Holland, sammanfattningar av artiklar om Holland som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Holland, sammanfattningar av artiklar om Holland som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

98-29 s 19-20
"Invandrarna har satt färg på Holland"
"Det enda invandrarna i Holland har gemensamt är att de inte är blonda, kraftigt byggda och äppelkindade". Frågan är om de någonsin blir "riktiga" holländare?
Från den forna kolonin Surinam vid den sydamerikanska Atlantkusten finns det 300 000. Kan de någonsin bli integrerade? (Betänk att de lärde sig hollänska och om Hollands historia i skolan medan landet var en koloni). Det finns 1,7 miljoner första- eller andragenerationsinvandrare av 15,5 miljoner. Alltså drygt 10 %. (I Sverige är väl siffran 20 %? ?). 25 % av Rotterdam är invandrare (att jämföra med Malmö). 17 % av skolbarnen är invandrare.

98-32 s 6
"Nederländera har länge lidit av minnesförlust"
Det lilla landet med de stora moraliska anspråken börjar nu bearbeta sitt långtifrån klanderfria förflutna.
Slavarbete under kolonisationstiden lade grunden till välståndet. Ovanligt många judar dödades och utlämnades just i Holland under andra världskriget. Nu ska regeringen avslöja allt.

99-49 s 4-5
"Den holländska modellen triumferar, men det finns en baksida"
Holland besegrade en djup arbetslöshetskris med hjälp av deltidsjobb och minimala löneökningar. Samt nedbantade välfärdsbidrag. Nu kan holländarna fira sitt återvunna välstånd. Den officiella arbetslösheten ligger på 3 %.

2001-23 s 23-25
"Liberalismen i Holland bygger på gamla traditioner"
Det finns en konservativ verklighet bakom "det tokiga Hollands" liberala lagar. Med dessa menar omvärlden kanske inte i första hand att prostitutionen nyligen har legaliserats utan mer att eutanasi, dödshjälp är tillåten liksom drogen marijuana (fast tyngre droger bekämpas hårt och Holland har färre heroinmissbrukare än flera andra europeiska länder, t ex Danmark).
I Holland finns hos befolkningen framför allt en pragmatism, parad med lokalpatriotism och viss naivitet. Innan nya lagar stiftas ska företeelsen vara "gedogen" dvs sedan länge genom praktiken ha blivit accepterad. Som att homosexuella kan gifta sig.
Frågan är om Holland kan fortsätta denna sin kalvinistiska linje. Om 20 år antas över 50 % av invånarna i landets större städer var invandrare eller ättlingar till invandrare. Många är muslimer och inte kalvinister.

2002-05 s 7-8
"Den holländska modellen spricker"
Personalbrist överallt: på sjukhusen väntar patienter förgäves på operation, och tågen är ständigt försenade. Nederländernas sparnit har fått den offentliga sektorn att rasa ihop. Narkotikasmugglare, även grova, stoppas inte eftersom det inte finns plats i landets häkten.

2002-11 s 8
Högervind i Nederländerna"
Resultatet av kommunalvalen blev ett hårt slag för regeringspartierna. I Rotterdam blev socialdemokraterna (PvDA) för första gången på 40 år inte största parti. Det blev Pim Fortuyns "Leefbar Rotterdam" som fick 17 mandat (av 45) mot PvDAs 11!. Fortuyn framhåller lag och ordning men invandrarproblematiken tillhör också favoritämnena. Han angriper PvDA för att inte ha gjort något åt invandrararbetslösheten.

2002-20 s 8-9
"Arvet efter Pim Fortuyn"
Mordet på den holländske högerpopulisten Fortuyn kanske inte ger hans anhängare större makt men hans idéer kommer sannolikt att vinna större gehör. Många holländare stöder partiet som fördömer islam som en "bakåtsträvande kultur" p g a dess intolerans mot homosexuella, dess attityd mot kvinnor m.m. Om Fortuynlistan får många röster kan kaos uppstå efter valet i veckan i den holländska politiken. Ingen på listan har någon erfarenhet av politik.

2003-41 s 6
"Holländarna hoppas kunna laga sprickan EU/USA
Genom utnämningen av den holländske utrikesministern Jaap de Hoop Scheffer till generalsekreterare i Nato och Nederländernas 6 månaders ordförandeskap i EU under andra halvan av år 2003 hoppas holländarna förstärka sin roll. Holland uttryckte bara ett försiktigt stöd för det USA-ledda kriget och förstörde därmed inte sina chanser att vara vän med Tyskland och Frankrike. Däremot kan Holland komma att kräva att dessa två länder följer kraven i stabilitetspakten. Premiärminister Balkenende har problem med sin nya regeringen som sprack första gången bara 87 dagar efter det den bildats då Fortuyns parti splittrades. Nu har hans parti, den kristdemokratiska alliansen, en svag majoritet tillsammans med det nyliberala VVD och centerpartiet D66.

2004-27 s 4
"Verkställning är Hollands motto"
Varken tulpaner eller väderkvarnar när holländarna tar över ordförandeskapet i EU 1 juli 2004. Modernare symboler ska användas för det nya ordförandeskapet som kommer att prioritera frågor som illegal invandring och säkerhet och åtgärder för att stimulera arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Den viktigaste frågan blir kanske den om huruvida Turkiet ska få grönt ljus att inleda medlemskapsförhandlingar men unionen. Holland kommer mera försöka genomdriva vad som tidigare beslutats än att starta nya spektakulära projekt.

2004-30 s 3-4
"EU-entusiasmen är som bortblåst"
Ett förvånansvärt skeptiskt Nederländerna har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionen. Många EU-medborgare tycker att EU utvecklats alltför fort. En legitimitetskris har lett till att vanligt folk oroar sig för en "förlust av identiteten". Under sin ordförandeperiod kommer Hollands premiärminister Jan Peter Balkenende att fokusera på "minskad byråkrati och ökad ekonomisk tillväxt". En satsning på praktiska frågor snarare än på nya visioner. Mycket har hänt i Holland sedan Pim Fortuyns korta "politiska revolution". Nu vågar politikerna ifrågasätta värderingar som det mångkulturella samhällets fördelar och samförståndspolitikens fördelar. Åsikten att Bryssel är genomkorrupt är spridd i landet. Dessutom väckte det faktum att Frankrike och Tysklands brott mot stabilitetspakten tolererades "kalvinistisk" vrede i landet.

2004-30 s 7
"Terrorlarm i Nederländerna vållar oro"
Den holländska polisen har gripit två män som misstänks ha planerat ett attentat mot en årlig utflykt i Nijmengen i östra Nederländerna. Evenemanget brukar locka nästan en miljon deltagare. De misstänkta är en syrier och en libanes som tidigare fått politisk asyl. Invånarna i den vanligtvis mycket lugna regionen är mycket upprörda.

2004-47 s 3-4
"Europa säger ja till Islam och nej till terrorismen"
Europa brottas med frågan hur det öppna, toleranta samhället ska bemöta intoleransen. Omfattande våld följde på mordet på den holländske filmregissören Theo van Gogh för ett par veckor sedan. Attacker mot moskéer och muslimska skolor besvarades med hämndattacker mot kyrkor. Hur stor tolerans ska det liberala samhället visa mot intoleransen? I Holland var det den homosexuelle populisten Pim Fortuyn som först förfäktade argumentet att landets muslimska invandrare spred värderingar som i grunden var oförenliga med holländska traditioner.
EUs invandrarministrar som sammanträdde i början av månaden har enats om gemensamma principer när det gäller integration av nykomlingar. Det läggs mer tonvikt på hårda åtgärder nu än förr. Toleransen för radikala islamister som med juridiska knep försöker stanna kvar i Tyskland har minskat. "Den militanta islamismen är en liten kraft i Europa, men den är farlig, eftersom många samhällen i Europa har upphöjt försvarslöshet till en dygd".

2004-47 s 4-6
"Våldet slog ner som en blixt"
Ett islamiskt mord tände gnistan till en våldsam kamp mellan olika kulturer.
Mordet på filmregissören Theo van Gogh har polariserat hela landet och givit resten av Europa en oroväckande glimt av vad som väntar om inte relationerna med Europas snabbast växande invandrarsamhällen sköts bättre. Våldet har berövat holländarna det patina av tolerans som de brukar berömma sig för. Många holländare erkänner nu att den toleranta traditionen i flera år har tryckt ner alla försök till öppen debatt om problemen i samband med integrationen av konservativa muslimer i samhället. Det holländska generösa välfärdssystemet har gjort det möjligt för de muslimska invandrarna att isolera sig och skapa en grogrund för muslimsk fascism.

2004-47 s 7-8
"Passiviteten kan stå Holland dyrt"
När massakern i Srebrenica i Bosnien ägde rum fanns det holländska FN-soldater på plats som enligt många bedömare inte gjorde vad de borde göra. Överlevande efter massakern gör nu anspråk på stora skadestånd. Bosnienserbiska miliser mördade drygt 7000 bosniska pojkar och män i den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget. Jurister som företräder 8688 överlevande, kräver skadestånd i höjd med 2 miljarder euro av Nederländerna. Haag anser emellertid att den holländska enheten ingick i FNs internationella skyddsstyrka och därför stod under FNs befäl.

2004-49 s 3-4
"Det är svårt att hitta den rätta balansen"
Gärningsmannen i det uppmärksammade mordet i Holland på filmmakaren Theo van Gogh, hade ögonen på sig, men det hjälpte inte. Myndigheterna går en svår balansgång i sina försök att å ena sidan respektera de medborgerliga och mänskliga rättigheterna och å andra sidan förhindra terrordåd. Mohamed Bouyeri, en holländsk medborgare av marockanskt ursprung, skaffade sig redan 2002 en extra lägenhet som blev mötesplats för radikala muslimer. Där fanns Abu Khaled som predikade "våldsam jihad" och Samir Azzouz vars telefonsamtal med deltagare i självmordsattentaten i Spanien antydde planer på terrorattentat. Men man kunde inte gripa personer misstänkta för terrorverksamhet, bara först sedan de gjort sina attentat. Holland har nu infört en lag som kriminaliserar planeringen av terrordåd. Resten av Europa skärper också lagen för att förhindra terrorism. De hårdare lagarna riktas oundvikligen mer mot muslimer än mot befolkningen i allmänhet. Det finns 15-20 miljoner muslimer i Europa.

2005-20 s 7
"Holländarna tycker inte som sina ledare"
Jakampanjen inför folkomröstningen i Nederländerna har sent omsider tagit fart, samtidigt som farhågorna för ett nej den 1 juni växer. De två senaste opinionsmätningarna ger nejsidan en ledning och trenden förstärks. Skeptikernas oro gäller den sociala integrationen, mångkulturalism och invandrarnas integration i samhället. I bakgrunden finns mordet 2002 på den populistiske politikerna Pim Fortuyn som krävde stopp för muslimsk invandring och förra årets mord på filmaren Theo van Gogh som kritiserade muslimernas attityd mot kvinnor. "Folket börjar visa sin egen vilja". Alla de etablerade politiska partierna är nämligen för författningen.

2005-21 s 6-7
"Sanningens minut närmar sig"
Holländarna kan bli de, som blockerar EUs nya författning. I Frankrike är ställningen jämn med svag tendens mot nej men i Holland leder nejsidan med 55-45 %. Samförståndet inom "eliten" i Holland, den politiska och ekonomiska, om ett "ja" är klart vilket är en black om foten för ja-anhängarna. Ända sedan Pim Fortuyn, som sedan mördades, gjorde entré på den politiska scenen 2002 har tendensen att utmana etablissemanget förstärkts. Folkomröstningen om EUs nya författning kan därför bli "en konfrontation mellan den politiska eliten och folket". Folket ville varken ha euron eller massinvandringen, två projekt som eliten "lurat på dem".

2005-49 s 7
"Misstänkta terrorister inför rätta"
14 män, inklusive filmmakaren Theo van Goghs fängslade mördare, ställdes i början av veckan inför rätta anklagade för att ha planerat attentat och vara medlemmar i ett terroristnätverk. Mohammed Bouyeri, som är dömd till livstids fängelse för mordet på van Gogh, och flertalet av de övriga är andra generationens marockanska invandrare.

2006-27 s 14
"Fallet Hirsi blev Balkenendes öde"
Den nederländske regeringen avgick i torsdags i förra veckan. Orsaken var striden om den välkända parlamentarikern Ayaan Hirsi Ali. Premiärminister Balkenende beslöt att behålla sin omstridde integrationsminister, Rita Verdonk. Verdonk hade tidigare hotat Ayaan Hirsi Ali att beröva henne hennes holländska medborgarskap. Detta fick det minsta regeringspartiet, D-66, att lämna regeringen som därmed inte längre hade majoritet i parlamentet och tvingades avgå.
Hirsi Ali är känd som författare och islam-kritiker. Hon tillhör liksom Verdonk, det högerliberala folkpartiet (VVD). Hon härstammar från Somalia och lämnade felaktiga uppgifter när hon sökte asyl i Nederländerna 1992.

2006-50 s 13
"Svårt att bilda regering"
Balkanendes kristdemokrater (CDA) kunde inte komma överens med socialistpartiet, som grundades på 1970-talet som en maoistisk rörelse, om företagsskatten och utrikespolitikern. Nu går budet från CDA till socialdemokraterna, PvDA, i stället.

2007-40 s 7
"Hirsi Ali har flyttat hem"
Ayaan Hirsi Ali, som är av somalisk härkomst, blev ledamot av det holländska parlamentet och hotades med döden på grund av sina avslöjanden om islamismen har återvänt till Holland därför att den holländska regeringen inte vill fortsätta att betala för hennes livvakter i USA. I fjol flyttade hon till Washington för att arbeta vid det konservativa American Enterprise Institute.

2008-27 s 7
"Kränkning är inte ett brott"
Den holländska parlamentarikern Geert Wilders kommer inte att åtalas för att ha hetsat mot muslimer med en film och kommentarer i en holländsk tidning. Att skriva att Koranen är fascistisk är förolämpande och kränkande men inte kriminellt, enligt åklagaren.

2009-41 s 16
"Holland vill ta hem sina soldater"
Nederländernas medverkan i kriget i Afghanistan kommer att avbrytas under 2010, enligt en omröstning i det holländska parlamentet. Förslaget vann med en stor majoritet. Nederländerna har runt 1400 soldater under Natos ledning i den sydliga provinsen Urusgan. Deras mandat löper ut i augusti 21010. 21 soldater har dödats.

2009-47 s 3-8
"Wilders utnyttjar rädslan för det främmande" hela artikeln
Högerpopulisten Geert Wilders är en hövlig korsriddare mot Islam. Hanbekämpar diskriminering av kvinnor och homosexuella men vill förbjuda Koranen, beskatta huvudduken och utreda hur mycket invandringen kostat. Dessutom vill han gärna leda Nederländernas regering. Wilders är ledare för det högerpopulistiska PVV. Han tillhörde tidigare liberalerna och sedan 2004 driver han regeringen framför sig i fälttåget mot Islam. Han säger att "Islam är ingen religion utan en fascistisk ideologi och Koranen är att jämföra med Hitlers Mein Kampf". Han har inget emot muslimer. Det är Islam han avskyr.
I Holland bor en miljon muslimer, 6 % av befolkningen. I flera decennier har Krist- och Socialdemokraterna förtigit problemen med marockanska och turkiska invandrare på grund av hjälplöshet, ointresse och missriktad tolerans.
Mycket har förändrats i Holland sedan den dag för fem år sedan då en islamisk fundamentalist sköt och knivade filmaren Theo van Gogh till döds. 2 november 2004 var Hollands 11 september.

2010-08 s 5
"Afghanistankriget fäller Nederländernas regering"
Kristdemokraternas koalitionspartner socialdemokraterna motsatte sig förslaget om en förlängning av avtalet med Nato och lämnade i lördags krisförhandlingarna. Därmed är Holland det första landet vars regering faller på grund av kriget i Afghanistan. De 2000 soldaterna kommer att dras tillbaka med början i augusti för att vara helt borta vid årsskiftet. Regeringens fall visade sig genast i opinionssiffrorna. Stödet för Geert Wilders Frihetsparti ökade starkt och partiet skulle i dag ha fått 24 platser i parlamentet, bara två mindre än Balkenendes Kristdemokrater!

2010-10 s 11
"Framgång för chauvinisten Wilders"
I de holländska kommunalvalen triumferade Geert Wilders parti. Högerpopulisten Wilders blir därmed ledamot i stadsfullmäktige i Haag där hans parti "Partiet för frihet" fick 17 % och blev näst störst efter Socialdemokraterna. I kommunen Almers utanför Amsterdam blev partiet det största. PVV kämpar mot islamiseringen av Nederländerna. Det förespråkar byggstopp för moskéer och förbud mot invandring från muslimska länder.

2010-29/30 s 7
"Wilders vill bredda den antimuslimska rörelsen"
En uttalat muslimfientlig populist i Nederländerna bygger en internationell allians i försöken att sprida sitt budskap i väst och driva igenom ett förbud mot invandring från muslimska länder och en bannlysning av den islamska sharialagen. Geert Wilders, ledare för det holländska Frihetspartiet kommer att lansera sin nya rörelse främst i fem länder: USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Budskapet är "Stoppa Islam, försvara friheten!" Geert Wilders är en listig politiker som aktivt försvarar homosexuellas och kvinnors rättigheter. Hans Frihetsparti ökade mest av alla i parlamentsvalet i juni och är nu tredje största partiet med 24 platser av 150 i parlamentet.

2010-31 s 3
"En minoritetsregering på högerkanten börjar skönjas"
I Nederländerna börjar en minoritetsregering ta form som kommer att behöva stödja sig på högerpopulisten Geert Wilders parti. Folkpartiet för frihet och demokrati, VVD, och det kristdemokratiska CDA har enats om att släppa in Wilders Frihetsparti, PVV, i finrummet. Tillsammans får de tre partierna 76 mandat och en hårfin majoritet. Premiärministerposten antas ligga närmast VVD-ledaren Mark Rutte vars parti har flest mandat, 31, följt av Socialdemokraterna med 30. Wilders parti ligger trea med 24 mandat.

2010-40 s 10
"Den nederländska extremhögern i maktposition"
Geert Wilders Frihetsparti får en nyckelroll som stödparti till Nederländernas minoritetsregering som i utbyte har åtagit sig att minska invandringen och minska offentliga sektorn samt stärka polisen. Liberalerna, VVD och Kristdemokraterna har kommit överens om formerna för en minoritetskoalition som i parlamentet i Haag kommer att få stöd av Wilders 24 mandat. Tillsammans har de 52 av de 150 mandaten i underhuset, med Frihetspartiets 24 får de totalt 76. En majoritet av de nederländska väljarna stöder den nya regeringen. VVDs partiledare Mark Rutte blir ny premiärminister. Koalitionen kommer att ha som mål att halvera invandringen och försvåra anhöriginvandringen.

2010-40 s 21
"Besöket ställdes in igen"
President Susilo Bambang Yudhoyono i Indonesien ställde i tisdags plötsligt in ett planerat statsbesök i Nederländerna efter det att tre holländska medborgare som stöder indonesiska separatister (Moluckerna) hade beskyllt honom för att bryta mot de mänskliga rättigheterna. Yudhoyonos besök skulle ha blivit det första på 40 år av en indonesisk president i Holland som tidigare var Indonesiens kolonialmakt.

2010-45 s 6
"Wilders söker stöd i grannländerna"
I sin iver att bekämpa islamiseringen av Europa känner Geert Wilders sig styrkt av sympatisörer i grannländerna. I de senaste valen blev hans parti, Partiet för frihet (PVV), tredje största partiet. Han knyter an till teserna som presenterats av den tyska centralbankens före detta ordförande, Thilo Sarrasin och till vissa uttalande från president Christian Wulff.

2012-17 s 9
"I Holland väntar nytt politiskt dödläge"
Hollands premiärminister, Mark Rutte, lämnade i måndags i sin regerings avskedsansökan efter att förgäves i sju veckor ha försökt få igenom ett sparprogram, som syftar till att minska budgetunderskottet från väntade 4,7 % till mindre än tre procent 2013. Ledaren för det EU-skeptiska Frihetspartiet, Geert Wilders, ville inte längre stödja minoritetsregeringen bestående av Konservativa och Kristdemokrater. Nederländerna är ett av de få återstående AAA-ekonomierna i eurozonen.

2012-18 s 13
"Bryssel är Wilders nya fiende"
Populisten Geert Wilders försöker förvandla nyvalet i Nederländerna till en omröstning om EU. Wilders, som i det senaste valet försökte fånga röster med en islamofobisk kampanj, underblåser denna gång väljarnas rädsla för eurokrisen. Hans nya motståndare heter Bryssel.
Nyligen presenterade han en bok i New York med titeln "Marked for Death" (Dödsmärkt) med undertiteln "Islams krig mot väst och mig". Han skyddas av livvakter dygnet runt. Hans parti PVV tappar röster. I Nederländernas ekonomiska kris är väljarna räddare för arbetslöshet än för muslimer.

2012-26 s 9
"Holländarna vill inte heller spara"
Premiärminister Mark Rutte har lyckats få ihop en ny majoritet för nedskärningar sedan Frihetspartiets Geert Wilders drog sig ur koalitionen. Det har blivit höjd moms, frysta löner, högre vårdpriser och en gradvis ökande pensionsålder till 67 år. Detta har ökat populariteten hos Frihetspartiet och socialisterna. Nytt val den 12 september.
Behovet av strukturella reformer i Europa är inte begränsat till Medelhavsländerna - och det är inte lättare att få folk i norr att rösta för dem än det är i söder.

2012-27 s 31
"Wilders - en politisk vilde"
Geert Wilders, ledare för det högerextrema och antimuslimska partiet PVV, får hård kritik av sina partikamrater sedan två PVV-ledamöter tröttnat på hans diktatoriska sätt att leda partiet och lämnat in sina avskedsansökningar. Konflikten gäller främst Wilders nya giv: Att sluta fokusera på invandringens negativa effekter utan inrikta sig på att vara ett EU-fientligt parti, vilket långt ifrån alla inom PVV håller med om.

2012-38 s 4
"Holländarna valde stabilitet"
Två EU-positiva partier lyckades erövra majoritet i det holländska parlamentsvalet. Det kom som en överraskning. Högerextremisten Geert Wilders parti backade rejält och de uppstickande Socialistpartiet gick inte framåt. Den högerliberale Mark Rutte behåller posten som premiärminister i Holland. Hans parti VVD fick 41 av 150 mandat vilket var ett mer än Socialdemokraterna, PvdA. En koalition mellan dessa två största partier verkar oundviklig.
De Gröna förlorade sju av sina 10 mandat.
Högerliberalerna stöder Angela Merkels politik och förespråkar drastiska sparåtgärder.

2012-38 s 4
"Ja till mitten, ja till Europa"
De holländska socialisternas drömmar sprack som såpbubblor i förra veckans allmänna val. Under många veckor före valet hade de stort försprång i opinionsundersökningarna. I stället röstade majoriteten av väljarna på de två stora partierna i mittfåran i dessa tider med skuldkris och svag tillväxt. Populister till vänster och höger vann inte väljarnas förtroende.

2012-45 s 11
"Holland har blivit holländskt igen"
Nederländerna tycks ha vänt ryggen åt sitt gamla rykte om att vara ett land av pro-europeiska pragmatiker. Den nya koalitionens överenskommelse den 29 oktober mellan den liberale premiärministern Mark Rutte och arbetarpartiets Diederik Samson placerar Holland på en kurs i mittfältet med ett skifte till vänster. Arbetarpartiet får de viktiga psoterna som finansminister och utrikesminister. "Väljarna stödde i valet högern och vänstern men fick en mittenregering!"

2013-04 s 11
"Dijsselbloem, eurozonens nya ledare"
Lyhörd men beslutsam. Vänsterradikal men gammaldags. Den holländske finansministern har gjort en blixtkarriär till Eurozonens topp.
Jeroen Dijsselbloem hade bara varit Hollands finansminister i sex veckor när hans föreslogs som möjlig ledare för eurozonens beslutsfattande organ, att efterträda trotjänaren Jean-Claude Juncker som ledare för Eurogruppens finansministrar.
Han kommer från en av eurozonens få återstående länder vars kreditvärdighet har betyget AAA, och Holland är fast förankrat i det tyska lägret i egenskap av att rigoröst hålla fast vid fiskal disciplin.

2014-15 s 4-6
Holland är ännu ett land med en fastighetsbubbla som spruckit. Med banker som saknar pengar. Och med ett folk som av tradition håller alldeles för hårt i sina besparingar.
Nederländerna är Berlins viktigaste allierade som vill ha större budgetdisciplin i Europa. men har nu själv hamnat i kris. Den en gång så exemplariska ekonomin lider av stora skulder och en fastighetsbubbla som spruckit vilket har hämmat tillväxten och hotar jobben.

2013-26 s 4-5
"Pedalkraften i Amsterdam översvämmar staden med cyklar"
Cyklar proppar igen gatorna och orsakar trafikstörningar. I Amsterdam med 800 000 invånare finns det 880 000 cyklar. Fyra gånger mer än det finns bilar. 32 % av alla resor i staden sker med cykel, bara 22 % sker med bil.
Det största problemet är att hitta en parkeringsplats. Staden ska under de kommande 20 åren investera 875 miljoner kronor för att förbättra infrastrukturen.
Den danska planeringskonsulten Copenhagenize Design publicerar varje år en lista över de 20 cykelvänligaste städerna. Amsterdam ligger högst.
Varför är det så i Holland? Jo, landets täthet, avstånden är korta, landet är platt och klimatet är lagom.
http://copenhagenize.eu/index/index.html

2013-32 s 6-7
"Holländarna och EU - Missnöjet växer"
Det kosmopolitiska Holland stod en gång i centrum för europeisk integration.
Men den tiden är nu borta och i juli krävde den politikern Geert Wilders att Koranen ska förbjudas och att euron ska avskaffas. Han framhöll att han ska samtala med högervridna partier i andra länder om att forma ett anti-Europablock inför valet till Europaparlamentet i höst. Sedan dess har han pratat med Marine Le Pens Nationella fronten i Frankrike, ett parti som liknar Wilders Frihetspartiet samt med Lega Nord i Italien. Sedan han skakat om i det mångkulturella Holland, har Wilders nu föreslagit att man bryter upp EU. Hans parti har dragit nytta av den växande förbittringen i Holland över de båda senaste årens eurokris genom att vända uppmärksamheten från Islam till EU. Holländsk euroskepsis har nått oanade höjder. Läget är 39 % för och 39 % mot att lämna EU. Detta har sina rötter i den sönderfallande ekonomin.

2013-40 s 8
"De flesta skulle rösta på högerextremisterna"
Opinionsundersökningar tyder på att om valet hölls idag skulle PVV - Wilders Frihetsparti - få flest röster. Den liberale premiärministern Mark Rutte och hans parti VVD i koalition med Diederik Samsons som leder "Arbetarpartiet" skulle idag få så lågt son 12 % av väljarnas förtroende.
Väljare till höger och småföretagare känner sig förrådda av liberalerna som bland annat höjt mervärdeskatten. De stora vinnarna är partier som konsekvent notsatt sig åtstramningarna, framför allt PVV.

2013-45 s 7
"Rasrelationer i Holland"
Är Svarte Petter rasism? En debatt om helgdagstraditioner avslöjar rasattityder?
Varje år den 5 och 6 december firas Sinterklaas (St Nicolas) som är barnens stora högtid. Sinterklaas anländer i en ångbåt tillsammans med en grupp tjänare med svarta anleten som delar ut presenter och kakor till barnen. Nu har personer med rötter i Karibien börjat protestera mot St Nicolas hjälpredor - en morsvarighet till Sveriges "nissar" - som dessa betecknar som en rasistisk karikatyr. Bakom protesterna ligger främst Quinsy Gario, en holländare född på Curacao.
Geert Wilders, vars parti Frihet är motståndare till invandring menar att han hellre eliminerar FN än Zwarte Piet. Partiet har för närvarande toppsiffror.

Holland
2013-50 s 16-17
"Amsterdams alkoholistprogram betalar lönen i öl"
Efter mer än ett årtiondes arbetslöshet, på grund av en ryggskada och kronisk alkoholism lyckades Fred Schiphorst äntligen få ett jobb förra året och han är fast beslutsam att hålla det.
Det finns ett regeringsfinansierat program för att locka alkoholister från gatan genom att betala dem i öl för att plocka skräp och förbättra renhållningen i staden.
Ölen delas ut regelbundet under dagen med början klockan nio då arbetsdagen börjar. Förutom ölen får deltagarna i städlaget ett halvt paket rulltobak, gratis lunch och 10 euro om dagen.
Bakom projektet ligger en privat Regnsbågsstiftelse för att hjälpa hemlösa, knarkare och alkoholister på fötter igen. Det är så populärt att många står på kö för att få komma med.

Handel, Holland
2014-09 s 21-22
"Här, där och överallt"
Den stora flykten. Varför vissa företag väljer fler hemorter.
Flera multinationella företag har nyligen valt att dela upp sina rättsliga, skattemässiga och andra enheter mellan olika länder. Senast i raden är Fiat. Nu när den italienska biltillverkaren tar över Chrysler lämnar företaget Italien, åtminstone på pappret, efter 115 år. Styrelsen röstade nyligen för att flytta moderbolagets juridiska hemvist till Nederländerna, den skatterättsliga hemvisten till Storbritannien och börsnoteringen till New York. Det är en kopia på den mall som Fiat använde när en del av fordonsverksamheten slogs ihop med en amerikansk konkurrent och ombildades till CNH Industrial.
Det finns fortfarande många multinationella företag som samlar skattemässiga, juridiska, finansiella och operationella baser på ett och samma ställe, men med tanke på fördelarna med att dela upp dem kommer sannolikt fler att göra detta i framtiden.

Samhälle, Holland
2015-7 s 30
"Hustaken avslöjar vem som odlar marijuana"
Vilket är det största problemet för dem som odlar illegal marijuana? I Nederländerna kan det vara snön. Enligt den lokala polisen granskas invånare vars hus är märkligt snöfria trots att det snöar, och de kan därför misstänkas för att olagligt odla marijuana.
Nederländerna är kända för sin liberala inställning till innehav och odling av cannabis. Men regeringen tolererar bara odling av upp till fem cannabisplantor och inte ett större innehav än fem gram per invånare.

Holland, terrorism, IT
2015-35 30
"Det är en tonåring i Amsterdam som kartlägger IS och jihadisterna"
Thomas van Linge håller ett öga på alla platser där folk gör uppror och han lyckas skildra konflikter mera detaljerat än någon annan professionell kartograf.
Kartorna ritar han i sitt pojkrum. Han har skapat några av världens bästa kartor över kaotiska krigszoner.
Han håller inte bara uppsikt över IS och dess "kalifat", han vet också vad rebellerna i Fria syriska armén, Jabhat al-Nusra och Hizbollah gör. I Nigeria följer han Boko Haram och i Ukraina separatisterna.

Holland, samhälle
2016-36 26-27
"Upprustade hamnskvarter i Amsterdam lockar hipsters"
När Vincent Vollenbronck var tonåring och bodde i Amsterdam norra hamnkvarter var det ett nedgånget område med knaggliga gator och övergivna varv. Ibland kastade han tegelstenar genom de tomma lagerlokalernas fönster. Nu hjälper han utvecklare att omvandla hamnkvarteren till Amsterdams snabbast växande område.
Över hela Europa planerar regeringar för nya bostäder i tidigare industriområden för att möta den stigande efterfrågan när fler människor flyttar till storstäderna.

Nederländerna, Flyktingpolitik
2017-06 16-17
"Lediga celler har blivit lägenheter"
Holland har ett problem som många andra länder bara kan drömma om: Brist på fångar. Medan länder som Belgien, Storbritannien, Haiti, Italien, USA och Venezuela brottas med överbefolkade fängelser, har Holland ett sådant överskott av lediga celler att man hyrt ut en del av sina fängelser till Belgien och Norge. För två år sedan ingick Norge ett avtal med Nederländerna om att betala cirka 25 miljoner euro per åt för ett treårigt avtal för fängelset Norgerhaven, en högsäkerhetsanläggning där man har placerat 242 fångar.
Ett tiotal fängelser har också byggts om till flyktingmottagningar, cellerna har blivit lägenheter. Alla i Holland är inte glade speciellt inte de 2600 fångvaktarna (i Sverige "vårdare" som kan förlora sin jobb under de närmaste fyra åren.

Holland, Ryssland
2017-07 8-10
"Rysk påverkan i folkomröstning i Nederländerna"
Vänsterledamoten Harry van Bommel i det holländska parlamenet, tog hjälp av kampanjmedarbetare som var duktiga på att övertyga väljarna att de skulle säga nej till handelsavtalet med Ukraina. Hans "ukrainska team" bestod av glada emigranter, vars sympatier låg hos Ryssland. De mest aktiva medlemmarna i hans team kom i själva verket från Ryssland eller från rysktalande regioner i Ukraina och företrädde Kremls linje.

Nederländerna
2017-09 7
"Rutte varnar för kaos om populisten Wilders vinner valet den 15 mars"
eurokristiska Frihetspartiets ledare får grepp om makten, kommer det att leda till ekonomiskt kaos. Nederländerna håller det första av tre stora val i Europa i år, och Rutte framhåller sina liberaler som den bästa kraften för att bilda ett bålverk mot framväxten av nationalistiska rörelser som Marine Le Pens nationella fronten i Frankrike och Alternativ för Tyskland.

Nederländerna
2017-11 24-25
"Nederländskt val är ett bakslag för Europas populister"
Premiärminister Mark Rutte har slutligen vunnit det nederländska valet. Högerpopulisten Geert Wilders kom långt efter. Den sittande ledaren drog fördel av landets spänningar med Turkiet, och hans seger är goda nyheter för Europa.
Mark Rutte är den mest framgångsrika liberala politikern i Europa. För tredje gången i rad har hans parti VVD blivit det starkaste partiet i Nederländerna parlament.
Landets tillväxttakt ligger på 2 % och arbetslösheten sjunker. Landet har extremt goda förbindelser med världen utanför: Det lilla landet med blott 17 miljoner invånare
exporterar mer än Storbritannien och Italien tillsammans.
Rutte behöver bilda en helt ny koalition eftersom han koalitionspartner Socialdemokraterna (PVDA) kraftigt tappade i valet till följd av det breda missnöjet med regeringens sociala reformer. Han behöver minst tre partier och har fyra att välja mellan, Kristdemokraterna, det vänsterliberala D66, det starka Gröna partiet och Socialdemokraterna.

Nederländerna, Samhälle
2017-36 28-29
"Bygg det så används det"
Strategisk infrastruktur får holländarna att cykla.
Förra månaden invigdes den första delen av världens största cykelparkeringsgarage (6000 platser) i Utrecht, den lilla staden i mitten av nederländerna. Men känslan av att ha nått målet var kortvarig. Nu planeras hundratals kilometer cykelbanor.
Staden gick nyligen om Amsterdam över cykelvänliga platser och ligger nu på andra plats efter köpenhamn.
Investeringarna lönar sig genom att de minskar de hälsorelaterade och sociala kostnaderna. Det finns fler cyklar än människor i Nederländerna - 22,5 miljoner mot 18.

sidans topp