Kirgisien

Karta

Info

Kabar Kyrgyzstan News Kyrgyz News

Kirgisien, sammanfattningar av artiklar om Kirgisien 1999-2005 som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser

99-44 s 15-16
"Kirgisien förnekar inte arvet från Sovjet"
Landet har valt en medelväg i uppgörelsen med sina 70 år sovjetisk historia. Kirgisien försöker försona sig med det förflutna utan att förneka det.

2000-42 s 6
"Fattigdomen sprider sig i det forna sovjetblocket"
Enligt en rapport från Europeiska barnfonden så lever 40 % av befolkningen i en fattigdom som gör att den närmar sig u-ländernas nivå, och eländet hotar att urarta i en allvarlig hälsokris under den kommande vintern. Värst drabbat är Kirgisien följt av Turkmenistan, Ukraina, Kazakstan och Moldavien.

2001-05 s 20
"Våren är en farlig tid"
Då öppnas Centralasiens snöiga bergspass vilka kan utnyttjas av militanta islamister för nya attacker. Vägen går genom Kirgisien på väg till Uzbekistan, vars regering de vill störta. Det är IMU, Radikala islamiska rörelsen, av USA utpekad som en terrororganisation. IMU tros ha stöd hos Osama bin Laden och att samarbeta med Afghanistans narkotikaligor.

2002-16 s 22-23
"Demokratin haltar betänkligt i Centralasien"
USAs nyaste strategiska partners, det fattiga f d sovjetrepublikerna i Centralasien, upplever just nu en våg av förtryck och galopperande korruption trots att de har världens ögon på sig.
Bakgrunden till Världsekonomiskt forums euroasiatiska toppmöte i Kazakhstan i förra veckan var mörk.
Kazakhstans president Nazarbaijev satte nyligen sina två främste politiska konkurrenter i fängelse och lät föra ut en miljard dollar till utländska konton i sitt eget namn!
I grannlandet Kirgisien har regeringen bannlyst två oppositionella tidningar.
I Uzbekistan har regimen spärrat alla gränser för att kunna slå till mot personer som sympatiserar med radikala islamistiska grupper.
Tadzjikistan fortsätter att vara ett transitland för heroinsmuggling.

2003-5 s 20-22
"Motståndet mot Centralasiens autokrater hårdnar"
I elva år kunde ledarna i de forna sovjetrepublikerna mellan Kaspiska havet och Parnir regera ostört. Nu börjar dock oppositionen göra sig gällande i form av attentat och oroligheter som skakar hela regionen. Amerikanernas närvaro bidrar till spänningen.
I Kirgisiens huvudstad Bisjkek pågår ständigt demonstrationer för att president Askar Akajev ska avgå.
Oroligheter förekommer också i Alma Ata, Kazakstans största stad, några timmars bilresa från Bisjkek. F d ministrar och guvernörer som kritiserat Nursultan Nazarbaijev har dömts till långa fängelsestraff. Landet tjänar officiellt över 4 miljarder dollar per år för sin oljeexport. Mycket pengar kommer emellertid på avvägar och det påstås att över en miljard tar Nazarbaijev själv hand om för att sätta på konton i Schweiz.
I Turkmenistan var envåldshärskaren Saparmurad Nijazov nära att råka ut för ett dödligt attentat. Han har skapat en personkult som skulle fått Stalin att blekna av avund. Även han tros ha lagt undan minst 3 miljarder dollar för egen räkning.
Något bättre är det i Tadzjikistan och Uzbekistan men alla fem saknar helt demokratisk legitimitet, alla intäkter tillfaller de styrande klanerna, korruption och fattigdom härskar överallt.
Läs om Kirgisien http://www.gp.se/baser/bakgrund/sovjet/Kirg.HTM

2003-44 s 13
"Ryssland slår vakt om sitt inflytande"
Vladimir Putin har invigt Rysslands första flygbas i Centralasien sedan Sovjetunionens sammanbrott. Den ligger i närheten av den kirgisiska huvudstaden Bisjek. Den har inrättats för att skydda Kirgisien, där den islamistiska fundamentalismen är på frammarsch. Den ligger inte långt från militärbasen Minas där USA har 2000 soldater.

2005-1/2 s 16-18
"Dominoeffekten"
Kommer Ukraina orangea revolution att sprida sig? Vladimir Putin och hans män i Ryssland tycks misstänka det. Många i Kreml beskyller USA för vad som hänt i Ukraina. Det är en omfattande konspiration som syftar till att isolera Ryssland. Kreml är också upprörd över USAs stöd till "rosenrevolutionen" i Georgien. I Vitryssland visar den auktoritära ledaren, Europas sista "stalinist", Lukasjenko att han är orolig. Mest frispråkig har Askar Akajev i Kirgisien varit. Han uppmanar alla regimer i forna Sovjetunionen att "resa vapen". Uppståndelsen runt Rysslands gränser påminner om 1989.

2005-9 s 7
"Demokratin har det motigt"
Parlamentsval ägde i söndags rum i två av det forna Sovjetunionen mest perifera och fattiga republiker, Tadzjikistan och Kirgisien. Det har kommit rapporter om utbrett valfusk av det slag som ledde till folkuppror i både Ukraina och Georgien. Observatörer från OSSE i Tadzjikistan rapporterar om uppenbart valfusk.

2005-12 s 11-12
"Explosionsrisk i Kirgisien"
Oppositionen protesterar mot fusk och maktmissbruk. Akajev har haft makten i 15 år. Han säger att han inte ställer upp till omval som president till hösten. Oppositionen kräver hans omedelbara avgång och anklagar honom för att hjälpa sin släkt att lägga beslag på allt större rikedomar medan de själva lever under svåra villkor. Stora demonstrationer har ägt rum.

2005-13 s 22-23
"Folket revolterar igen"
Först kom rosenrevolutionen i Georgien, sedan den brandgula revolutionen i Kiev. Är det början på en tulpanrevolution, som vi ser i Kirgisien? En solig vårmorgon i förra veckan stormade tusentals demonstranter, beväpnade med stenar och träpåkar, presidentpalatset i den kirgisiska huvudstaden Bisjkek. Skrämda kravallpoliser och regeringsföreträdare gavs fri lejd ut ur regeringsbyggnaden innan folkmassan vällde in. President Askar Akajev flydde, troligen till Ryssland. Kirgisien är den första övervägande muslimska f d sovjetrepubliken som faller. Vad som finns kvar är nu Vitryssland, den sista diktaturen i Europa under Lukasjenko, och Nasarbajevs Kazakstan och Karimovs Uzbekistan. Dessa ledare ökar nu förtrycket för att undgå samma öde.

2005-13 s 24
"Någorlunda lugnt i Kirgisien"
Det nya parlamentet godkänns och en interimspresident tar plats efter en rad kompromisser. Den f d premiärministern Bakijev blir både premiärminister och tillförordnad president.

2005-14 s 16
"Uppror eller kupp"
Många kirgisier känner sig förrådda av de professionella politikerna.
Västländerna har öst in 10-tals miljoner dollar i Kirgisien för att hjälpa till med uppbyggnaden av demokratiska institutioner och ett civilt samhälle. Men nu i efterhand står det klart att händelserna i Kirgisien kan få motsatt verkan och i stället begränsa den politiska friheten i regionen. Bråket som följde efter upproret, avslöjar en djup klyfta mellan nordkirgisier och sydkirgisier. Personer som nu erövrat inflytande och makt, utnämner släktingar och vänner till viktiga poster på samma sätt som den gamla regimen gjorde. Personer, med nära band till de nya makthavarna, tar kontroll över företagen på samma sätt som Akajevs familj på sin tid.

2005-15 s 5
" Nyval i Kirgisien"
Parlamentet i Kirgisien accepterade i måndags den avsatte presidenten Askar Akajevs avskedsansökan och utlyste val 10 juli i ett försök att skapa stabilitet i landet. Akajev som styrt detta bergiga, övervägande muslimska land med fem miljoner invånare i nästan 15 år, flydde i förra månaden när tusentals upprörda demonstranter gick till anfall mot presidentpalatset i protest mot de förfuskade valen.

2005-17 s 19
"Allt är nästan som vanligt i Kirgisien"
Folkupproret störtade Akajev och förde några av hans hårdaste motståndare till makten, men egentligen är det väldigt lite som har förändrats. Många av den förra regimens byråkrater finns kvar. Andra får nya, fina poster tack vare sina kontakter och släktband, enligt ett system, som bygger på lojalitet med klan och familj och som genomsyrade även den förra regimen.

2005-23 s 16
"Hopp om demokrati i Kirgisien"
Drygt två månader efter det att i stort sett fredliga demonstrationer ledde till att landets impopuläre president tvingades gå i exil helt plötsligt verkar det som om detta fattiga land faktiskt försöker resa sig som det postsovjetiska Centralasiens första demokrati. En författningskonferens har i stort samförstånd enats om att den mäktiga exekutiva grenen ska ersättas av ett system, som innehåller balanser och kontroller av västerländsk typ.

2005-28 s 19
"Tillfällig president blir permanent"
Kirgisiens sittande ledare Kurmanbek Bakijev vann en jordskredsseger i presidentvalet. Den förre presidenten Akajev fick stå ut med skymfen att inte finnas i röstlängden då han försökte rösta i Moskva där han är i exil

2005-33 s 20
"Kirgisien värnar om sitt oberoende"
Kirgisiens nye president kundgjorde under veckoslutet att hans land kommer att föra en oberoende utrikespolitik och inte accepterar att vara "en plats där andra tillgodoser sina geopolitiska intressen". President Kurmanbek Bakijev som har varit tillförordnad president sedan han tog makten i ett folkuppror i mars, vann en jordskredsseger i presidentvalet i juli och i söndags installerades han formellt på presidentposten.

2006-25 s 25
"Straffarbete"
Kirgisiens president, Kurmanbek Bakijev, har förbjudit tjänstemän i statens tjänst att ta semester i sommar. Detta är straffet för att de inte har skött sina arbeten tillfredsställande.

2006-45 s 20
"Oroligt i Kirgisien"
Kirgisiens president Bakijev avskedade i början av veckan sin inrikesminister i ett försök att dämpa massprotester mot hans regering. Presidenten befinner sig nu i sin djupaste kris sedan han tog makten för snart halvannat år sedan. Oppositionen har lagt fram förslag om författningsändring som syftar till att begränsa presidentens makt.

2006-46 s 17
"Tulpanrevolutionen steg 2"
President Bakijev tog makten i fjol efter ett förhållandevis fredligt uppror, som fick namnet Tulpanrevolutionen. Nu har han efter drygt en vecka av gatudemonstrationer och sviktande stöd från sina egna parlamentsledamöter tvingats att godkänna ett dokument som ger presidenten betydligt mindre makt. Den nya författningen innebär att kontrollen över den nationella säkerhetstjänsten flyttas från presidenten till regeringen som ska godkännas av parlamentet.

2010-14 s 14
"Undantagstillstånd i Kirgisien"
Sammanstötningarna mellan polis och demonstranter i Kirgisien blir allt våldsammare. I huvudstaden Bisjkek har undantagstillstånd införts. Butiker och företag stänger av rädsla för plundring. Demonstranterna kräver att president Karmambek Bakijev ska avgå. Minst tio av oppositionens ledare har gripits.

2010-15 s 24
"Bakijev köpslår"
Kirgisiens avsatte president säger att han är beredd att avgå från sin post formellt i utbyte mot säkerhetsgarantier för honom själv och hans familj. Övergångsregeringen som tog makten efter blodiga upplopp i förra veckan hade berövat honom hans immunitet och hotat med att fånga honom med våld. Interimsregeringens ledare, Roza Otunbajeva, har tidigare sagt att hon kan tänka sig att garantera Bakijevs personliga säkerhet men inte hans familjs eller släktingars, varav många är misstänkta för korruption.

2010-15 s 24-25
"Ryssland hade ett finger med i spelet"
Statskuppen i Kirgisien hade kanske ändå ägt rum förr eller senare, men Rysslands indirekta stöd gav oppositionen mod att göra slag i saken nu. Kreml var mycket missnöjd med Bakijev.
Den tändande gnistan kom från Putin som den 29 mars eliminerade subventionerna på bensinexporten till Kirgisien. I april steg bensinpriserna vilket retade upp invånarna. Oppositionens ledare hade täta kontakter med Kreml innan kuppen.

2010-16 s 9
"Vitryssland öppnade famnen för Bakijev"
Den avsatte kirgiziske presidenten har lämnat en tillfällig fristad i Kazakstan och sökt sig till Vitryssland. Det är ovisst om han och hans familjemedlemmar får stanna där eller om flykten går vidare. Lukasjenkos beslut att ta emot Bakijev ses också som ett slag mot Ryssland, som verkar ha spelat en avgörande roll i upproret i Kirgisien mot Bakijev. Bakijevs oförmåga eller ovilja att stänga den amerikanska flygbasen i Manas i Kirgisien fick Kreml att vidta åtgärder.

2010-18 s 16
"Ledarna ställs till svars"
Kirgisiens provisoriska regering meddelade i måndags att ryska specialstyrkor har gripit och lämnat ut landets före detta inrikesminister Moldomusa Kongaantijev. Detta är ytterligare ett tecken på Moskvas stöd till den nya regeringen i Bisjkek som tog makten efter det att regeringen och den förre presidenten störtats den 7 april.

2010-21 s 17-18
"Revolutionen var den lätta biten"
Det är inte lätt att byta från auktoritärt system till parlamentarisk demokrati när många viljor är inblandade. Ännu svårare är det när ekonomin är på fallrepet och till och med maten riskerar att ta slut. Det märks redan sprickor i Kirgisiens övergångsregering som består av 14 oppositionsledare från olika partier, däribland före detta premiärministrar, ministrar och talmän. Regeringschef är Roza Otunbajeva, före detta utrikesminister och före detta ambassadör. Men alla är överens om målet, den 27 juni ska alla rösta om en övergång till parlamentarisk republik där presidentens roll blir i stort sett ceremoniell. De tidigare två presidenterna Askar Akijev och Bakijev blev med tiden allt mer auktoritära och korrumperade och favoriserade öppet sina släktingar inom både politik och affärer. Sju partier har chans att klara tröskeln in i parlamentet.

2010-24 s 19
"Varför så mycket våld"
En följd av korrumperade, auktoritära regimer och kronisk fattigdom är roten till det onda som nu sker i Kirgisien. Bakijevregimens kollaps var ett typexempel på de risker som följer med de auktoritära systemen i Centralasien, där Kazakstan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Kirgizistan har styrts av så kallade starka män enligt gammalt sovjetiskt mönster. Det som händer i Kirgizistan avseende korruption och förtryck pågår i flera andra länder också. Den nya interimsregeringen med Roza Otunbajeva i spetsen är för svag. Dess 13 medlemmar motsvarade inte kriterierna för en sammanhållen och effektiv administration. Det finns många signaler om inbördes oenighet. Beslutet att senarelägga de nya valen till i slutet av 2011 undergrävde allmänhetens förtroende ännu mer. Avsaknaden av en stark regering har "givit klanerna tillfälle att utnyttja spänningarna i samhället". I södra Kirgizistan har sammanstötningar mellan landets två största etniska grupper - uzbeker och kirgizer - i landets näst största stad, Osj, lett till att minst 120 personer har dödats.

2010-24 s 20
"Det våldshärjade Kirgizistan ber om hjälp"
Den nya interimsregeringen ber Ryssland om fredsbevarande styrkor. En säkerhetsallians mellan före detta sovjetrepubliker (CSTO) höll ett möte utan att fatta beslut om att sätta in alliansens snabbinsatsstyrka. Man vill avvakta och se hur läget utvecklas i Kirgizistan. Det största humanitära problemet är de över 100 000 människor, främst uzbeker som flytt till Uzbekistan, ett land som inte har medel att tillgodose flyktingarnas behov.

2010-25 s 17-20
"Det tunga arvet efter Stalin"
Hundratals döda, tusentals skadade och hundratusentals på flykt är resultatet av det senaste våldsutbrottet i Kirgisien. Såren efter det senaste våldsutbrottet i Centralasiens etniska smältdegel kommer att ta flera generationer att läka. Stalin delade efter revolutionen in regionen i nya autonoma republiker utan att följa vare sig strikta etniska eller geografiska skiljelinjer. Därför delades till exempel den bördiga Ferganadalen som tidigare varit en enhet mellan Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Det är en av orsakerna till de lättirriterade relationerna mellan regionens olika "stan". Vatten är en annan känslig fråga. Neströms får inte lika mycket som uppströms. Och stormakterna har intressen i regionen. Både USA och Ryssland har militära baser i Kirgizistan. USA en flygbas i Manas som orsakat mycket friktion.

2010-25 s 21
"Bakijev ligger bakom"
Bakijevklanen ligger bakom oroligheterna, hävdar landets tillförordnade president Roza Otunbajeva i en intervju. Bakijev hyrde in legoknektar från överallt till och med från Moskva. De understöddes av kriminella gäng som normalt livnär sig på narkotikahandel. Bakijev har gott om pengar. Förtjänsten av att förse USAs bas i Manas med flygbränsle hamnade direkt i den förre presidentens fickor. Hon betonar också hur ovärderligt som Rysslands stöd till den nya regimen är.

2010-25 s 22-23
"Allt är förstört"
Barriärerna mellan kirgiziskt och uzbekiskt har rivits mot uzbekernas vilja. Tungt beväpnade kirgiziska soldater i Osj började i söndags riva barrikader och vägspärrar som etniska uzbeker hade upp upprättat för att skydda sina bostadsområden. De bestod av bilvrak, containrar och andra stora föremål. Det rådde fortsatt lugn även efter det att blockaderna hade plockats bort. Våldet i södra Kirgizistan dödade förmodligen tusentals människor, varav de flesta var uzbeker. Det föranledde också en allvarlig flyktingkris.

2010-26 s 22
"Kirgizerna valde en europeisk modell"
Folkomröstningen ägde rum i Kirgisien trots etniska motsättningar och risk för inbördeskrig. Folkomröstningen var ett försök att ge den sittande regeringen legitimitet och ersätta dagens presidentsystem med ett parlamentariskt system. En ny regering, utan etiketten "tillförordnad" ska vara på plats i Kirgisien 10 juli, enligt Roza Otunbajeva. Enligt den centrala valkommissionen deltog 56 procent av landets 2,6 miljoner röstberättigade i valet. Den tidigare presidenten Bakijev har motsatt sig en övergång till ett parlamentariskt system med argumentet att detta inte fungerar i ett samhälle som domineras så totalt av olika klaner.

2010-41 s 23-24
"Kirgizistan överraskade världen"
Kirgizistan sticker ut som det enda landet i Centralasien med ett parlamentariskt system. Grannländerna Uzbekistan, Kazakstan och Tadzjikistan har alla styrts av samma ledare ända sedan Sovjetunionen upplöstes. Valet fungerade överraskande bra, men nu följer krångliga förhandlingar om bildandet av en regeringskoalition. Kirgizistan som avsatte den senaste presidenten i en kupp ska nu blida regering och utse en premiärminister. Fem partier fick nog med röster för att bli representerade i det 120 man starka parlamentet. Men inget parti kom ens i närheten av egen majoritet. Det svåra arbetet börjar nu.

2010-47 s 28
"Bakijev rannsakas i sin frånvaro"
Kirgizistan har ställt den avsatte presidenten Kurmanbek Bakijev inför rätta i sin frånvaro. Han anklagas för att ha beordrat kirgiziska soldater att skjuta skarpt mot demonstranter i april. 78 människor dödades. Ytterligare 27 före detta ämbetsmän har åtalats för inblandning i händelserna som ledde till dödsfallen.

2011-44 s 31
"Oppositionen godkänner inte valresultatet"
Premiärminister Almasbek Atambajev i Kirgizistan vann de första fria presidentvalen i det krisdrabbade landet. Kandidaterna på andra och tredje plats vill inte erkänna sig besegrade.
Adachen Madumarov säger att valet borde ogiltigförklaras och Katsjimbek Tasjijev varnar för att valresultatet "oundvikligen skulle leda till oroligheter". Atambajev är socialdemokrat och fick runt 63 % av rösterna. Han står nu inför uppgiften att skapa enighet mellan landets nordliga del som domineras av en prorysk elit och nomader och den sydliga delen som präglas av handel och basarkultur. Försoning behövs också mellan kirgizerna och den uzbekiska minoriteten i söder. I etniska oroligheter mellan de båda grupperna dödades cirka 2000 människor sommaren 2010.

Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan
2012-41 s 16
"Krig om vatten i Centralasien"
Uppflammande tvister om kontroll över vatten skakar en redan instabil region. Tadzjikistans president Emomali Rakhmon gillar stora grejor. Han har byggt världens högsta flaggstång. I fjol invigde han regionens största bibliotek (men än så länge mycket få böcker). Men ett gigantiskt projekt skapar konflikt med grannarna. Han vill bygga världens största kraftverksdamm. Islam Karimov som bestämmer över Uzbekistan, landet nedströms, hävdar att jättedammen kommer att ge Tadzjikistan orättmätig kontroll över vattenresurserna. Uppströms från Tadzjikistan ligger Kirgizistan som söker investeringar för ett eget projekt som skulle göra slut på landets konstanta brist på el. Det som driver på båda projekten är Uzbekistan dåliga uppförande som är extremt även för denna känsliga region. Karimov ändrar gaspriserna och drar ner leveranserna under årets kallaste månader. Lägger ut minor längs en del av gränsen till Tadzjikistan och stoppar ofta kommersiell trafik.

2012-47 s 18-19
"Ingen nationell tradition - ett brott"
I den centralasiatiska republiken Kirgizistan är tvångsgifte vida förekommande. Att röva bort kvinnor för äktenskap anses vara en tradition. Nu ska åtminstone straffsatsen för denna kvinnofientliga sed skärpas. Självmorden bland unga kvinnor i Kirgizistan ökar sedan de blivit bortgifta mot sin vilja. Tvångsgifte kan röra sig om 14000 till 15000 fall om året. Vart fjärde äktenskap genomförs med hjälp av tvång och brudrov. Kvinnorna blir offer för psykiskt och fysiskt våld. Det förekommer våldtäkter och till och med mord.
Tvångsäktenskap i det muslimska Kirgizistan får ofta muslimska prästers välsignelse genom att förbindelsen också bekräftas med en islamisk giftermålsceremoni. Antalet tvångsäktenskap har ökat starkt efter Sovjetunionens sammanbrott.

2013-18 s 20-21
"Etniska motsättningare bubblar under ytan"
Kriget, eller upploppen, mellan kirgizer och uzbeker är slut - men konflikterna bubblar under ytan.
Upplopp och pogromer i södra Kirgizistan kostade mer än 400 liv i juni 2010. Nästan tre år efter "kriget" mellan kirgizer och uzbeker, som lokalbefolkningen kallar upploppen, har denna uråldriga stad utmed Sidenvägen återvänt till vardagen.
I en rapport från en FN-kommitté i mars om rasdiskriminering upprepas de bedömningar som gjorts i tidigare internationella rapporter: "Det var mestadels uzbeker som föll offer för händelserna i juni 2010".
Det noteras också att under åren som gått efter våldsamheterna så har uzbeker dömts och fördömts i oproportionerlig omfattning.

2013-32 s 12
"Eldstrid i Ferganadalen"
Vid en eldstrid längs den kirgis - uzbekiska gränsen i Ferganadalen omkom en uzbekisk gränssoldat. Uzbekistan isolerar sig alltmer från sina grannar.
Läget är sedan länge spänt i den bördiga Ferganadalen i hjärtat av Centralasien där återkommande etniska konflikter uppstår. Där sammanflätas de tre länderna Uzbekistans, Kirgisiens och Tadzjikistans territorier. De oklara gränsdragningarna är ett arv från Sovjettiden. Ferganadalen tillhör smuggelrutten för opium och heroin från Afghanistan.

Ryssland, Kirgizistan
2014-39 s 8-9
"Ryssland stärker kontrollen vilket befolkningen välkomnar"
Nu är EU inför nya sanktioner mot de ryskägda statsbolagen Gazprom och Rosneft så investerar de i Kirgizistan.
I augusti utlovade Ryssland 500 miljoner dollar i ekonomiskt stöd för att påskynda landets integration i den Moskva ledda Eurasiska ekonomiska unionen, som för närvarande omfattar Vitryssland och Kazakstan.
Kirgizistan har många etniska och kulturella likheter med Ryssland. Nästan en miljon kirgizer sägs arbeta utomlands, de flesta i Ryssland. Deras penningöverföringar utgör enligt Världsbanken 30 % av Kirgizistans BNP.
Det ökade ryska inflytandet har lett till att den stora amerikanska flygbasen Manas utanför huvudstaden Bisjek har stängts. Den hade tjänat som bas för mer än 5,3 miljoner Nato-trupper som tjänstgjort i Afghanistan.

Ryssland, Centralasien
2015-4 s 28-29
"När rubeln störtdyker drabbas också Centralasien"
Rubeln har fallit med hälften av sitt värde under det senaste året. Det innebär att varorna som tillverkas i Centralasien saknar konkurrenskraft i Ryssland, den största marknaden för de flesta av regionens fem ekonomier.
Den centralasiatiska republikerna - Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan - kan ansluta sig till EEU, den euroasiatiska ekonomiska unionen, men få tror att detta kommer att hjälpa. Man föutspår en fördubblad arbetslöshet och många misstror Putins egentliga syfte med tullunionen: Han vill bara skapa ett nytt Sovjetunionen.

Samhälle, Kirgizistan
2015-21 s 30
"Kirgizerna behöver sexualundervisning"
Under Sovjettiden skulle kvinnor fungera som robotar i sängen. Det är dags att vakna upp!
När Rakhat Kenjebek kysy öppnade Kirgizistans första sexskola för tre år sedan visste hon inte hur den skulle tas emot. Ämnet är tabubelagt sedan Sovjettiden och de flesta var skeptiska till affärsidén. Idag undervisar hennes skola, Jade Gift School, 150 studenter i åldrarna 18 till 66 år. Här ges kurser i bland annat sexuella fantasier och oralsex. Skolan har blivit så populär att man nu flyttar till större lokaler och har öppnat en filial i Kazakstan.
- Jag trodde aldrig att detta skulle bli ett heltidsarbete. Jag ville bara skapa en plats där kvinnor kan utveckla sina kvinnliga sidor. I Sovjetunionen förväntades kvinnor fungera som robotar i sängen, de behöver vakna upp ur sina dvalor, säger den 31-åriga Kenjebek kysy.

Ryssland, Centralasien, Terrorism
2017-19 14-16
"Centralasien har blivit en ny måltavla i Rysslands jakt på IS-terrorister"
På TV får tittarna möta en ny fiende i Rysslands kamp mot terrorismen: migrantarbetare från Centralasien. Alla misstänkta för förra månadens bombning i S:t Petersburgs tunnelbana kommer från företrädesvis muslimska, konfliktdrabbade forna sovjetrepubliker i Centralasien, varifrån tusentals personer har rest för att ansluta sig till IS.
Nu när "kalifatet" håller på att falla sönder och de militanta islamisterna återvänder från Mellanöstern, oroar sig Moskva för att de ska resa till Ryssland och infiltrera muslimska ekonomiska migranter. Invånare i Kirgizistan, hem åt misstänkta för förra månadens bombning, kan resa in till Ryssland utan visum liksom Tadzjikistans och Uzbekistans invånare. Dess länder möts i Ferganadalen, en instabil region där strikta former av islam har vuxit i popularitet och hundratals migranter har anslutit sig till IS.