Belgien

Karta

Info

Het Volk

Belgien, sammanfattningar av artiklar om Belgien, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-38 s 3-4
"Det är något ruttet i staten Belgien"
Två saker: pedofilligan och att mordet på André Cools, fd premiärminister 1991. Finns det ett samband nämligen att båda skyddas högt upp? Kung Albert II intervenerar.
De korrupta länderna närmar sig geografiskt Sverige.

98-09 s 23-26
"Belgien sörjer sin förlorade själ"
Sedan pedofilen Dutroux avslöjades är belgarna benägna att tro det allra värsta om sig själva och sina valda representanter. Även den värsta galnings anklagelser anses ha viss trovärdighet. En häxjakt utan all like.

98-39 10-11
"Belgien tvättar byken, men vad händer sedan?"
Det skandalomsusade belgien förbereder sig för en valkampanj samtidigt som rättegågen mot de misstänkta i en jättelik korruptionshärva börjar. det är en underdrift att säga att väljarna är skeptiska.
Två stora försvarskontrakt delade den belgiska staten ut 1988. Stora pengar gick till Belgiens två största socialistpartier i mutor från konkurrerande företag.

99-06 s 4-5
"Var är Belgien på väg?"
Sprickan mellan fransk- och flamländskspråkiga belgare ger en känsla av att landets framtid är högst oviss och att det blir svårt att hålla ihop det. Det som kommer att rädda enheten är förmodligen den stora roll som Bryssel spelar inim EU.

99-06 s 6
"Bryssel kan bli Belgiens räddning"
Få tror att EU-kolossen skulle tillåta att Belgien splittras.

99-24 s 6
"Dioxinskandalen fällde Belgiens regering"
Den cancerframkallande kemikalien hade läckt ut från kycklingfoder. Nu föll regeringen i valet efter 11 år av misstro. Nu ska liberala frimarknadspartiet bilda regering. De gröna gick också starkt framåt.

99-27 s 14-15
"Belgien är genomsyrat av korruption"
Rättegången mot pedofilen Marc Dutroux har skjutits upp till 2001 med motivet att det saknas bevis. Men det är troligen snarare så att det är politiker inblandade som man vill skydda.
Senast är det dioxinskandalen och även här är det regel att myndigheterna döljer och förhalar. En grund till dessa förhållanden är att belgien är ett lappverk av två etniska grupper: de fransktalande vallonerna i norr och flamländarna i söder. Man har försökt stabilisera landet genom att ha en "dubbel" offentlig sektor. 20 % av alla löntagare jobbar i offentlig tjänst.

99-27 s 15
"En ny koalition tar över makten"
Den första belgiska regeringen på 40 år som inte inkluderar kristdemokraterna och första med det gröna partiet. En liberal, socialistisk grön "röra".

2001-29 s 3-4
"Belgien - en oroväckande europeisk paradox"
Den 1 juli tog Belgien över ordförandeskapet i Europeiska Unionen. Många frågar sig om Belgiens politik kan fungera som förebild för EU eller om den snarare är en varning. Premiärminister lyckades bara några dagar innan den 1 juli få igenom en författningsändring (Lambermontfördraget) som ger de belgiska regionerna ännu mer autonomi vilket tilltalar majoriteten flamländarna och mer pengar från centralmakten till det fransktalande skolväsendet vilket gläder vallonerna (40 % av befolkningen). Skillnaden mellan de två folkgrupperna är stor; språket är ett stort hinder och Flanderns ekonomi är helt överlägsen Valloniens. Ytterligare problem är att landets huvudstad Bryssel tillhör Flandern men där talas franska. Nationalisterna i Flandern vill inte fortsätta att betala till Valloniens arbetslösa utan vill få en delning av landet liknande Tjeckoslovakiens.

2001-44 s 3-4
"Belgiens premiärminister har stora planer"
Guy Verhofsstadt vurmar för europeisk integration, men den efterlängtade triumfen i rollen som EUs ordförande låter vänta på sig"
Samtal om terrorism och Afghanistan överskuggade allt annat i Gent. Verhofstadt ska hålla reda på 6 partier i sin regeringskoalition och de 15 medlemsländerna. Han vill ha en starkare europeisk integration men utan att stöta sig med Storbritannien och Blair.

2003-11 s 7-8
"Stolthet och fördomar präglar dagens Belgien"
Belgiens Malcolm C sätter den belgiska båten i gungning. Landets regering befarar att man har kommit ut på alltför djupt vatten. Dyad Abou Jahjah föddes i Libanon för 31 år sedan är grundare till det Europeiska Arabförbundet, som är en ny proteströrelse bland invandrare. Han säger sig tillhöra en ny generation muslimska aktivister som är frustrerade av att inte hitta arbete i Europa, svårigheter att finna bostäder och av att ifrågasättas efter den 11 september. Han vill stärka muslimska invandrares inflytande i samhället. Han uppmanar muslimska invandrare att motstå påtryckningar för integration. För att komma in i Holland ljög han ihop en historia, "som de flesta asylsökande gör", om att han haft en konflikt med Hizbollah i Libanon. Sedan hade han ett kort äktenskap med en belgisk kvinna och blev så belgisk medborgare.

2003-21 s 7
”Den belgiska regeringen behåller makten”
Belgiens väljare tycks vara nöjda med sin regering. Verhofstadt som leder det liberala partiet kan bilda ny regering med socialisterna. De har 97 av parlamentets 150 platser. Denna gång utan de gröna som led ett svårt nederlag och förlorade mer än hälften av rösterna. Anmärkningsvärt är att Flamländska blocket gick fram och erövrade ytterligare 3 mandat. Kristdemokraterna gick bakåt.

2004-45 s 6-7
"Delning är ett ständigt aktuellt ämne i Belgien"
Belgien fyller 175 år nästa år. Ledaren för det kontroversiella partiet, Flamländska Blocket" talar sedan länge om ett oberoende Flandern med Bryssel som huvudstad, vilket har väckt stor upprördhet bland Bryssels fransktalande invånare, som vill bestämma själv om sin egen framtid. Flandern bildar tillsammans med Vallonien och den administrativa enheten Bryssel nationen Belgien. Flandern är klart rikast och lämnar stora bidrag till de två övriga delarna.

2005-48 s 6-8
"Idyllen var ett terroristnäste"
En idyllisk småstad i Belgien blev knutpunkt och tillflyktsort för marockanska terrorister. GICM, eller Marockanska Islamiska stridsgruppen, bildades 1997 av marockanska veteraner från Jihads träningsläger i Afghanistan. Gruppens mål var att föra det heliga kriget till Marocko, störta monarkin och etablera en islamisk republik. Många män har gripits i den lilla idylliska staden Maaseik, som visade sig vara centrum i ett terrornätverk. Staden har ca 800 invånare av marockansk härkomst. Polisen har gjort mängder av gripanden i Berlin, Rom, Stockholm och Amsterdam. I november ställdes 13 män inför rätta. En är Lahoussine Haski, en marockan som deltagit i terrorverksamheten i Tjetjenien och som stod högst på Saudiarabiens lista över efterlysta terrorister. Han bror, Hassan Haski, har gripits i Spanien.

2006-41 s 8
"Extremhögern gick framåt i Belgien"
Belgiens premiärminister Guy Verhofstadts liberal-socialistiska koalition backade ordentligt i söndagens lokala val. Den belgiska extremhögern gjorde däremot ett mycket bra val, vilket bekräftade den djupa klyftan mellan landets två språkgrupper. Resultatet i Flandern blev stora landvinningar för de oppositionella kristdemokraterna och Flamländska intressepartiet som förmodas gå framåt även i de nationella valen senare i år.

2007-24 s 10
"Belgien valde ny regering"
Premiärminister Guy de Verhofstadt förlorade valet trots en relativt lyckad regeringsperiod. Han har blandat sin näringslivsvänliga hållning - sänkta arbetsgivaravgifter och flexiblare arbetssätt - med socialliberala åtgärder som införandet av homoäktenskap. Vann gjorde mitten-vänster politikern Yves Leterme. Han är regeringschef i Flandern och får nu en stark ställning som premiärminister. Belgiens valsajt.

2007-37 s 3-4
"Belgien? Finns det?
En utdragen kris fördjupar motsättningarna mellan landets två nationer, Flandern och Vallonien. För 177 år sedan skapades monarkin Belgien av stormakterna för att hålla holländarna i schack. Men det finns idag inget belgiskt språk och ingen belgiskt nation, det enda medborgarna kan enas om är kungahuset och fotbollslandslaget. Flandern är den större, rikare norra delen av Belgien med sex miljoner invånare och har större anknytning till Holland. Vallonien är fransktalande och sedan länge styrt av socialister. Vallonerna vill bevara Belgien enat eftersom de tjänar på detta. Vallonien har dubbelt så stor offentlig sektor och dubbelt så stor arbetslöshet som Flandern.

2007-40 s 7
"Kungen manar politikerna att sluta fred"
Belgiens kung Albert uppmanade i söndags för andra gången de flamländska kristdemokraterna att bilda en mitten-högerregering i hopp om att de språkliga motståndarlägren med holländsk- respektive fransktalande politiker äntligen är redo att sätta punkt för fyra månaders politiskt dödläge. Nästan allting i Belgien från telefonbolag till brevduveklubbar är delat i flamländska respektive franska läger.

2007-45 s 14
"Svårslaget rekord"
Belgien har slagit sitt eget rekord i fråga om längsta tid utan någon regering. Det har gått fem månader sedan valen i juni och 7 november slogs det tidigare rekordet från 1988 när landet varit utan regering i 149 dagar. Nu spekuleras det vilt om huruvida den politiska splittringen mellan flamländarna och de fransktalande vallonerna är så allvarlig att den till slut leder till att landet delas.

2007-46 s 4-5
"Det oregerliga landet"  Hela artikeln
Belgien är ett land, har två folkgrupper men ingen regering. I över 150 dagar, alltsedan parlamentsvalen den 10 juni har Belgien varit politiskt lamslaget. Den avgående regeringen styr en expeditionsministär. De rika i Flandern i norr vill inte längre finansiera den utblottade landsdelens höga levnadsstandard. 60 % av belgarna lever i Flandern och de stödjer dagligen Vallonien med motsvarande 25 kr per dag och invånare. Under ett och ett halvt sekel utgjorde vallonerna Belgiens överklass. De vill framför allt att inget ska förändras. Men de feta åren är förbi, den fransktalande södern är Belgiens fattighus och man är beroende av det ekonomiskt framgångsrika Flandern.

2007-50 s 7
"Det politiska dödläget börjar få allvarliga följder"  Hela artikeln
Belgierna är hur trötta som helts på sina politiker som fortfarande ett halvår inte kunna enas om en ny regering. Många viktiga beslut kan inte fattas eftersom interimsregeringen saknar befogenheter. Belgiens planerade budgetöverskott kan bli ett underskott. Landets kreditvärdighet har försämrats. Den flamländske kristdemokraten Leterme triumferade i valet med löften om att ge större autonomi åt Flandern där majoriteten av belgarna bor. Kung Albert II fruktar att landets image redan märkbart har försämrats.

2008-13 s 7
"Belgarna gör nytt försök"
De politiska partierna i Belgien enades efter långt om länge i förra veckan om att bilda en koalitionsregering. Efter nio månader av politiskt kaos som hotade att splittra EUs säte i två separata nationer. Den flamländske kristdemokraten Yves Leterme utnämndes till premiärminister. Det största problemet nämligen kraven från politikerna i den välmående flamländska delen i norr på större autonomi från det ekonomiskt svagare Vallonien i söder löses emellertid inte. Letermes position är svag, bara 10% av de fransktalande och 45 % av flamländarna har förtroende för honom som premiärminister.

2008-29 s 14
"Ny regeringskris i Belgien"
Belgiens premiärminister, flamländaren och kristdemokraten Yves Leterme, erbjöd sig i tisdags att avgå därför att han inte lyckats medla en överenskommelse mellan landets två stora språkgrupper. Belgien är djupt splittrat mellan de franskspråkiga i söder och flamländarna i norr som pratar holländska. Se tidigare artiklar om regeringskrisen:  2004, 2007, 2007.

2010-17 s 8
"Ännu en regeringskris i Belgien"
Bittra språkmotsättningar och oenighet om valsystemet ledde till att den belgiska regeringen föll efter bara fem månader. De flamländska liberalerna beslöt att lämna koalitionen. Den flamländske kristdemokraten och premiärministern Yves Leferme erkände att han inte lyckats hålla ihop den splittrade fempartikoalitionen med företrädare för holländsktalande och fransktalande mitten politiker och liberaler. Lefermes avgång var hans andra på tre år. Orsaken till regeringens kollaps är en omstridd fråga kallad BHV, som står för det valdistrikt som omfattar Bryssel och 35 omgivande kommuner. BHV är det enda valdistrikt, av elva, där man kan rösta på både holländsk- och fransktalande politiker. Detta vill flamländarna ändra på. Vid halvårsskiftet tar Belgien över ordförandeskapet i EU!
Se tidigare artiklar om regeringskrisen:  2004, 2007, 2007, 2008.

2010-24 s 3-4
"Klyftan mellan Flandern och Vallonien växer"
Belgien tycktes komma ännu ett steg närmare delning i söndags, när ett separatistiskt parti vann en övertygande seger i Flandern, som är landets holländsktalande och mest välmående region där 60 procent av invånarna bor. 46,5 procent av väljarna i Flandern röstade på ett av de tre separatistiska partierna, däribland Vlaams Belang. I det fransktalande Vallonien och i Bryssel fick Socialisterna 36 procent av rösterna. Bart de Wevers flamländska nationalistparti fick flest mandat i parlamentet och det skapar vett nytt osäkerhetselement i Europa i en speciellt svår tid för EU. Dessutom tar Belgien över det roterande ordförandeskapet i EU den 1 juli. Det är tveksamt att Belgien har lyckats formera en fungerande regering till dess. Den belgiska enheten har få symboler förutom kungafamiljen, Tintin och Bryssel.

2010-43 s 3
"Ny drastisk lösning för Belgien? Nej bara en tankelek"
En belgisk minister Magnette, har i händelse av att kungariket Belgien splittras föreslagit att landets södra del, Vallonien, förs över till Tyskland. Vallonien står närmare Tyskland än Frankrike när det gäller den politiska kulturen. Krisen har varat sedan i april. Den förra regeringen under Yves Leterme föll på striden mellan flamländarna i norr och de franskspråkiga i Vallonien och Bryssel. Den tyskspråkiga minoriteten i Vallonien förhåller sig neutral.

2011-05 s 9
"Belgien väntar och väntar och väntar…"
Medan Belgiens politiker och sju olika politiska partier fortsätter att dra åt alla håll, håller landet på att slå rekord som det land som har varit utan regering allra längst. Landet har befunnit sig i vakuum sedan i juli 2010. Överläggningarna om bildandet av en koalitionsregering mellan de sju partierna bryter samman gång på gång. Kung Albert II lyckades inte ens få alla partierna samlade runt samma bord. Partier, som representerar Belgiens två största folkgrupper, sex miljoner holländsktalande flamländare och 4,5 miljoner fransktalande valloner, har länge haft svårt att komma överens men nu har landet slagit sitt eget rekord och är på väg mot Iraks 249 dagar efter valen förra året.

2011-09 s 10
Belgiens finansminister, Didier Reynders, avslutade tidigare i veckan ett medlingsuppdrag utan några tecken på ett genombrott i försöken att få igång förhandlingarna om en regeringskoalition. Landet har varit utan regering i drygt åtta månader och det ser ut som om dödläget fortsätter ett bra tag till. 261 dagar utan regering har skapat oro på finansmarknaderna.

2011-12 s 8-10
"Det finns inga belgare!
Flamländare och valloner kan inte enas om en regering. Konflikten mellan de båda folkgrupperna äventyrar den belgiska statens existens. Kärnan i konflikten är kampen om dominansen i det förenade Europas huvudstad. Det har gått 278 dagar utan en ny regering kunnat bildas. Skulden till den rådande situationen har de franskspråkiga vallonerna som utgör 40 %, som vill fortsätta att bli försörjda av norra Belgien, påstår flamländarna, som utgör 60 %. Nej, ansvaret ligger hos de flamländska nationalisterna med deras krav på mer och mer autonomi, kontrar vallonerna. Det finns också en tredje grupp, de 74 000 tyskspråkiga medborgarna.
Varken flamländare eller valloner är beredda att ge upp Bryssel.

2011-14 s 9
"Prinsen tillrättavisades"
Premiärminister Yves Leterne har läxat upp kungens 47-årige son, prins Laurent, på grund av att denne struntat i en skriftlig uppmaning från regeringen att under en resa till Kongo inte träffa presidenten där, Joseph Kabila, utan diplomaters närvaro. Prinsens årliga apanage kan vara i farozonen. Prinsen har länge väcktuppmärksamhet för fortkörning, dyrbara vanor och frispråkiga uttalanden.

2011-22 s 9
"Belgien lyfter på slöjan"
Burka förbjuds i lag och överträdelse kan bestraffas med fängelse. Som andra land i Europa efter Frankrike har Belgien infört förbud mot burka. Ingen får dölja sitt ansikte till oigenkännlighet i det offentliga rummet. Muslimska kvinnor får därför inte bära vare sig heltäckande burka eller nikab offentligt, det vill säga dess plagg får inte bäras när de åker buss, går på museum eller på bio. Överträdelse av lagen kan bestraffas med böter på 15 - 25 euro och upp till sju dagars fängelse. Spanien och Holland planerar att införa liknande förbud.

2011-24 s 8
"Den belgiska knuten"
Vem behöver en regering? Inte Belgien! Sedan den 13 juni 2010 har en expeditionsministär styrt Belgien. Den växande klyftan mellan de fransktalande respektive holländsktalande folkgrupperna hindrar en uppgörelse om en ny regeringskoalition. Men för de flesta belgare spelar gnabbet mellan folkgrupperna inte särskilt stor roll. Expeditionsregeringen genomförde ett lyckat ordförandeskap i EU i höstas. Belgien kanske har uppfunnit ett nytt sätt att styra utan regering?

2011-29/30 s 4-5
"Belgien har fortfarande ingen regering"
Belgien innehar ett trist världsrekord: sedan mer än ett år tillbaka saknar EUs grundland och värdland en vald regering. Den lamslående striden mellan flamländare och valloner medför stora risker. Det splittrade landet skulle i värsta fall kunna dras med i eurokrisen.
Två, helt olika personer står mot varandra. Det är dödstyst mellan de två. Den ene är Elio di Runo, 59, partiledaren för de vallonska socialisterna och den andre är Bart de Wever, 40, som leder Nya flamländska alliansen. Både hade stora framgångar i förra årets parlamentsval. Wever vill utropa republiken Flandern och avskaffa den belgiska monarkin medan di Rupo tycker att det är bra som det är.
I över ett år utan regering har det emellertid fungerat ganska bra med en expeditionsministär som består av den regering som valdes bort i fjol. Parlamentet godkände till exempel Belgiens medverkan i Natos operationer i Libyen. Ett bevis för att ett land kan styras även utan en vald regering.

2011-47 s 11
"Belgien saknar fortfarande en riktig regering"
Förhandlingarna mellan sex flamländska och fransktalande partier om en ny koalitionsregering stupade på motsättningarna angående budgeten för nästa år. Flamländska VLD och den franskspråkiga liberalerna underkände Di Rupios förslag om besparingar som otillräckliga.
Belgien står under hård finanspolitisk press på grund av den höga statsskulden, 100 % av BNP.

2011-49 s 31
"En riktig regering"
Efter ett och ett halvtår har Belgien fått en riktig regering. Den belgiska kungen utnämnde i tisdags den franskspråkige socialisten Elio di Rupo till ny premiärminister. Den nya regeringen är strikt uppdelad i sex franskspråkiga och sex flamländskspråkiga ministrar.
I regeringen ingår socialister, liberaler och kristdemokrater. De flesta av ministrarna ingick i den expeditionsministär som styrt Belgien de senaste 18 månaderna.

EU, Belgien
2012-1/2 s 9
"Både kungar och vanligt folk sparar"
När vanliga människors löner och pensioner krymper tvingas också kungar och drottningar att dra åt svångremmen i solidaritetens tecken. Belgiens kung Albert II gick i spetsen. Den automatiska inflationskompensationen han får ska han nu använda för underhållet av slotten som annars bestrids av staten. Belgiens budget ligger väldigt nära den gräns när utgifterna överstiger EUs gränsvärden.
I Spanien har alla hovets anställda, inklusive kungen, fått sina löner sänkta med 15 %. Budgetnerskärningar har också drabbat kungahusen i Storbritannien och Holland.

2012-05 s 5-6
"Belgien är ett Europa i miniatyr"
Premiärminister Elio di Rupo vill förhindra att hans land splittras och värjer sig mot EUs försök att inkräkta på medlemsländernas suveränitet. Han är socialist och vill vara en motvikt till den konservativa mittfåran i Europa. Han är särskilt kritisk till Angela Merkels ifrågasättande av den belgiska modellen som innebär att lönerna automatiskt stiger med inflationen.

2013-08 s 10
"Den stora skatteflykten över gränsen"
Under årtionden har Thierry Afschrifts företag, specialiserad på skattelagstiftning, varit något av den bäst bevarade hemligheten bland Belgiens förmögna elit. Men de senaste månaderna har Thierry Afschrifts telefon blivit uppringd av ett helt nytt klientel - förmögna fransmän som vill starta privata stiftelser i Belgien för att skydda sina familjeförmögenheter undan de betungande skatter som nu införts av president François Hollande.
Thierry Afschrift kallar det "Arnault-effekten", uppkallad efter Frankrikes industrimagnat Bernard Arnault, ägare till holdingbolaget LVMH, ett storföretag i mode och lyxprodukter, och enligt ryktet Europas rikaste man. Han ansökte förra året om belgiskt medborgarskap när Frankrike valt François Hollande till president.

2013-39 s 9
"Brittiskt spionage retar upp belgarna"
Hackerattacken - utförd av brittiska underrättelseväsendet, mot det brittiska telekomföretaget Belgacom - har retat upp politikerna i landet. Belgien hyser såväl EUs viktigaste institutioner som NATO. Premiärminister Elio di Rupo överväger att vidta diplomatiska åtgärder. Det var en artikel i der Spiegel som avslöjade hackerattacken som härrörde från Edward Snowdens arkiv och som avslöjade att GCHQ haft insyn i Belgacom åtminstone sedan 2010.

2014-42 s 27
"Belgien står inför oroliga tider"
Gott och väl fyra månader efter parlamentsvalen har Belgien en ny regering. Fransktalande liberalen Charles Michel blir premiärminister och i den flamländskt präglande koalitionen vars sparplaner möter häftigt motstånd.
135 dagar efter det belgiska valet blev resultatet en ny mittenhöger regering i Belgien. Fyrpartikoalitionen ska ledas av 38-årige liberalen Charles Michel, den hittills yngste belgiske regeringschefen.
Kritiken haglar från oppositionen särskilt från det mäktiga socialistiska partiet som för första gången sedan 1988 inte deltar i regeringen.

Belgien, Terrorism
2015-5 s 10-12
Därför har detta lilla land blivit Europas nav för Jihad-rekrytering.
Belgien är särskilt utsatt för muslimer som radikaliseras till jihadister. Hur kommer det sig?
En av förklaringarna är att landet består av två skilda delar som talar två olika språk, och att Belgien förbjudit muslimska symboler, som att bära huvudduk.
Mer än 350 belgare har rest till Syrien för att delta i kriget.
Sharia4Belgien är en grupp i Belgien. Den är en nyckelfaktor för att det i Belgien så många radikala kämpar som är på väg till Mellanöstern. En karismatisk predikan vid namn Fouad Belkacem har gått i spetsen för gruppens ansträngningar, menar landets åklagare.
De flesta av dem som rest till Syrien kommer från det nederländskspråkliga Flandern.
Få imamer i Belgien talar nederländska - de flesta talar franska eller turkiska, förutom arabiska.
Ungefär 100 av de belgare som krigat i Syrien redan har återvänt hem. De belgiska myndigheterna är oroliga för att en del av dessa kommer att iscensätta våldsamma attacker på hemmaplan.
Muslimerna utgör sex procent av den belgiska befolkningen.
"Why is tiny Belgium Europe's jihad-recruiting hub?"
Sharia4Belgien
http://www.dw.de/sharia4belgium-jihadist-terror-trial-begins-in-antwerp/a-17986464

Belgien, Frankrike, EU
2015-25 s 6
"Belgien präglar nytt euromynt till minnet av Napoleons nederlag i Waterloo"
När Frankrike protesterade mot Belgiens beslut att lansera ett nytt 2-euromynt för att fira 200-årsjubileet av Napoleons och Frankrikes nederlag vid Waterloo 1715, retirerade belgarna och skrotade de 180 000 mynten som redan präglats. Men i stället lanserade belgarna ett 2,50 mynt som bara får användas i Belgien.
Den lilla skärmytslingen signalerar att den europeiska integrationen och EUs öppna gränser fortfarande möter många utmaningar när det kommer till gamla nationalistiska gränser.
Spänningarna mellan de 19 länderna i eurosamarbetet har ökat när Grekland varit farligt nära att ställa in betalningarna av sin skuld.

Miljö, energi, Belgien
2015-30/31 28-29
"Belgien planerar en "iland" i Nordsjön"
För att kunna lagra energi från vindkraftsparker planerar den belgiska regeringen konstruktionen av en konstgjord ö i Nordsjön. Denna kommer att utgöras av en enorm ring av sand vlken nattetid töms på vatten och som åter kan fyllas vid hög
efterfrågan på elektricitet . Ön ska enligt uppgift bli 1,5 km lång, 2,5 km bred och resa sig tio meter över havsytan. Energiön ska kunna producera 500 megawatt under 4 timmar vilket motsvarar en tredjedel av produktionen i ett kärnkraftverk.
Utanför den belgiska kusten ska under de kommande åren sammanlagt fem vindkraftsparker bestående av hundratals vindkraftverk byggas.

Belgien, Flyktingpolitik, terrorism
2016-12 4-5
"Vi är belgare"
Förkrossade muslimer i ett land med redan etnisk och språklig delning.
Att bära slöja och att ha ett arabiskt klingande namn kan i Belgien ofte innebära arbetslöshet och ett misstänksamt bemötande från omgivningen. Många fruktar nu en ökad diskriminering från sina landsmän sedan explosionerna på flygplatsen och i tunnelbanan i Bryssel. Och att de tre gärningsmännen hade samma bakgrund som dem, dvs födda och uppväxta i Belgien.

Belgien, terrrorism
2016-12 18-21
"Bröder är perfekta redskap för terrordåd"
Khalid och Ibrahim el-Bakraoui pekas ut som självmordsbombarna i de dödliga terrorattackerna i Bryssel. Utredare och kontraterrorismexperter ställs därmed inför en oroväckande och återkommande fråga: Varför visar det sig att så många terrorister är bröder? En ny studie visar att upp till 30 % av medlemmarna i terrororganisationer har släktband med varandra. Mia Bloom i sin bok "All in the family: A primer on terrorist siblings".
För terrororganisationer kan bröder vara idealiska rekryter. De påverkar varandrar och skapar en känsla av ett ideologiskt (religiöst) kall. De kontrollerar varandra och ser till att attacker genomförs. Syskon utgör också en enorm utmaning för polisväsendet. De lever i allmänhet under samma tak, de kan kontakt varandra utan mobiltelefoner - som polisen kan spåra, och de täta familjebanden hindrar andra i familjen att skvallra.
Av en undersökning 2014 analyserades 119 ensamma terrroristers beteenden. I nästan två tredjedelar av fallen visste familj och vänner om att personen i fråga ville begå ett våldsdåd.
Bloom varnar för att extremister nu kommer att försöka rekrytera hela familjer i Europa och antyder att det finns en risk att jihadismen utvecklas ytterligare. "Nu ser vi många syskon som utför attacker. Utvecklingen vi väntar oss gäller föräldrar och barn.

Belgien, Terrorism
2016-20 4
"Tog en timme att förstå att man var under attack"
Mejlet som skulle ha kunnat förhindra Bryssels tuunnelbaneattack skickades till fel e-postadress.
Klockan var 0907 den 22 mars när den belgiska polisens operationsledning skickade iväg tt mejl med en order att stänga Bryssels tunnelbana. Tidigare samma morgom, runt åtta, hade en explosion ägt rum på Bryssels flygplats. Först en timme senare drog den federala polisen slutsatsen att deras stade attackerades. Kl 0911 exploderade en bomb i en tunnelbanevagn. Daesh tog på sig skulden.
Informationen angående e-postmisstaget har väckt nya frågor om huruvida belgiska myndigheter klarar av att konfrontera islamisk terrorism i landet.

Belgien, EU, Teknik
2017-50 26-27
"Belgiens överdrivna elanvändning kastar ljus på mer än landets vägar"
När en astronaut i år tog nattliga fotografier på Europ från Internationella rymdstationen vardet en nation som utmärkte sig på jordens glittrande yta: Belgien.
Det är det enda landet i Europa som har nästan all sina 2,2 miljoner gatljus påslagna hela natten. Belgien är världsledare på ljusföroreningar. Men fenomenet kastar ljus inte enbart över Belgiens gator utan också på det ömsesidigt lönsamma förhållandet mellan landets politiker, eldistributörer och den största elleverantören Electrabel.
Konsumtionen av gatubelysning omvandlas till vinst för elproducenter, distributörer och staten. Det gör att politik är ett ganska lönsamt yrke i Belgien.

Belgien, Flyktingpolitik, Sudan
2018-03 8-9
"Belgien i uppror efter att deporterade sudaneser torterats"
En belgisk politikers beslut att utvisa flera sudanesiska migranter i slutet av förra året - flera av dem uppger att de torterats när de kom hem - har skapat upprörda känslor i den belgiska politiken. Det handlar inte bara om den spända migrationsdebatten i Västeuropa, utan även om splittringarna i Belgien som gör landet notoriskt svårt att styra. Politikern är Theo Francken som 2014 utsågs till asyl - migrationsminister. I september bjöd han in flera sudanesiska myndighetspersoner till Belgien, för att granska ett dussintal fall av sudanesiska personer som befann sig i landet utan tillstånd. Nio sudaneser skickades hem och snart kom det berättelser om att minsttre av den misshandlats.
Premiärminister Charles Michel har det svårt. Hans regeringskoalition bygger på stöd från de flamländska nationalisterna, där många ser Theo Francken som en förkämpe.

sidans topp