERO
La Paz
Ett relativt lugn återinfann sig på söndagen i Pandoprovinsen, sedan Morales hade utlyst undantagstillstånd och militära styrkor från La Paz hade intagit flygplatsen och andra anläggningar i Cobija, som är huvudstad i Pando. Men hotet om fortsatta oroligheter fanns kvar i andra delar av Bolivia, och de politiska ledarna i de tropiska lågländerna, som gränsar till Brasilien, varnade för att de skulle fortsätta att protestera mot centralregeringen om dödandet i Pando fortsatte.
Enligt Morales har ”en massaker iscensatts med hjälp av peruanska och brasilianska legoknektar”, som har anlitats av guvernören i Pando, Leopoldo Fernández, som hade gått under jorden för att inte bli gripen, men som greps på måndagen. I kommentarer till en lokal radiostation förnekar Fernández anklagelsen och hävdar att dödsfallen är följden av sammanstötningar mellan regimfientliga demonstranter och presidentens anhängare.

Våldet lyfter fram motsättningarna mellan Morales försök att omfördela intäkterna från naturgasen och ändra i författningen för att påskynda en landreform och skapa ett separat lagsystem för landets ursprungsbefolkning, som är i majoritet. Merparten av Bolivias naturgas och livsmedel produceras i de östliga lågländerna, och provinserna där protesterar mot presidentens förslag.
Polariseringen i Bolivia förstärktes i augusti sedan Morales hade fått 67 procents stöd i en nationell folkomröstning för sin politik. Omröstningens resultat speglade det enormt starka stödet till Morales på landsbygden i högländerna och i stora städer som La Paz och Cochabamba. Men guvernörerna i de östliga provinserna, som eftersträvar större politisk och ekonomisk autonomi från centralregeringen fick också starkt väljarstöd i sina respektive regioner.
”Det finns en konflikt mellan en konstitutionell nationell makt och en de facto regional makt, och denna konflikt kan bara lösas med en författningsändring”, säger den politiske bedömaren Heinz Dieterich, som är specialist på vänsterrörelser i Latinamerika. ”Evo kommer aldrig att kunna styra landet utan att använda rättsväsendet och militären”.

Lojaliteten inom den bolivianska krigsmakten har emellertid ifrågasatts. General Luis Trigo, som är de väpnade styrkornas högste chef, blev i förra veckan mycket upprörd över ett uttalande från Venezuelas president, Hugo Chávez, som sade att Venezuela skulle kunna intervenera om Morales störtades. Till saken hör att Chávez och Morales är nära allierade.
Förra lördagen förargade Chávez den bolivianska militären ytterligare med påståendet att den tycktes strejka trots att det var oroligt i flera områden i Bolivia. På måndagen hölls ett extramöte med Sydamerikas ledare för att diskutera krisen i Bolivia.

Krisen i Bolivia speglar också USAs minskande inflytande. I förra veckan utvisades den amerikanske ambassadören, Philip S Goldberg, som beskylldes för att stödja vissa gruppers kamp för större politisk autonomi. För att visa solidaritet med Bolivia utvisade även Venezuela den amerikanske ambassadören i Caracas, och Honduras ville inte godkänna USAs nya sändebud där.
Avvisningsordern kom efter det att anhängare till den f d kokaodlaren Morales hade beskyllt den amerikanska ambassaden för att underblåsa uppror via narkotikabekämpningsprojekt, som finansieras av den amerikanska uhjälpen, Usaid, och via underrättelsesamarbete mellan USA och Bolivia som inleddes av den förra bolivianska regeringen.
”Beskyllningarna som riktas mot mig, ambassaden, Usaid och mot mitt land och mitt folk är fullständigt falska och orättfärdiga”, sade Goldberg innan han i söndags steg ombord på ett flygplan med destination USA.

Bolivias grannländer hoppas att Brasilien ska träda in som medlare mellan Morales och hans regionala motståndare, även om ledarna i de östliga lågländerna misstänker att Brasiliens president är partisk till förmån för Morales. Leveranserna av boliviansk naturgas till Brasilien avbröts i förra veckan efter det att sabotörer hade orsakat en explosion i en gasledning i den sydliga provinsen Tarija.
Santa Cruz, den låglandsprovins som är Bolivias mest välmående region, stod i centrum för protesterna förra veckan, men det största våldet exploderade i Pando, som är en fattig, glesbefolkad provins i Amazonas vid gränsen mot Brasilien.
Säkerhetsstyrkor förbjöd alla flyg till Pando sedan undantagstillståndet hade införts. Invånare och resenärer, som lyckades ta sig ut från området rapporterade om sporadisk skottlossning på Cobijas gator även efter undantagstillståndets införande.

Krisen speglar ett Bolivia med allt djupare klyftor och motstridiga förhoppningar och intressen.
Morales försök att lyfta fram de länge försummade Aymara- och Quechuaindianerna, som bor framför allt i högländerna, är beroende av hans kontroll över intäkterna från naturgasen i låglandsprovinserna. Men i denna rikare region försöker man klippa av banden till centralregeringen i La Paz till förmån för utökat samarbete med turbokapitalismen i Brasilien.
I provinsen Santa Cruz minskade spänningarna något förra söndagen, och regimfientliga vägspärrar hävdes och trafiken flöt på nytt i en stad som hade varit förlamad i flera dagar på grund av brist på bensin och diesel.
I stället var det situationen i Pando som speglade det splittrade land, som Morales försöker hålla ihop. I staden Filadelfia stacks stadshuset i brand, och tre studerande dödades.
© 2008 TEMPUS/The New York Times