Cypern |
|
 |
|
Info |
Cyprus
News Agency Financial Mirror |
96-27 s 8
"Cypern lyfts fram på dagordningen"
6 månader efter EU-regeringskonferensens slut ska medlemskapsförhandlingar
inledas med Cypern. Men hur blir det om landet inte förenats
innan dess?
96-34 s 8
"Otåligheten växer på Cypern"
Våldsamma oroligheter från framför allt unga
som inte förstår varför
Cypern ska vara delat fortfarande 22 år efter den turkiska
invasionen.
97-28 s 10
"Cypern är en tickande bomb"
6 månader efter IGC-konferensens slut lovade EG-kommissionen
att börja förhandlingar om medlemskap med Cypern. Grekland
hotar blockera anslutning av f d östländer om inte Cypern
blir medlem. Men Cypern är ju delat. EU importerar bara en
politisk kris och förolämpar Turkiet.
97-33 s 5
"Samtalen om Cypern fortsätter"
Man strävar efter en federation mellan två autonoma
delar som bannlyser all annektering a de två "moderländerna".
Cypern har varit delat sedan 1974.
97-38 s 6-7
"Turkcyprioterna vill inte koloniseras av Grekland"
Nya förhandlingar har brutit samman. EUs förslag att
ta med Cypern kommer att besvaras med våld säger turkcyprioternas
ledare.
97-45 s 10-11
"Drömmen om att återfå makten"
Hundratals grekcyprioter som flydde från öns norra
del 1974 har lämnat in en anmälan till Europadomstolen.
97-45 s 9-10
"En lösning på Cypernkrisen finns inom räckhåll"
EU, Nato, USA och FN borde delta direkt i förhandlingar mellan
Turkiet och Grekland. Den lyckosamma förhandlingsordningen
4 +2 som ledde till Tysklands återförening. Cypernfrågan
måste ställas högst på dagordningen.
98-07 s 6
"Halva Cypern väljer president"
Den grekcypriotiska delen. Viktigt att det blir en president som
kan få EUs förtroende, stoppa utplaceringen av de ryska
missilerna och få den turkiska delen med på en EU-ansökan.
98-08 s 6
"Clerides vann en knapp seger"
Cyperns president vann en andra mandatperiod.
98-15 s 7-8
"Många cyprioter arbetar för fred"
24 år efter det att krig klöv denna Medelhavsö
i två etniskt rensade delar. 600000 kristna i söder
vill förena ön. 200 000 muslimer i norr vägrar.
98-15 s 8
"Cyperns rivaliserande regeringar är omedgörliga"
En liten grupp "vanliga" människor vill åstadkomma
en försoning. Rörelsen stöds och finansieras av
FN. Men regeringarna är omöjliga.
98-31 s 9-11
"Cypern är fortfarande en oroshärd"
Ryssland har ingått ett avtal om att sälja missiler
till Cypern, till grekcyprioterna, en åtgärd som säkerligen
kommer att öka oron på den delade ön och ge Moskva,
NATO och EU stora bekymmer.
(Turkiets starka reaktion har nog lika mycket inrikespolitiska
orsaker. Militären måste visa sig stark för att
kunna försvara den sekulära staten mot islamisterna).
99-31 s 4-5
"Det delade Cypern"
25 år efter det att Turkiet invaderade Cypern är en
lösning lika avlägsen som någonsin. Finns det
någon utsikt till framgång när väst ännu
en gång anstränger sig för att finna en väg
ur dödläget? Lockbetet kan bli att erbjuda båda
delarna som en federation medlemskap i EU. Då kan Grekland
tänka sig att häva sitt veto med Turkiets medlemskap.
99-46 s 7
"En lösning anas i Cypernfrågan"
Efter internationella påtryckningar, inte minst från
EU. Inleds samtal om återförening i början av
december. Inte på 25 år har ledarna för de två
delarna träffats för seriösa samtal. Men i december
månad måste det ske. (vinsterna med ett Eu-medlemskap
är nämligen så stora).
99-49 s 10
"Nytt hopp om lösning på Cypern"
FNs generalsekreterare träffade den grepcypriotiske presidenten
Glafcos Clerides och den turkcypriotiske ledaren Rauf Denktash
i new York. Den förstnämnde vill ha en federation bestående
av två zoner, den senare en konfederation mellan två
oberoende stater.
2000-29 s 6
"Föga hopp om att ena Cypern"
Den grekcypriotiska delen kan emellertid vinna inträde i
EU trots att ön förblir delad.
Utan påstörningar från utomstående skulle
både grek- och turkcyprioter föredra att ignorera varandra.
Turken Denktash som leder en republik, om även enbart erkänd
av Turkiet, har lyckats garantera säkerheten för turkcyprioterna
medan grekcyprioterna i söder kan glädja sig över
sin ständigt ökande levnadsstandard. De senare vill
emellertid med i EU.
2000-46 6-7
"Cypern är en bisarr kandidat"
Cypern längtar efter att komma med i EU, men den delade Medelhavsöns
eventuella inträde är sprängstoff - blodiga strider
kan flamma upp mellan dess grekiska och turkiska invånare.
Om den grekcypriotiska delen erhåller medlemskap som representant
för hela ön kommer de 200000 turkarna på den delade
ön att militärt sätta sig till motvärn. Säger
"presidenten" Rauf Denktash.
Det finns två skäl för EU att få med Cypern.
Det ena är att risken annars är stor att Grekland använder
sin vetorätt mot var och en av den andra potentiella medlemmarna.
Det andra är att få Cypern in under EUs rättssystem.
Ön anses idag vara ett eldorado för allsköns kriminalitet
som smuggling, penningtvätt och människohandel.
2001-37 s 9
"Kris i sikte"
EU-länderna måste snart besluta om huruvida ett splittrat
Cypern får bli medlem i unionen. Faktum är att möjligheten
att EU accepterar Republiken Cypern (den grekiska delen) kanske
bara resulterat i ett ännu mer spänd läge mellan
de två delarna. EU hoppas att fullbordandet av förhandlingar
med Republiken Cypern kommer att tvinga öns greker och turkar
att förhandla fram en lösning.
2001-39 s 3-4
"Turkcyprioterna börjar förlora tron på Turkiet"
Den unga generationen turkcyprioter har tröttnat på
isoleringen från omvärlden. Alltfler söker sig
till öns södra del eller längre bort. Många
vill bli medlemmar i EU. Det turkiska banksystemets kollaps och
devalveringen av den turkiska valutan har resulterat i att många
står på ruinens brant. Den turkcypriotiske ledaren
Rauf Denktash beskylls för att se mera till Turkiets intressen
än turkcyprioternas. Han använder många repressiva
metoder för att bevara sin makt.
2001-39 s 4
"Den delade ön"
1960 blev Cypern fritt från Storbritannien. Tanken är
att öns greker och turkar ska dela makten med ärkebiskop
Makarios president. Det blir i stället långvariga strider
mellan befolkningsgrupperna. 1974 gör grekcyprioterna en
kupp för att införliva ön med Cypern. Turkiet invaderar
och besätter den norra delen av ön. 1983 utropas den
turkiska republiken Norra Cypern. Den erkänns enbart av Turkiet.
2001 är Cypern ett av de två länder som uppfyller
EU:s krav på medlemskap.
2001-47 s 4
"Samtalen börjar igen"
Cyperns president Glavkos Cerides accepterade i förra veckan
en inbjudan till direkta förhandlingar med den turkcypriotiska
ledaren Rauf Denktash.
2001-49 s 4-5
"Det är nu eller aldrig för Cyperns del"
Dags för gamla vänner att sluta fred. Den delade ön
Cypern har på nytt hamnat i rampljuset p g a det annalkande
medlemskapet i EU. Den 77-årige turkcypriotiske ledaren
Denktash och den 83-årige presidenten för grepcyprioterna
har åter börjat förhandla. De diplomatiska försöken
att återförena den delade ön har intensifierats
p g a att den internationellt erkända grekcypriotiska delen
av ön ansöker om medlemskap i EU och förmodligen
antas 2004. Majoriteten av turkcyprioterna vill hellre bli EU-medlemmar
än tillhöra Turkiet. Men Turkiets premiärminister
Ecevit gör motstånd mot EUs försök att åstadkomma
en lösning i konflikten.
2002-04 s 10-12
"Cypernfrågan äventyrar EUs utvidgning"
Både EU och Nato har bekymmer - och kan få det riktigt
besvärligt - p g a bråket mellan de två rivaliserande
folken på Cypern. Nu försöker dock folkens ledare
hitta en lösning. Väldigt mycket står onekligen
på spel.
2002-04 s 12-14
"Sista tangon på Cypern"
Cyperns två ledare, Denktash och Clerides, har likt två
samurajer inlett sin sista strid. Förväntningarna om
ett positivt resultat är så stora att de kanske tvingas
till ett avtal mot sin vilja.
2002-26 s 8-9
"Cyperns sista chans"
Den officiella tidsfristen för fredsförhandlingarna
om Cypern har egentligen gått ut. Men förhandlingarna
fortsätter och kommer att fortsätta tills en uppgörelse
nås eller tills allt hopp är ute. 640 000 grekcyprioter
bor på öns södra del och 88000 turkcyprioter på
den norra delen. Man förhandlar om territorium, äganderätt,
flyktingar och säkerhet. De två ledarna Clerides och
Denktash har haft 40 möten sedan samtalen återupptogs
i januari i fjol. Ingendera vill beskyllas för att ha blockerat
en uppgörelse. Båda har auktoritet att ingå avtal
för sina folk.
2002-41 s 9
"Sorgebarnet Cypern"
Turkcyprioternas ledare Denktash säger att om Cypern får
medlemskap i EU kommer ön att förbli delad för
all framtid. Grekland å andra sidan varnat för att
de kommer att lägga sitt veto mot andra länders medlemskap
i EU om inte Cypern accepteras som medlemsland.
2002-41 s 9-10
"Hur det blev som det blev"
Den grekcypriotiske ledaren och hans turkcypriotiske kollega har
enats om ett förhandlingsschema för att sätta punkt
för 30 års delning av ön, men det är också
allt.
2002-46 s 3
"Cypern får en sista chans"
Både Nato och EU vill ha en snabb lösning av Cypernfrågan.
FNs Kofi Annan har gett Cypern en månad på sig att
sluta fred. Det är FNs 73:e och sista förslag. Det ger
tre möjligheter: en suverän stat enligt belgisk modell,
en stat enligt schweizisk modell eller en stat där makten
delas lika mellan en president och en vice president, båda
med vetorätt. Turkiet har hotat med att annektera den turkcypriotiska
norra delen om Cypern går med i EU och Grekland säger
sig lämna veto mot EUs utvidgning om Cypern utesluts från
kandidatlistan.
2002-49 s 10
"EUs tidsfrist sätter press på Cyperns ledare"
Återföreningsplanen för Cypern som Kofi Annan
presenterade i november har godkänts av Turkiet, Grekland
och den grekcypriotiska delen av Cypern. Men Raul Denklash säger
nej. Tiden är på väg att rinna ut. Den 12 december
kommer grekcypriotiska delen av Cypern att bli officiellt utnämnd
till blivande medlem i EU.
2003-8 s 5-6
"Cyperns enande i farozonen"
Clerides nederlag försvagar hoppet om en lösning av
Cypernfrågan. Papadopoulus som vann presidentvalet har tidigare
verkat för att Cypern skulle bli fritt från turkar.
Han är känd för att motsätta sig en fredlig
uppgörelse med turkcyprioterna. Därför blir det
kanske bara grekcyprioterna som undertecknar ett anslutningsavtal
med EU i april.
2003-8 s 6
"Turkhataren är kanske rätt man"
Den turkcypriotiske ledaren, Rauf Denktash, har tidigare sagt
att han inte kan förhandla med Papadopoulus på grund
av dennes turkfientliga attityder i det förgångna.
Men kanske är "turkhataren" rätt person att
ingå det slags kompromisser som grekcyprioterna kan acceptera
i den folkomröstning som måste föregå en
slutgiltig lösning.
2003-15 s 5
”Kofi Annan kritiserar Denktash”
Grekcyprioternas uppträdande under de senaste FN-ledda fredssamtalen
lovordas. Misslyckandet att återförena Cypern skylls
på turkcyprioternas ledare Rauf Denktash.
2003-20 s 6-7
”Öppen gräns kan bli det som återförenar
Cypern”
Grek- och turkcyprioter har börjat uppträda som om det
redan fanns ett fredsavtal. Kofi Annans försök till
medling mellan turkar och greker brakade samman i mars i år
i Haag. Men då turkcyprioternas ledare Denktash öppnade
gränsen väl vetande att de två folkslagen varken
ville eller kunder leva tillsammans med resultatet ett annat.
Båda parterna reser nu över gränsen för att
besöka grannar som de inte har sett på över en
generation. Cyprioterna uppför sig som om det redan fanns
ett fredsavtal. En rörande hövlighet markerar många
av dessa återseenden.
2003-29 s 7
"Cyperns parlament för EU"
Det cypriotiska parlamentet röstade enhälligt för
ett inträde i EU med officiellt tillträde i maj nästa
år. Utfästelsen kom tre månader efter det att
EU godkänt Cyperns inträde jämte nio andra staters.
2003-38 s 6-7
"Folkets revolt kan sätta punkt för Cyperns delning"
Turkcyprioterna kvävs under den gamle autokraten Denktashs
styre. Nu marscherar de bokstavligen talat, för att ändra
på saker och ting. Sedan i april, när den turkcypriotiska
regeringen öppnade gränsen, har drygt en halv miljon
cyprioter från båda sidor av den delade ön gått
över till andra sidan för att se hur man lever där.
40000 turkcyprioter - nästan en fjärdedel av befolkningen
i norra Cypern - har ansökt om grekcypriotiskt pass som ger
dem rätt att resa fritt inom hela EU. Denktash är på
kollisionskurs med det egna folket. Patriotiska paroller om "integration
med fosterlandet" (Turkiet) förmår inte konkurrera
med löften om ett öppet Europa.
2003-46 s 6
"Cypern kan sätta krokben för Turkiet"
Turkiet vill gärna inleda medlemsförhandlingar med EU
men detta allvarligt förhindras om Cypernfrågan inte
blir löst nästa år. Före den 1 maj 2004 bör
grek- och turkcyprioter ha hittat en lösning. Turkiets status
som medlemsland hänger också på vilka reformer
som landet genomför fram till i oktober nästa år.
2004-01/2 s 8
"Den europeiska oenigheten"
Frågan om Turkiets medlemskap i EU kommer sannolikt att
öka klyftorna i EU. Är splittring unionens ofrånkomliga
öde? Den 14 december röstade nästan hälften
av Cyperns turkiska minoritet på EU-skeptiska kandidater
i parlamentsvalet. Resultatet av turkcyprioternas parlamentsval
dödar hoppet om en återförening av Cypern före
inträdet i EU den 1 maj i år. Konflikten kommer att
bli en del av EU.
EU kan inte heller enas om hur man ser på Turkiets eventuella
medlemskap. Den romerskt katolska delen vill inte ha in ett muslimskt
land och Tyskland oroar sig för den starka röst som
Turkiets skulle få på grund av sin storlek.
2004-03 s 3-4
"Ovisshet om Cyperns öde"
Ledarna för två turkcypriotiska partiet meddelade i
söndags att de har enats om att bilda en ny regering i norra
Cypern. Det är Mehmet Alis republikanska turkiska parti,
som stöder FNs och Kofi Annans återföreningsplan
och det demokratiska partiet som leds av Serdar Denktash, som
är son till den turkcypriotiske ledaren Rauf Denktash. Denne
motsättar sig återföreningsplanen. Han hävdar
att denna kommer att göra grekcyprioterna dominerande på
ön.
2004-11 s 3
"Turkarnas ambivalens inför Cypern"
Samtidigt som förhandlingarna om ett återförenat
Cypern fortgår, hyser de turkiska medborgarna på fastlandet
ambivalenta känslor inför en möjlig återförening.
Å ena sidan hyser de sympati för sina turkisktalande
bröder någon mil från landets sydkust , å
andra sidan frågar de sig vilket pris en återförening
skulle kräva av Turkiet. Turkarna upplever ett slags otacksamhet
från den lilla enklaven för de många liv som
räddades då Turkiet 1974 stoppade de grekcypriotiska
nationalisternas invasion.
2004-15 s 6-7
"Cyperns sista chans"
Om drygt två veckor avgör Cyperns grekiska och turkiska
befolkningar om de vill återförenas eller fortsätta
att leva som ett delat land med en gräns som övervakas
av FN-soldater. Tre dygns förhandlingar i en lyxig schweizisk
semesterort slutade i öppen oenighet mellan turk- och grekcyprioter
om detaljerna i förra veckan. Den 24 april blir det folkomröstning
och opinionsundersökningar visar att den grekiska delen kommer
att säga nej och den turkiska möjligen ja till återförening
av ön. Hur omröstningen än slutar så blir
Cypern medlem i EU 1 maj 2004. Turkiet är starkt för
en återförening medan den nye grekiske premiärministern
Karamanlis inte är lika övertygad.
2004-15 s 8
"Nu är det cyprioterna själva som avgör frågan"
Den 24 april blir Kofi Annans och FNs plan föremål
för folkomröstning bland grek- och turkcyprioter. Men
eftersom grekcyprioternas ledare Tassos Papadopoulus ogillar planen
kommer de förstnämnda troligen att rösta nej. Han
krav på mera territorium åt grekerna sänkte planen.
Turkcyprioterna däremot kommer att rösta jag även
om deras 80-årige ledare Rauf Denktash förordar ett
nej.
2004-18 s 6
"Stor besvikelse i Bryssel"
EU kommer att belöna turkcyprioterna för att de röstade
ja (65 %) till FNs återföreningsplan, som dock förkastas
av grekcyprioterna i lördagens folkomröstning. Utrikesministermötet
beslöt att häva det ekonomiska embargot, godkänna
ett hjälppaket på 260 miljoner euro och tillåta
tullfri export av frukt och grönsaker. Valresultatet stärker
sannolikt Turkiets chanser att få inleda medlemskapsförhandlingar
senare i år. Grekcyprioternas nej (76 %) i sin separata
folkomröstning kastar emellertid en lång svart skugga
över EUs utvidgning den 1 maj. Bara halva Cypern blir medlem.
2004-29 s 8
"Hjälppaket till turkcyprioterna"
EU-kommissionen har beslutat att med 259 miljoner euro hjälpa
norra Cypern att lindra sin ekonomiska isolering. Detta är
ett sätt att belöna turkcyprioterna för deras positiva
inställning till planerna på att återförena
ön. Det har väckt bestörtning i södra Cypern
som hotar med att anmäla kommissionen till EU-domstolen.
Norra Cyperns regering har nämligen varit föremål
för EU-embargo i 10 år.
2005-16 s 9
"London ökar pressen på Cypern"
Storbritannien tjatar ständigt på den cypriotiska regeringen
att den ska vara mer flexibel när återföreningsförhandlingarna
återupptas inom kort. Storbritannien föreslår,
till grekcyprioternas bestörtning, etablering av direkta
handelsförbindelser mellan EU och Turkiska republiken på
norra Cypern (TRNC). Man vill också inrätta direkta
flygförbindelser till norra Cypern samt ge EUs stöd
på 259 miljoner euro till TRNC i stället för till
regeringen i Nicosia. Orsaken är att grekcyprioterna röstade
nej i fjol till ett återföreningsförslag som satts
samman av FN. En annan är att Nej-sägaren Rauf Denktash
ersatts som premiärminister i TRNC av Mehmet Ali Talat som
vill ha en återförening till stånd. Storbritannien
väntas driva Cypernfrågan under sitt ordförandeskap
i EU fr o m den 1 juli.
2005-28 s 19
"Etnisk samhörighet bäddar för samarbete"
Regeringen i Azerbajdzjan kommer att acceptera turkcypriotiska
pass och blir därmed det andra landet efter Turkiet som ger
ett visst mått av erkännande till den turkcypriotiska
enklaven i Norra Cypern. Majoriteten av Azerbajdzjans åtta
miljoner invånare är av turkisk härstamning och
landet har mycket starka kulturella och politiska band till Turkiet.
Båda länderna är övervägande muslimska.
2006-5 s 6
"Cypern är på tapeten igen"
Turkiet vill undanröja ett av hindren på vägen
in i EU. Den turkiske utrikesministern Abdullah Gul har lagt fram
ett förslag som innebär att alla restriktioner för
handel och bistånd till Cypern ska elimineras och att alla
inblandade parter - Turkiet, Grekland och grek- och turkcyprioter
- ska förhandla om öns framtid under FNs överinseende.
Ankara har insett att Cypernfrågan skulle kunna förhala
eller blockera Turkiets medlemskapsförhandlingar.
2006-21 s 6
"Den hårda linjen gäller"
I allmänna val på den grekiska delen av Cypern gav
väljarna i söndags uttryckligen stöd till det parti
som avvisade FNs fredsplan om en återförening av ön.
Detta tolkas som att majoriteten av grekcyprioterna ställer
sig bakom president Tassos Papadopoulos hårda linje gentemot
Turkiet.
2006-28 s 6
"Cyperns återförening är tillbaka på
dagordningen"
Den grekcypriotiska ledaren Papadopoulos diskuterade strategiska
frågor med Greklands ledare i måndags efter att först
ha gått med på att återuppta de FN-stödda
återföreningsförhandlingarna med turkcyprioterna.
Detta skulle kunna avvärja en möjlig kris i höst
mellan Turkiet och EU.
2006-45 s 9
"Låsta positioner"
Europeiska unionen ställde i förra veckan in ett viktigt
möte med Cyperns och Turkiets utrikesministrar. Mötet
skulle ha ägt rum i söndags och måndags i Helsingfors
och syftet var att avvärja en kollaps i Turkiets förhandlingar
om medlemskap i EU. Detta är ytterligare ett bakslag för
Turkiet som började förhandla om medlemskap i oktober
förra året. Sedan dess har motståndet mot att
inkludera ett stort, fattigt, muslimskt land vuxit i EU framför
allt i Frankrike och Tyskland. Att Turkiet förhalar grundläggande
politiska reformer och vägrar att erkänna EU-landet
Cypern förstärker motståndet. EU kräver att
regeringen i Ankara öppnar sina hamnar och flygplatser för
cypriotiska fartyg och flygplan.
2008-1/2 s 5
"Euron stärker hoppet om fred"
Cypern och Malta går med i eurozonen exakt nio år
efter valutans födelse. Cypern hoppas att landets medlemskap
i eurozonen ska lyckas med det som otaliga fredsmäklare har
misslyckats med: att återförena grek- och turkcyprioter.
I den turkiska delen används euron allt mer.
2008-09 s 6
"Cypern valde kommunistiskt"
EU har fått sin första kommunistledda stat. "Kamrat"
Demetris Christofias blev landets sjätte president efter
att ha fått 53 % av rösterna i söndagens val.
Det var första gången som Akel, öns äldsta
politiska parti, presenterade en egen kandidat. Den sovjetiske
diktatorn, Josef Stalin, ses fortfarande som en hjälte av
en del Akelmedlemmar varav många studerade i Ryssland och
Östeuropa för några decennier sedan. Den turkcypriotiske
ledaren Mehmet Talat har uttryck önskemål om gott samarbete
och tror att en lösning på Cypernfrågan kan vara
klar före årets slut.
2008-25 s 10
"Lättnad för turkcyprioterna"
EUs utrikesministrar enades häromdagen om att minska den
ekonomiska isoleringen av turkcyprioternas del av Cypern för
att främja att återförena ön. EU häver
tullarna på jordbruksprodukter och lättar på
restriktionerna för företag som tillhandahåller
tjänster över den så kallade gröna linjen
som separerar öns två folkgrupper.
2008-36 s 13
"Nya försök att lösa Cypernfrågan"
Båda sidor har accepterat konceptet med en lös federation
bestående av två zoner med en liten centraladministration.
Den turkcypriotiska ledaren Mehmet Ali Talat tror att ramarna
för en slutlig uppgörelse kan vara klara innan årets
slut. Hans grekcypriotiske kollega, Demitris Christofias, det
cypriotiska kommunistpartiets ledare, ville inte binda sig för
en viss tidsgräns. Men opinionen för en återförening
är idag mycket mer positiv än 2004 då grekcyprioterna
i en folkomröstning avvisade en FN-sponsrad fredsplan med
stor marginal.
2008-45 s 20
"Återförening på tapeten igen"
Förhandlingarna om en återförening av Cypern fortsatte
i måndags med att grek- och turkcypriotiska ledare träffades
för sjätte gången på en månad. Målet
är att komma överens om en möjlig federation.
Samtalen mellan den turkcypriotiska ledaren, Mehmet Ali Talat,
och den grekcypriotiske presidenten, Demetris Christofias, återupptogs
från den punkt där de stannade 2004, när en FN-sponsrad
folk omröstning om återförening misslyckades.
2009-17 s 8
"Nyktert uppvaknande"
"Det högerliberala Nationella enhetspartiet vann klart
i söndagens turkcypriotiska val. Partiet fick egen majoritet,
vilket innebär att hoppet om Cyperns återförening
blir ännu mer fjärran. Valresultatet kom som en överraskning
för de flesta turkcyprioter. Och för turkcyprioternas
ledare, Mehmet Ali Talat, grekcyprioterna, EU och FN, som alla
arbetar för en återförening, blev resultatet en
varningsklocka.
2009-20 s 12
"Tiden rinner ut för Cypern"
I slutet av detta år ska EU-kommissionen presentera en rapport
om Turkiets status som EU-kandidat och de flesta är eniga
om att framsteg i Cypernfrågan är en förutsättning
för en lyckad medlemsprocess för Turkiets del. Ön
har varit delad sedan 1974 då turkiska soldater ockuperade
den norra halvan efter en kupp som hade smitts i Aten.
2009-45 s 19
"Ingen ljusning i Cypernfrågan" hela artikeln
Cyperns president, Demitris Christofias, se pessimistiskt på
försöken att återförena den delade ön
och varnar EU för att vara undfallande mot Turkiet på
samma sätt som Europa var mot Tyskland före andra världskriget.
Cyperns status är ett av de största hindren för
Turkiets medlemskap i EU.
2009-46 s 20
"Britterna ger upp territorium"
Den brittiska regeringen avstår från ungefär
halva Storbritanniens territorium på Cypern i ett försök
att stimulera fredsförhandlingarna mellan öns grekiska
och turkiska administrationer. Tanken är att det brittiska
området ska delas lika mellan grek- och turkcyprioter. Storbritannien
har två suveräna baser på Cypern och de är
mycket kontroversiella, framför allt i grekcyprioternas ögon.
2009-51 s 12-15
"Cypernfrågan fortsätter blockera europeisk harmoni"
Turkiets allt svagare förhoppningar om ett EU-medlemskap
skulle väckas till liv igen om Cypernfrågan blir löst.
Den Grekcypriotiska republiken som är EU-medlem sedan 2004
lägger in sitt veto. De kommande veckorna är avgörande
för inte bara Cyperns och Turkiets framtid utan också
EUs. I februari förbättrades läget i förhandlingarna
då Demitris Christofias erövrade presidentposten för
Grekcypriotiska republiken efter Papadopoulus. Christofias tillhör
det kommunistiska Akelpartiet och är gammal facklig kamrat
till den turkcypriotiske ledaren, Mehmet Ali Talat. Men samtalen
hade knappt börjat förrän de började förhalas.
De svåraste punkterna att enas om är säkerhet
och äganderätt.
2010-04 s 5-6
"Tiden rinner ut för Cypern … igen"
Cypern kan splittrats på samma sätt som Tjeckoslovakien,
varnar turkcyprioterna, samtidigt som nya förhandlingar om
en återförening tar sin början. I måndags
återupptogs de förhandlingar som började 2008.
Farhågorna om ett misslyckande är stora. Den turkcypriotiske
ledaren, Mehmet Talat, förespråkar en återförening.
Han väntas emellertid förlora valet i april till landets
mer nationalistiske premiärminister, Dervis Eroglu. Talat
menar att Dervis Eroglu vill ha en tvåstatslösning.
2010-16 s 4-5
"Det ser dystert ut för Cypern"
Utsikterna till en lösning av Cypernfrågan blev mycket
sämre i söndags när turkcyprioterna röstade
på en ny president, som i valkampanjen lovade att inte kompromissa
med grekcyprioterna när det gäller det som turkcyprioterna
anser vara deras egendom, territorium och suveränitet. Dervis
Eroglu som har varit premiärminister sedan förra året
fick strax över 50 procent av rösterna och vann över
sittande presidenten Mehmet Ali Talat som fick 43 procent och
blir därmed president i norra Cypern som varit separerat
från södra Cypern sedan turkarnas intervention 1974.
Dervis Eroglu har lovat sina anhängare att han kommer att
motsätta sig alla förlag om att grepcyprioter återvänder
till sina gamla hem i norra Cypern varifrån de tvingades
fly eller att turkcypriotiska bosättare ska tvingas flytta
tillbaka till Turkiet. Turkiet kan inte bli medlem i EU förrän
cypernfrågan är löst eftersom grekcyprioterna
som EU-medlemmar har vetorätt i frågan.
2011-14 s 6
"Den olösliga Cypernfrågan?"
År av förhandlingar och diplomati har inte fört
Europas långvarigaste konflikt ett dugg närmare en
lösning. Under ett speciellt FN-sändebud, Alexander
Downer, har grekcyprioternas president Christofias och hans turkcypriotiske
kollega Eroglu, sedan mars 2010, haft 100 möten sedan i september
2008 utan att samtalen gett några resultat. Framtiden lovar
inte gott. Annan verksamhet stör samtalen. Allmänna
val äger rum i Cypern i maj och Turkiet i juni. Cyperns ordförandeskap
i EU äger rum nästa år och 2013 är det presidentval.
Ju längre tiden går ju svårare blir förhandlingarna.
Unga cyprioter har inget minne av en enad ö och den "gröna
linjen" börjar likna en permanent gräns. Ekonomin
skadas av delningen av ön och komplicerar Turkiets relationer
med EU.
2011-29/30 s 14
"Cypernfrågan ställer till det igen"
Inga förhandlingar med EU under den period som Cypern (det
vill säga den del som kontrolleras av grekcyprioterna och
som är medlem i EU) innehar ordförandeskapet i EU-rådet.
Så lyder den turkiske premiärministern Recep Tayyip
Erdogans populistiska budskap. Det tyska partiet CSU som deltar
i regeringskoalitionen föreslår att EU avbryter alla
medlemskapsförhandlingar i sex månader och slopar allt
ekonomiskt stöd till Turkiet hela nästa år. "Den
som vägrar att tala med en medlemsstat förolämpar
hela EU".
2011-38 s 8
"Cypern är som alltid på tapeten"
Trots hotfulla varningar från Turkiet som betecknar oljeborrningen
i området som en provokation, går den grekcypriotiska
regeringen vidare med borrningen efter olja och gas utanför
Cyperns kust. Turkiets premiärminister säger att turkiska
"fregatter, kanonbåtar och krigsflygplan kommer att
övervaka händelseutvecklingen i området konstant".
2012-18 s 17-18
"Bröllopsön"
Många israeliska och libanesiska par åker till Cypern
för att gifta sig, därför att de av olika anledningar
inte kvalificerar sig som äkta par i sina hemländer.
Religiösa blandäktenskap gillas inte. Judar ska gifta
sig med judar, muslimer med muslimer och kristna med kristna.
För libaneser är det förbjudet att ta kontakt med
israeler, till och med via e-post.
En civil myndighet i Larnaka viger brudpar från Israel och
Libanon. För 282 får giftassugna en stämpel som
är giltig i alla världens länder och som bevisar
att man är gift.
2012-26 s 31
"Cyperns president kritiserar trojkan"
Mindre än 24 timmar innan Cypern vände sig till EU för
att få ett räddningslån kritiserade dess president
Demetris Christofias de villkor som den så kallade trojkan,
EU, ECB och IMF, ställer för att bevilja lån.
Han menar att trojkan har agerat som en kolonialmakt som tvingar
på hjälpsökande länder åtstramningspaket
och neo-liberal politik. Cyperns problem är att de cypriotiska
bankerna behöver kapital eftersom de är kraftig exponerade
mot Grekland, säger han.
2012-28 s 6-7
"Cyperns tur att navigera i det stormiga EU-havet"
Många tvivlar på att Cypern klarar av uppdraget som
EUs ordförandeland när unionen är inne i en svår
kris. Cyperns ledare, veterankommunisten Demetris Christofias,
har kallats för "den värsta presidenten i republikens
historia". Han är den ende av EUs ledare som fortfarande
tror på Marxism-leninismens lärosatser. Hans mandat
har hittills kännetecknats av motgångar och det är
knappt åtta månader kvar till nästa presidentval.
Cypern är en barskrapad och bankrutt EU-medlem, vars ekonomi
bara motsvarar 0.2 % av eurozonens. Detta land ska leda unionen
i en tid när Europa är inne i en av de allvarligaste
kriserna någonsin. Christofias har sökt ekonomisk hjälp
också av Moskva och Beijing vilket väcker tvivel på
den cypriotiska regeringens lojalitet i en svår tid.
EU, Cypern
2013-14 s 6
"Cypern fruktar en förlorad generation"
Många ungdomar studerar redan utomlands. Nu blir det många
som inte återvänder efter studiernas slut. Det finns
inte längre attraktiva jobb inom landets finansiella sektor.
De unga har inte mycket att hoppas på i Cypern. En "brain-drain"
riskerar att ytterligare förvärra landets redan usla
framtidsutsikter.
Cypern
2014-49 s 9
"En helt olöslig konflikt?"
Efter 50 års bråk har samtalen mellan grek- och turkcyprioter
avstannat.
Det är 40 år sedan Turkiet invaderade den norra delen
av Cypern, och 10 år sedan FNs Annanplan presenterades som
en förenande lösning. Den accepterades av turkcyprioterna
men ej av grekcyprioterna
Ett avtal som antingen knyter samman eller skutgiltigt delar den
norra och södra delen av ön har blivit allt mer nödvändigt
- men också alltmer orealistiskt.
Ryssland,
Cypern
2017-19 6-8
"Cypriotiska EU-pass attraherar rika ryssar"
I staden Limassoö på Cypern finns det fler butiksskyltar
på kyrilliska än på grekiska. Yachter med ryska
namn ligger förtöjda i den nybyggda hamnan. Och bredvid
radiostationen Russkaja Volnas kontor ligger flera restauranger
som serverar pelmeni och vodka.
Ryssar och deras pengar flockas till detta Moskva-vid-Medelhavet,
vilket har fått det lilla EU-landet att blomstra.
Det började med att regeringen effektiviserade sitt pass-i-utbyte-mot-pengar-progem
i syfte att hjälpa upp ekonomin efter bankkollapsen och recessionen.
Nu kan utlänningar bli medborgare på mindre än
sex månader om de investerar minst 2 miljoner euro i cypriotiska
fastigheter eller 2,5 miljoner i statsoblikationer eller företag.
Detta har lett till en 25 % ökning av öns årliga
intäkter. Medborgarskapet ger också en guldbiljett
till EU.
