Kroatien

Karta

Info

Nacional Vjesnik Feral tribune

Kroatien, sammanfattningar av artiklar om Kroatien, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.  Aktuell artikel.

96-42 s 5
"Tudjman tystar de fria medierna"
Den populära radiostationen "Radio 101" är nu också hotad.

96-49 s 5-6
"Dags för väst att tänka om"
Det är Serbien och Kroatien som styr händelseutvecklingen i Bosnien. Dessa länder måste först bli demokratiska innan Bosnien kan få en slutgiltig fred.
Väst måste stödja de demokratiska krafter i båda länderna som vill ha bort Milosevic resp. Tudjman.

97-05 s 4
"Östslavoniens serber förbereder strid"
Östra Slavonien är en serbisk kontrollerad enklav i Kroatien. Men kommer Kroatien att respektera Daytonavtalet?
(alla folkslag på Balkan vill ha etnisk rensning utom i de områden där man är i minoritet!)

97-20 s 12
"Kroatiens nationalistiska ledning fjärmar sig från väst"
Tudjmans parti segrade stort i valen. Ger honom självförtroende att trotsa västmakterna. Men han har bara 5 miljoner invånare. Kanske kommer nu Slovenien att bedömas vara en lämpligare Nato-partner?

97-25 9-11
"Tudjman gratulerade väljarna till ett klokt val"
Han omvaldes som president för Kroatien. Landet styrs i ytterligare 5 år av hans familjeklan. Som alla blivit mångmiljonärer. Tudjman vill ha ett serbfritt Kroatien och införliva en stor del av B-H. Ett skäl är att förhindra uppkomsten av "en islamisk gudsstat i Europa".

97-41 s 18
"Tio kroater överlämnade sig till krigstribunalen i Haag"
Efter långvariga förhandlingar mellan USA och Kroatiens regering. 19 finns nu i Haag, 54 är fortfarande på fri fot av dessa är 51 serber. Tribunalens resurser är svaga och räcker kanske inte till?

98-04 s 10-11
"Kroaterna har fått tillbaka östra Slavonien"
1991 belägrades staden Vukovar och förstördes helt. Den jugoslaviska armén ockuperade Slavonien. Sedan flyttade många serber från andra delar av Kroatien dit. Nu vet de inte om de vågar stanna kvar sedan hela området åter blivit kroatiskt.

98-18 s 6-8
"Kroatiens nye ärkebiskop vänder sig mot regimen"
Vatikanens utnämning av Josip Bozanic till ledare för landets romerska katoliker signalerar politisk kursändring. Tidigare har katolska kyrkan stött landets regering. Han är dock ganska ensam bland de kroatiska prästerna som stödjer regimen och han måste åkalla Vatikanens legitimitet. En blivande ledare för folket på Balkan?

98-20 7
"Fnurra på tråden i Bosnien"
En representant för Den höge Representantens organisation, amerikanen Klein har uttryckt sitt gillande av nationalisten Susak som nyligen avled i cancer. Han ledde bosnienkroaterna mot att göra sig fria från Bosnien och inlemmas i Kroatien. Bosniens president är arg.

99-48 s 8-9
"Efter Franjo Tudjman: Kroatien närmar sig ett vägskäl"
De kroatiska väljarna är missnöjda med sakernas tillstånd och benägna att rösta fram ett maktskifte i de kommande parlamentsvalen. Mycket beror dock på om oppositionen förmår hålla ihop och är klok nog att föra fram rätt kandidat i de presidentval som förmodligen kommer att äga rum ganska snart. Tudjman är så sjuk att parlamentets talman tagit över. Den 27 januari är det parlamentsval. Presidentval ska ske inom 60 dagar efter Tudjmans död.

99-50 s 7-8
"Nu kan Kroatien bryta sin isolering"
Den starke nationalistiske ledaren Franjo Tudjman förde en politik som isolerade Kroatien. Nu när Tudjman är borta har Kroatien chansen att förbättra sin internationella image. Parlamentsvalet den 3januari kan bli en viktig vattendelare. Mot demokratisering och ekonomisk liberalisering. Zagrebs inblandning i Bosniens affärer kommer att minska.

99-10 8
"Kroatien är Balkans nya paria"
Upprepade löften om demokratisering och mänskliga rättigheter förblir ouppfyllda i den forna jugoslaviska republiken. Tudjman som fruktar domstolen i Haag anser sig ha löst "den serbiska frågan" dvs en etnisk rensning av serberna. Men han vill framstå som demokratisk för att komma med i EU, ty Europa vill Kroatien vara en del av. Han hatar "Balkan". Ekonomin är också en katastrof, bara Tudjman och hans eget anhang har det bra.

99-12 s 22
"Franko Tudjmans dagar är räknade"
Hjärntumör och magcancer ger honom bara få månader kvar att leva. Efter hans död ökar Kroatiens möjligheter att integreras med Europa på allvar.

2000-1,2 s 33
"EUs ledare är nöjda med valet i Kroatien"
I parlamentsvalet åsamkade en koalition av mitten- vänsterpartier den nationalistiska kroatiska nationalunionen (HDZ) ett svidande nederlag. HDZ har haft makten i Kroatien sedan 1991. Valresultatet öppnar dörren för närmare relationer mellan Bryssel och Kroatien.

2000-6 s 12
"Kroatien tar steget fullt ut"
Stipe Mesic blev ny president efter Tudjman. Han är västorienterad och relativt liberal. Stöder landet medlemskap i EU och Nato. Den 27 januari tillträdde den nya premiärministern Ivaca Racan.

2000-11 s 18
"Zagreb tvekar att lämna ut dokument"
Även den nya regimen i Kroatien vägrar att lämna dokument som berör kampanjen "blixt och storm", i vilken etniska serber drevs bort från den kroatiska regionen Krajina. Domstolen i Haag misstänker att de kan leda till åtal mot namngivna personer.

2000-14 s 3
"EU belönar Balkans lojalitet"
Länderna kan få nästan två miljarder dollar i bidrag till att reparera vägar, bygga broar och annan infrastruktur som tack för att de stödde Natos krig mot Serbien förra året. Det är Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien och Rumänien.

2000-16 s 9-10
"Kroatiens nya regering agerar försiktigt"
Under de första 10 veckorna är det mest symbolhandlingar som genomförts. Däremot var den nya regimen mycket kritisk till Haagdomen mot den bosnienkroatiska befälhavaren Blaskic. Men två saker talar för en mera varaktig förändring: Kroaterna vill med i EU och de vet att de starkt behöver utländsk hjälp.

2001-27 s 10-11
"Friheten var värd sitt pris"
Det har gått tio år sedan Slovenien och Kroatien förklarade sig självständiga och nästan alla medborgare tycker att friheten var värd priset i form av krisoffer och ekonomisk nedgång. De allra flesta hälsar övergången till marknadsekonomi och demokrati med glädje. Båda länderna som är romersktkatolska betraktar sig som tillhörande Västeuropa. De ingick i det habsburgska imperiet medan Jugoslaviens övriga delar i flera sekler tillhörde det ottomanska imperiet och de flesta människor där är muslimer eller ortodoxt kristna.

2001-28 s 11
"Kroatiska generaler utlämnas till Haag"
En allvarlig regeringskris har uppstått i Kroatien sedan regeringen där beslöt att samarbeta med krigstribunalen i Haag. Nationalister, krigsvetaraner och en stor del av befolkningen vägrar erkänna att kroater begick brott i kriget mot landets serbiska minoritet i början av 1990-talet. 19 av regeringens 22 medlemmar stod bakom beslutet i likhet med president Mesic. Premiärminister Racam föredrar att samarbeta med resten av Europa framför konfrontation. Kroatiens största sammanslutning för krigsveteraner protesterar och hotar med att använda våld för att stoppa utlämningen.

2002-35 s 5
"Ljublana skärper tonen mot Zagreb"
Slovenien och Kroatien om herraväldet i Adriatiska havet. Bakgrunden till det hela är ett gränsavtal som ingicks ifjol efter långvariga förhandlingar men som ännu inte har ratificerats av det kroatiska parlamentet.

2002-40 s 12
"Kroatien vägrar att lämna ut krigsförbrytare"
Kroatien riskerar internationell isolering med försöket att skydda en gammal general som står åtalad för krisförbrytelser mot civila serber och krigsfångar 1993. Den 83-årige Janko Bobetko betraktas av kroaterna som en hjälte och det är svårt för premiärminister Ivica Racan att lämna ut honom. Trots mot krigstribunalen i Haag kan resultera i internationell isolering och eventuellt i sanktioner. Den mäktige ärkebiskopen i Zagreb, kardinal Josip Bozanic, manar sitt land att "enas inför externa påtryckningar".

2003-38 s 8
"Det där är mitt hav"
En ny Balkantvist är under uppsegling - om Adriatiska havet. Kroatien gör anspråk på östra Adriatiska havet och vill överlåta resten till Italien, vilket skulle isolera Sloveniens lilla kustbit i norr. Kroaterna vill ge igen för att de tycker att de rikare slovenerna mästrar dem, de avundas Slovenien dess inträde i EU nästa år. Detta har betytt att gränskontrollen mellan de båda länderna blivit betydligt hårdare (och därmed förlorar många invånare sin inkomstkälla av smuggling). Ett annat skäl till tvisten är att det är val i år och att de regerande socialdemokraterna hoppas vinna popularitet genom att framstå som mer nationalistiska än oppositionen.

2003-44 s 13
"Tudjmans parti går framåt"
Bara några veckor före de allmänna valen står det klart att Kroatiens förre statschef Franco Tudjmans nationalistiska parti (HDZ) har goda chanser att vinna. 28 % tros rösta på HDZ och bara 18 % på Ivica Racans socialdemokratiska parti. HDZ förordar en delning av Bosnien, vill inte skicka sina krigsförbrytare till Haag och vill inte låta serber återvända till sina hem i Kroatien. Om HDZ segrar i valet kan landets planer på att inom några år göra Kroatien redo för medlemskap i EU fördröjas.

2003-48 s 6
"Nationalistisk trend på Balkan håller i sig"
Det nationalistiska partiet Kroatiens demokratiska union (HDZ) vann en förkrossande seger över premiärminister Ivica Racans mittenregering i söndagens allmänna val. HDZs ledning gick efter segern genast ut för att försöka dämpa omvärldens farhågor om att dess återkomst till makten undergräver försöken att skapa försoning på Balkan. HDZ får 72 av parlamentets 160 platser och måste hitta någon koalitionspartner.

2004-09 s 6
"Utmattningssyndrom kan fördröja fortsatt utvidgning"
Kroatien arbetar på att får status som kandidatland i EU. Men landets president Stipe Mesic vet att förutsättning nr 1 är att Kroatien letar upp och utlämnar den förrymde generalen Ante Gotovina till krigstribunalen i Haag för att EU ska stödja Zagrebs ansökan.

2004-18 s 21
"Grönt ljus för Kroatien"
EU-kommissionen godkände Kroatiens kandidatur sedan Storbritannien hävt sin blockad mot Kroatiens EU-planer. Denna berodde på Zagrebs ovilja att samarbeta med krigstribunalen i Haag. I november i fjol valdes Sanader till president. Han har redan lämnat ut 8 misstänkta krigsförbrytare till domstolen.

2004-49 s 9-10
"Kohandel i EU"
Turkiets EU-förhandlingar kan hänga på Kroatiens vilja att hitta och lämna ut misstänkta krigsförbrytare. Flera länder vill inte börja förhandla med Kroatien p g a landets ovilja att lämna ut misstänkta krigsförbrytare. Tyskland och särskilt Österrike däremot vill ha med Kroatien och kan tänkas blockera medlemsförhandlingar med Turkiet om inte Kroatien också får vara med.

2004-52 s 4
"Kroatien är först ut på Balkan"
Kroatiens medlemskap i EU ses som en sporre till övriga länder i regionen. EUs toppmöte i förra veckan beslöt att inleda förhandlingar med Kroatien nästa år. Kroatien som har 4,5 miljoner invånare hoppas bli medlem 2007. Ett villkor är dock att regeringen i Zagreb gör allt för att lämna ut den förre generalen Ante Gotovina till krigsförbrytartribunalen i Haag. Den nye premiärministern Ivo Sanader som tillhör framlidne Tudjmans parti HDZ, är helt inriktad på att genomföra de reformer som behövs för att accepteras av EU.

2005-1/2 s 14
"Mesic räknar med seger"
Kroatiens sittande president lyckades inte erövra mer än 50 % i presidentvalet den 2 januari. Det betyder att hans seger bekräftas först i finalomgången som äger rum om drygt en vecka. Hans motståndare, HDZ-representanten Jadranka Kosor, fick bara 20 %. Detta berodde på att många anhängare av Tudjmans gamla parti i stället röstade på den kroatisk-amerikanske miljonären Boris Miksic som har återvänt till Kroatien med ett populistiskt budskap.

2005-3 s 7
"Mesic sitter kvar som väntat"
Stipe Mesic vann en övertygande seger i den sista omgången av det kroatiska presidentvalet i söndags. Den 70-årige Mesic behåller därmed presidentposten i ytterligare 5 år.

2005-5 s 5
"EU ger Kroatien ultimatum"
EU-kommissionen gav i början av veckan Kroatien 6 veckors tidsfrist för att lämna ut en åtalad krigsförbrytare. Om Kroatien inte hörsammar uppmaningen riskerar landet att förhandlingarna om medlemskap i EU skjuts upp. Det handlar om generalen Ante Gotovima som har åtalats av krigstribunalen i Haag för krigsförbrytelser under Balkankrigen.

2005-9 s 6
"Kroatien agerar för sent"
Kroatiens medlemskapsförhandlingar är i farozonen. Kroatiens nya utrikesminister, Kolina Grabar-Kitarovic, säger att EU ställer omöjliga krav på att misstänkta krigsförbrytare ska överlämnas till domstolen i Haag. Den nya regeringen vill inte stöta sig med den nationalistiska oppositionen och inte kräva att general Gotovina som för oppositionen är en stor folkhjälte, utlämnas.

2005-15 s 10
"Vi klarar oss utan EU"
Kroatien vägrar lämna ut åtalad general. EU och FN-tribunalen kräver att Kroatien ska utlämna den åtalade generalen Ante Gotovina, men det är för majoriteten av kroaterna ett alldeles för högt pris för medlemskap i EU. Många hyllar honom som en hjälte trots att han är en av tribunalens tre mest eftersökta personer, misstänkt för medverkan i dödandet av minst 150 etniska serber under det sista skedet av kriget i Kroatien 1991-95. President Stipe Mesic hävdar att Gotovina inte finns i Kroatien utan att han förmodligen flytt till Paraguay.

2005-22 s 10
"Snart tryter tålamodet i Kroatien"
Kroatien är bäst i klassen utom i ett ämne, och det är det viktigaste ämnet enligt Bryssel. Det är FNs krigstribunal i Haag. Drobnjak som är Kroatiens EU-ambassadör säger att krigsförbrytaren Gotovina har "hjältestatus" i sin hemstad Zadar och att han är "extremt populär bland sina f d krigsbröder". Tribunalen underblåser EU-skeptisk stämningar i landet, säger han.

2005-27 s 16
"Fullsatt i häktet i Haag"
Krigstribunalens celler i Haag fylls i takt med att domstolen lägger vantarna på fler och fler misstänkta krigsförbrytare från det forna Jugoslavien. Alla de 62 personerna från Balkan har egen dator och kaffebryggare, satellit TV och tillgång till gym. Det är en blandning av serber, kroater, muslimer, makedonier och albaner. De får vistas utanför sina celler under större delen av den vakna tiden och de turas om att tjänstgöra i köket där några av dem blivit kända som gourmetkockar. Men 10 är fortfarande på fri fot och tre är särskilt stora skurkar general Ante Gotovina från Kroatien och de två bosnienserbiska ledarna Radovan Karadzic och general Ratko Mladic. Men den serbiske premiärministern Vojislav Kostunica vet att vägen till Bryssel går via domstolen i Haag.

2005-30 s 6-7
"I Stormens spår"
Tio år har gått sedan Kroatien anföll serbdominerade Krajina.
Den 4 augusti 1995 genomförde kroaterna en etnisk rensning av serber i sitt land. Då drev den kroatiska militären ut 200 000 serber från landskapet Krajina och dess "huvudstad" Knin. Före kriget bodde det 600000 serber i Kroatien och utgjorde 12 % av befolkningen. Idag bor det 200000, 4,5 %. Många av de som flydde har blivit medborgare i Bosnien eller Serbien. En del är flyktingar fortfarande. Kroatiens syn på saken är att landet tog tillbaka land som tidigare tagits av serberna genom "Operation Storm". Ett verkligt "smolk i glädjebägaren" för Kroatien är att EU vägrar medlemsförhandlingar med skälet att Kroatien inte lämnar ut nuvarande krigsförbrytaren Ante Gotovina. 1995 var han general och hjälte och ledde Operation Storm till seger över en kvarts miljon civila och vapenlösa.

2005-34 s 8-9
"Kroatien räknar med EU"
Krigen på Balkan, autokratiskt styre och ovilja att samarbeta med FNs krigstribunal har bromsat Kroatiens integrering med övriga Europa. Kroatien missade flera år av förberedelser, investeringar och integration under den autokratiske Franjo Tudjmans styre och krigen 1991-1995 mot de serbiska grannarna. Medlemsförhandlingarna skulle ha börjat i mars, men EUs ledare sköt upp dem tills Kroatien har lämnat ut den f d generalen Ante Gotovina, som är på flykt, till krigstribunalen i Haag. Kroaterna måste förmå sig att skiljas från sitt historiska arv en gång för alla.

2005-39 9
"Krigstribunalen sätter käppar i hjulet för Kroatien"
FN-tribunalens chefsåklagare i Haag, Carla del Ponte, har utlöst stark irritation i Zagreb genom att påstå att den efterlyste generalen Gotovina gömmer sig i ett franciskanerkloster i Kroatien. Gotovina gick under jorden 2001. Han härstammar från en ort i närheten av klostret som förnekar att han finns där. Ju mer tiden lider desto mindre blir hoppet om att Kroatiens förhandlingar om medlemskap i EU kan börja i höst.

2005-50 s 9
"Generalens tvivelaktiga karriär är över"
Krigstribunalen i Haag är nöjd, men det är inte kroaterna. Ante Gotovina lämnade det kommunistiskt styrda Jugoslavien vid 18 års ålder för att gå med i den franska främlingslegionen. Han kommenderades till Zaire och sedan till Tchad. Efter fem år blev han fransk legosoldat. Han gjorde även en "kriminell karriär" i Frankrike och satt fängslad i två år. Den nu 50-årige Gotovina blev berömd som general i det nyligen självständiga Kroatiens armé i början av 1990-talet. Sedan han greps på Kanarieöarna anklagas han för mord på minst 150 civila serber och tvångsfördrivning av 150000 etniska serber.

2007-47 s 9
"Raka vägen till Europa"
Kroatien låg i ruiner för bara tio år sedan men nu närmar sig detta mönsterland på Balkan mycket snabbt medlemskap i EU. För drygt tio år sedan slets Kroatien sönder av krig som skördade 13000 kroatiska liv och lade ekonomin i ruiner. Idag är landets 4,4 miljoner invånare på god väg att bli medlemmar i NATO och Europeiska Unionen öppnar sina portar 2010 eller 2011. Ekonomin växer med 4,8 procent och i oktober valdes Kroatien in som icke permanent medlem i FNs säkerhetsråd. Det är imponerande särskilt om man jämför med grannländerna. Bosnien och Serbien lider fortfarande av sviterna från 1990-talet: hjärnflykt, ineffektiva och inkompetenta byråkratier, dålig infrastruktur och en kvardröjande bitterhet mot omvärlden. På söndag är det val till parlamentet.

2007-48 s 12
"Dött lopp i Kroatien"
Det kroatiska parlamentsvalet resulterade i två lika stora block. Både premiärminister Sanaders regeringsparti och den socialdemokratiska oppositionen vill bilda regering. SPD gick fram och fick 56 av enkammarparlamentets 154 mandat. Det konservativa HDZ som leds av Sanader klarade sig bra och fick 61 mandat. SPD kan räkna med det vänsterliberala folkpartiets stöd. Nyckelpartier blir det traditionsrika bondepartiet och det socialliberala partiet som båda fick åtta mandat. Valdeltagandet var lågt, strax över 60 %.

2008-45 s 14
"Gräsliga mord på öppen gata skakar Kroatiens chanser att närmas sig EU".
För några dagar sedan dödades Ivo Pukanic, redaktör för Nacional, en av landets mest inflytelserika veckotidningar, och en medarbetare till honom av en bilbomb. Morden speglar en mörk och våldsam undre värld och äventyrar Kroatiens chanser att komma med i EU. När det gäller våld och korruption är Kroatien jämförbart med andra länder i regionen , som Bulgarien och Serbien. Många kroater skulle ha välkomnat undantagstillstånd och gripandet av tusentals misstänkta i stil med det som hände i Serbien efter mordet på Djindjic 3003, men Kroatiens premiärminister, Ivo Sanader, valde i stället en mjukare linje.

2009-09 s 11
"Irriterande gränstvist"
EUs utrikesministrar vill hjälpa till att lösa en gränstvist som hotar att blockera Kroatiens ambitioner att bli medlem i EU. Dispyten handlar om herraväldet i Piranbukten som är en vik i norra Adriatiska havet som delas av Italien, Slovenien och Kroatien. Slovenien, vars kust blockeras av de två större grannarna kräver att Kroatien ska ge landet en kanal ut till öppet hav.

2009-13 s 3-4
"Alla är välkomna inklusive fienden"
Den ekonomiska krisen slår hårt mot den kroatiska turistindustrin som är landets viktigaste inkomstkälla. Den svarar för 20 % av BNP. Många befarar att den ekonomiska krisen kan omintetgöra ett decennium av politiska och ekonomiska framsteg i regionen på grund av att export och utländska investeringar minskar. Nu vädjar man till serbiska turister för att komma och rädda ekonomin trots att de politiska förbindelserna mellan Kroatien och Serbien är spända. "Serberna vill komma till oss, därför att vi har hav, vi talar samma språk och det är billigt att ta sig hit i bil".

2009-14 s 21
"Kroatien fick grönt ljus"
Natolandet Slovenien har ratificerat Kroatiens inträde i Nato, vilket gör det möjligt för Sloveniens större grannland att gå med i försvarsalliansen nästa vecka. Nato räknar med att både Albanien och Kroatien blir nya medlemmar.

2009-17 s 6
"Kroatien har det motigt"
Hoppet om snart inträde i EU slocknar. När Kroatiens premiärminister, Ivo Sanader, blev omvald för en andra mandatperiod 2007 blomstrade Kroatiens ekonomi och förhandlingarna om medlemskap i EU gick som på räls. Nu har de tvärbromsat på grund av invändningar från Slovenien som på det sättet vill tvinga fram en lösning på en långvarig gränstvist som gäller den lilla orten Piran. Å andra sidan avleder denna fråga uppmärksamheten från en rad korruptionsskandaler och oroväckande många gängmord som skakar den kroatiska allmänheten.

2009-19 s 7
"Kroatien säger ja"
Den kroatiska regeringen har formellt accepterat EUs kompromissförslag i gränstvisten med Slovenien. Men regeringen i Ljubljana förhåller sig fortsatt skeptisk till förslaget. Slovenien vill ha garanterat tillträde till internationellt vatten.

2009-28 s 5
"Nya tag i Kroatien"
Kroatiens nya regeringschef har ambitioner att sätta fart på ekonomin och väcka engagemang för Kroatiens inträde i EU. Den konservativa politikern Jadranka Kosor har valts till regeringschef som första kvinnliga premiärminister någonsin. I Kosors regering ingår bondepartiet HSS, liberalerna HSLS, det serbiska partiet, SBSS samt två partilösa ministrar.

2010-01 s 16
"Öga för öga, tand för tand"
Serbien har anmält Kroatien till Internationella domstolen i Haag. Serbien beskylle Kroatien för folkmord under Balkankriget 1991-95. Serbiens anmälan är svaret på en liknande anmälan 1999 från Kroatien mot Serbien till samma domstol. Serbien framhåller nu att Kroatien begick folkmord i samband med utvisningen av den serbiska befolkningen från Kroatien 1995.

2010-02 s 5-6
"Socialdemokrat ska leda Kroatien"
Juridikprofessorn Iva Josipovic blir ny president i Kroatien. Vid söndagens val fick socialdemokraten över 60 % av rösterna och besegrade klart utmanaren Milan Bandic, som är Zagrebs borgmästare, och en avhoppad socialdemokrat med stöd från de konservativa. Båda kandidaterna stödjer landets ansträngningar att bli medlem i EU under 2011 eller 2012.

2011-48 s 4-5
"Kroatien står på tröskeln till EU"
Den 9 december undertecknar Kroatien avtalet om inträde i Europeiska unionen trots jättelik utlandsskuld och massor av korruptionsaffärer. Den kroatiska regeringen sitter också löst.
Ivo Sanader var regeringschef i Kroatien i sex år fram till 2009. Det var han som hjälpte sina fyra miljoner landsmän fram till EUs tröskel och som, trots rykten om smutsiga affärer, prisades av sin kollega Angela Merkel till kort tid före hans avgång. Nu, knappt tre år senare, sitter Sanader i sal nr. 37 i hovrätten i Zagreb och försvarar sig mot riksåklagarens åtal gällande bedrägeri och korruption.
2013 ska Kroatien införlivas i unionen. Tre och en halv miljarder euro i EU-subventioner redan de två första åren garanteras. Premiärminister Jadranka Kosor är förtjust. Men fem dagar före besöket i Bryssel är det parlamentsval och allt tyder på att hennes konservativa parti HDZ bara får cirka 20 procent och förlorar regeringsmakten.
Inför undertecknandet är Kroatien fortfarande ett politiskt och psykologiskt splittrat land. "Kroaterna är världens olyckligaste land vid sidan av italienarna".

2011-49 s 9
"Regeringsskifte i Slovenien och Kroatien"
Kroatien får en ny regering eftersom väljarna röstade bort det skandalomsusade konservativa HDZ i söndagens val. "Kuckeliku"-koalitionen med Socialdemokraterna i spetsen fick 45 % och vann valet medan det konservativa HDZ, lett av premiärminister Jadranka Kosor, bara fick cirka 22 %.
I går undertecknade Kroatien ett avtal om medlemskap i EU och sommaren 2013 blir Kroatien EUs 28:e medlemsland. Regeringschefen heter då troligen Zora Milanovic, ledare för Socialdemokraterna.
I både Kroatien och Slovenien segrade oppositionspartier delvis på grund av att de tidigare regeringspartierna var insyltade i korruptionsaffärer.

2012-04 s 4-5
"Medlemskap på gott och ont"
I folkomröstningen i söndags röstade två tredjedelar av valdeltagarna ja till EU. Dock var valdeltagandet med 44 procent ganska lågt. Kroatien blir medlem i EU till sommaren 2013. När anslutningsprocessen inleddes betraktades EU som en rikemansklubb och ett löfte om välstånd och framsteg. Nu när Kroatien är nästan redo för inträde är det en problemtyngd union som öppnar portarna för det 28:e medlemslandet. Förmodligen den sista nya medlemmen på mycket, mycket länge.

2012-24 s 31
"Kroatien bojkottade Nicolics installation"
Kroatiens president Ivo Josipovic bojkottade i måndags den nyvalde serbiske presidenten Tomislav Nicolics installationsceremoni. Anledningen är att Nicolic sedan han valdes i maj inte har tagit avstånd från tidigare ultranationalistiska uttalanden och dessutom har förnekat massakern i Srebrenica, då 8000 muslimska män och pojkar dödades. Han påstår också att den kroatiska gränsstaden Vukovar egentligen tillhör Serbien.

2013-27 s 10-11
"Kroatien kommer för sent till festen"
Den första juli blev Kroatien EU-medlem. Men det står redan nu klart att Zagreb kan behöva akut understöd från Bryssel, vilket väcker frågan om det lilla landet på Balkan är redo för inträde i gemenskapen.
Tysklands lågpriskedja Lidl välkomnar Kroatien som den Europeiska Unionens senaste medlem genom att kapa priserna. Eftersom deras varor blivit betydligt billigare över en natt, förbereder producenter och handlare över hela Europa sedan länge en marknads­offensiv i Kroatien. Inte minst tyska företag kommer att vinna på förändringarna och de förtrollas av tanken på 4,4 miljoner nya kunder som är särskilt förtjusta i tyska märken som Miele, Volkswagen och Adidas.
Men det är dock osannolikt att det lilla landet självt kommer att ha stor nytta av EU-inträdet inom en snar framtid. Sedan fem år befinner sig Kroatien i djup ekonomisk kris. Statens skulder växer snabbt. Över hälften av unga kroater är arbetslösa. Ekonomin är i starkt behov av avbyråkratisering

Kroatien
2013-45 s 12-13
"Etniska parallella världar i Vukovar"
Vukovar är en stad i landsdelen Slavonien i östligaste Kroatien. Den ligger nära gränserna både Serbien och Ungern. Kroater och serber lever i skilda världar. Konflikten om tvåspråkiga skyltar har på nytt rivit upp sår från kriget. Numera står texten också med kyrilliska bokstäver med hänsyn till den serbiska minoriteten. Det är en provokation för kroaterna och särskilt den katolska kyrkan - det var ju serbisk militär som ödelade barockstaden vid Donau 1991 under det Kroatiska självständighetskriget, då omkring 200 skadade kroatiska soldater och civila torterades och mördades av serbiska rebeller.
Någon välmående framtid för staden som före kriget var hemstad för 23 olika folkgrupper. Färe krigsutbrottet i början av 90-talet var Vukovarden näst rikaste staden i Jugoslavien efter Maribor i Slovenien. I dag är länet Vukovar-Srijem landets fattiglapp. Efter månader av granatbeskjutning förstördes den till 90 %. Före kriget fanns det arbeten för 27000 människor. Idag knappt 10000.

Wikipedia : Vukovarmassakern.

EU, Kroatien
2014-04 s 17
"Euforin har övergått i dyster tristess"
I Kroatien som anslöt sig till EU i juli i fjol, verkar man vare sig tro på sina ledare eller medlemskapet i EU.
Några flirtar med fascismen och landet är splittrat av intolerans mot dem "som tror, lever, ber, skriver och talar annorlunda"
Detta är inte ett stridsrop från en oppositionsledare, utan en nykter bedömning av Ivo Josipovic, Kroatiens socialdemokratiska president. Premiärministern Zoran Milanovic från SDP är inte heller inspirerande. Ännu mer impopulär är Tomislav Karamarko, ledare för det största oppositionspartiet, Kroatiska demokratiska unionen (HDZ).
Angela Merkel är arg för att den kroatiska regeringen blockerar utlämningen av före detta hemliga jugoslaviska agenter som är efterlysta i Tyskland för mordet på en kroatisk avhoppare 1983. En av dem Josip Perkovic vars son är president Josipovics nationella säkerhetsrådgivare.

2015-4 s 24
"Barbie vann i ett splittrat land"
Missnöjda väljare slängde ut Squid, den sittande presidenten.
Squid är smeknamnet på Kroatiens sittande socialdemokratiska president Ivo Josipovic, som förlorade presidentvalet den 11 januari. Barbie är smeknamnet Kolinda Grabar-Kitarovic, högerkandidat, tidigare utrikesminister och som haft en hög befattning inom Nato. Kolinda Grabar-Kitarovic vann, men hon tar över ett land som är rejält splittrat. Arbetslösheten var 8 % 2008. Nu är den 19 % med en ungdomsarbetslöshet på 45 %. Allt fler med utbildning och kompetens lämnar Kroatien. I riksdagsvalet senare i år förväntas regeringen Milanovic förlora.

Balkan, Slovenien, Kroatien
2018-01 12
"Nu har det kollapsat!"
EU hade hoppats att gränsavtalet på Balkan skulle bli en modell för fred. 2017 var tänkt som det år då EU- och Natomedlemmarna i Slovenien och Kroatien, efter avgörande i en internationell domstol i juni, triumferande skulle avsluta en 26-årig gränstvist. Men så blev det inte. Fristen för gränsavtalet löpte ut förra fredagen, ettavtal som skulle bli en modell för vänskaplig konfliktlösning för de andra länderna påvästra Balkan som ville gå med i EU. Den centrala konflikten är det 7,3 kvadratkilometer stora havsområdet i Piranbukten i norra delen av Adriatiska havet. Kroatien hävdar rätten till halva bukten.


sidans topp