Städer       

96-22 s 26-27
"Moskva fräschas upp"
Det byggs och restaureras för att återge Moskva något av dess prekommunistiska glans. Flera fina byggnader som revs, förstördes eller vansköttes under Stalintiden har nu återställts. Moskva kanske åter en gång kan bli en storslagen stad.

96-24 s 24-26
"Megastaden är vår framtid"
Man har nu upptäckt att "tillbaka till naturen" inte är någon lösning för mänskligheten. Det är faktiskt storstäderna som bäst garanterar medborgarna sjukvård, jobb, skolor och hälsa. De som migrerar gör det därför att det är sämre för dem varifrån de kommer.

96-30 s 19
"London vill försvara sin plats som världsstad"
Konkurrensen med länder på södra halvklotet vad de gäller storlek ökar. 1950 var det bara London och new York som hade mer än 8 miljoner invånare. År 2000 förväntas antalet vara 28 st. London är inte med bland dem!
Effektivisering av energiförbrukningen är helt nödvändig.

96-30 s 20-21
"Berlin, en stad i kris, söker en ny roll"
Det återförenade Tysklands nya huvudstad håller på att upptäcka att den måste betala ett pris för att bli en mer normal stad.
Hela centrala Berlin ska byggas om för 40 miljarder DM till år 2000.
Västberlin skämdes bort under perioden av delning. Nu är privilegierna slut. Ett mycket tufft sparprogram väntar. Arbetslösheten är redan hög; 14,5 %. Eller kommer "die Umzug", flyttningen av huvudstaden från Bonn att räcka?

96-47 s 26-27
"Turiststaden Paris håller på att kvävas"
Prag håller på att kvävas av turister. 50 miljoner turister per år (o varje spenderar 2000 kr är inkomsterna 100 miljarder kronor!!). Varje dag öppnas 5 butiker eller matställen. Det är Kafka, den fria tanken, det mörka ölet och rive-gauche känslan som drar.

97-09 s 25-26
"Milano söker sin roll"
Milesarna genomgår en identitetskris. Under den "oäkta" högkonjunkturen på 80-talet betraktade de sig som boende i det både ekonomiska och kulturella centret i Italien. Men Milano förblir en landsortsstad. Den blir aldrig "Italiens Manhattan"

97-14 s 19-20
"Calcuttas renässans"
För tre år sedan ändrade de marxistiska ledarna sin kurs, de lämnade klasskampspolitiken i soptunnan och beslöt att göra Calcutta mer attraktivt för utländska investerare.
Staden som var ökänd för smuts och skräp har återfått något av sin forna glans.

97-18/19 s 26
"Megastäderna fortsätter att växa"
År 2025 kommer Asien att ha mer än 20 städer med >10 miljoner invånare.
För närvarande finns det nio: Peking, Bombay, Calcutta, Jakarta, Osaka, Söul, Shanghai, Tianjin och Tokyo. Ställer speciella krav på infrastruktur och lösning av miljöproblem.

97-33 s 20-22
"Metropolernas återkomst"
Storbritanniens städer expanderar tack vare en blomstrande ekonomi och en förändrad attityd till stadslivet. Londons ekonomi växer dubbelt så snabbt som landet i övrigt. Detsamma gäller om än i mindra grad för många andra stora städer i landet. Fastighetspriserna stiger och antalet lediga jobb ökar. Det som är vackert värdesätts nu lika högt som funktion.

97-35 s 24-27
"Europas städer korkas igen"
London är ibland helt avstängt. Europas städer tål inte fler bilar. Vad kan man göra? Smalare gator, lägre hastigheter, separata bussfiler, subventioner till kollektiva transportmedel och nya spårvägslinjer.

97-36 s 24-27
"Moskva ställer till med jättekalas"
Europas vildaste metropol håller på att bli vuxen, vilket är på tiden med tanke på att staden är 850 år gammal.
Moskva liknar ingen annan europeisk huvudstad. Krafterna som styr denna enorma stad i förvandling är pengar, dekadans, brottslighet, fattigdom och hopp. Det sistnämnda, hoppet, är så starkt att det ensamt motiverar alla tiders födelsedagskalas.
Denna månad arrangerar Moskva och dess ambitiöse borgmästare Jurij Luzjkov, en stor fest.
Så här ser staden ut idag:
1. Pengarna
2. Dekadansen (nästan gratis alkohol, unga flickor amatörstrippar, mycket energ. Där tidigare ungkommunisterna höll möten danas nu till gryningen). De många grå åren har skapat ett uppdämt behov.
3. Brottsligheten (tillhör vardagen men har minskat de två senaste åren)
4. Förlorarna( många förlorar sin bostad. Mörkhyade granskas noga. Många arbetare har mycket låga löner.)
5. Hoppet

97-41 s 26-27
"Städer som lockar"
Vilka är städerna som passar äventyrslystna ungdomar som vill arbeta, studera eller skaffa sig erfarenheter i allmänhet. Populära är Dublin, Reykjavik, San José (Costa Rica), Kapstaden, Budapest, Prag, Sarajevo, Tel Aviv, Saigon och Shanghai.

97-50/51 s 34
"Det är dyrt att flytta till Berlin"
Den tyska regeringens flyttning till Berlin oroar många fattiga länder som inte har råd att flytta sina ambassader till den nya huvudstaden. De gamla ambassadbyggnader från före kriget har helt förfallit under DDRs epok.
98-10 s 23-24
"Storebror ser dig!"
På väg mot den totala övervakningsstaten: tusentals kameror kontrollerar de brittiska städerna. Resultatet är minst sagt omstritt. Särskilt i "London City" är kontrollen minutiös. Det är Londons och kanske också världens finanscentrum med bara 5500 permanenta invånare. Men som är en arbetsplats för 250 000. Försiktigheten är av nöden sedan platsen blivit populär för IRAs mordsattentat.
Varje kamera ersätter en patrullerande polisman. (Kanske har vi i Sverige lika många kameror men här avslöjas ju i sann "ny-DDRanda", ingenting av statens övervakning av sina medborgare.

98-18 s 24-25
"Lissabon sätter punkt för 1900-talet"
Expo 98 blir årtusendets sista världsutställning. Den ändrar Lissabons ansikte och ska bevisa att ett av Västeuropas mest efterblivna länder har kommit i kapp sina rikare grannar och blivit ett modernt land, redo att stiga in i 2000-talet.

98-20 26-27
"Moskva bygger nytt men låter det gamla förfalla"
En av världens mest kända byggnader, en spektakulär ansamling av spiror och pråliga lökkupoler med en historia lika turbulent och mystiskt som Ryssland själv, förfaller sakta men säkert p g a brist på pengar. Vasilijkatedralen vid Röda Torget. Skulle kosta 500 miljoner att rusta upp.

98-21 s 27-28
"Sarajevo tar emot med öppna armar"
Kallhamrade tips för den som tänker starta företag eller bara turista i den krigshärjade bosniska huvudstaden.
Fred i 2 1/2 år. Risken för nytt krig är liten. Brottsligheten är låg. En fara är bosniska bilförare. D-mark gäller som valuta. Nästan fritt från korruption. Många investeringsmöjligheter.

98-24 s 25-26
"Kulturrevolution i swinging London"
London har blivit centrum för en ny livsstil. Den brittiska huvudstaden stoltserar med gourmetrestauranger och exklusiva kaféer och inom kort kommer t o m pubarnas öppettider att förlängas. Den har svårt att konkurrera med de nya inneställena.

98-24 s 26-27
"Bonn lämnar över ansvaret till Berlin"
Nästa år ska parlamentet öppnas i Berlin. Bonn var en liten stad som passade landet efter andra världskriget. Dä skapades också "Lilla Amerika".
99-01 s 39-43
"New York har bytt ansikte"
Världsmetropolen New York lockar till sig fler människor än nånsin förr. Det som var våldets och rädslans huvudstad håller på att förvandlas till en jättelik nöjespark- en glittrande förebild för många ett avskräckande exempel för andra. Det anses att den nya tideräkningen för Times Square startade i oktober 1996 då Disneybutiken drog in. Där kan nu familjer tillbringa sin tidbeskyddade av den överallt skyddande polismakten (som på Disney World, trygghet är väl vad vi vill ha?). Ledmotivet är "säkert och rent" och borta är sex, smuts, droger och kriminalitet. (detta kan väl bara de klandra och beklaga som tjänade sin utkomst på det som nu är borta??)

99-33 s 23-25
"Högern har tagit makten i Europas röda mönsterstad"
I ett halvt sekel (54 år)ansågs "det röda Bologna" vara den europeiska vänsterns mönsterstad. Nu har en högerman blivit borgmästare där (för 6 veckor sedan), och den sociala idyllen är sedan länge endast skenbar. En epok är slut. Och nu förbereds för att bli Europas kulturstad 2000. Den nye borgmästaren har avskaffat straffen för de prostituerades kunder.
Är Bologna en varningssignal för vänstern i hela Italien.

99-33 s 25-27
"Sarajevo är en splittrad stad"
Den bosniska huvudstaden som höll samman en blandning av muslimer, kroater och serber har nu förlorat sin målmedvetenhet och sin själ. Den etniska blandningen är borta. 5 miljarder dollar har pumpats in i Sarajevo. De flesta av invånarna lever på andras välvilja (bidrag). Arbetsföra män (hälften av dem) slösar tiden på sjaskiga caféer och på kvällarna i klubbar fulla av narkotika. 90 % av de 350000 är muslimer. Men bara 20 % är infödda.

99-34 s 24-25
"Berlin är mindre farligt än sitt rykte"
Myndigheterna i Berlin presenterar statistik som vederlägger ryktet om att Berlin håller på att bli en farlig stad. Jämfört med andra europeiska metropoler är Berlin en ganska trygg stad. Känslan av ökat våld beror på att Berlin var onormalt trygg under sin tid som delad stad. Statistiken ger rätt. I Berlin mördades 67 personer 1998. Knappt 2 per 100 000 invånare. I London 1,3. Wien 2,0, Paris 3,6, Amsterdam 6,4 (Jag tror att Malmö överträffar även Amsterdam).
99-51 s 24-27
"London är en stad i snabb förändring"
Ny banbrytande arkitektur sätter sin prägel på den brittiska huvudstaden inför det nya årtusendet.

2000-3 s 26
"Två städer"
50 mil mellan Rio de Janeiro och Sao Paulo i Brasilien. De fungerar ändå som två vitt skilda världar. Paulisterna är flitiga och energiska medan Cariocas från Rio lägger större vikt vid att vara älskare och machos.

2000-24 s 22-23
"Det vackra Sidney"
Det vackra Sidney är en stad full av narkotika och prostituerade. Det finns mycket som erinrar om att staden på sin tid grundlades av samhällets avskum.
Dagens Sidney är en av världens rikaste och modernaste städer, en "hedonistisk smältdegel för invandrare…och för alla möjliga livsstilar (läs sexuella). Bögklubbar och världens vackraste blondiner med nakna bröst i solen på strandpromenaden. Det är materialismens högborg.
Där finns, inte långt från stranden bordelldistriktet Kings Cross för missbrukare av unga kvinnor, narkotika och alkohol.

2000-34 s 26-27
"Det nya öppna Berlin omges av en osynlig mur"
Tysklands nya huvudstad sjuder av liv och rörelse. Politiker och diplomater flockas till maktens centrum, men alla har inte råd att delta i den stora festen. Flyttkostnaden och de höga fastighetspriserna i Berlin gör att många små länders ambassader måste stanna kvar i Bonn.

2001-11 s 26-27
"Venedig är allvarligt hotat"
Staden sjunker, havet stiger, och nu agerar t o m regeringen för att rädda nationalklenoden. På restaurangerna delas det ut stövlar så att de kan spara sina skor när de ska vada fram till borden. Nu har 200 miljoner kr anslagits för att höja Markusplatsen 10 cm. Detta ingår i det större "Mosesprojektet" som ska "dela havet".

2001-29 s 23-24
"Får Europa en ny metropol?"
Nederländernas befolkning väntas öka kraftigt, huvudsakligen genom invandring. Framtidsplanerna på en ny storstad i landet vinner terräng. I stad finns något man kallar "Randstad" som begränsas av Amsterdam, Utrecht, Rotterdam och Haag. Kanske borde dessa slås ihop till en "Deltametropol" som skulle bli en glest befolkad storstad och skulle kunna tävla med vilken storstad som helst i Europa.

2001-29 s 25-26
"Besök det nya Moskva!"
Den ryska huvudstaden har snabbt lyckats resa sig efter den ekonomiska krisen och har nu siktet inställt på sommar-OS 2012. Moskva är en av Europas snabbast expanderande städer. Men byråkratin är densamma och trafikkaos och föroreningar blir allt värre.

2001-37 s 26-27
"Berlin kommer alltid att ha sina spöken"
Berlin kommer aldrig att kunna fly från sin historia. När allt kommer omkring behövs det inte heller, eftersom det förflutna inte längre utgör något hot. Ingen annan stad i världen har som Berlin åkt berg- och dalbana från förövare till offer och från brutalitet till hjältemod på bara 70 år.
Just nu håller Berlin på att bli något nytt: Europas största utställning av modern arkitektur.
(författare är Richard Holbrooke, är f d amerikansk ambassadör i Tyskland.

2001-43 s 26-27
"Hur mycket kostar det?"
Efter det första spontana stödet ökar oron över de oerhörda kostnaderna för att bygga upp New York igen. Alla Hvesi, mannen som övervakar New Yorks ekonomi, tror att kostnaderna blir så mycket som 105 miljarder dollar under de närmaste två åren. Attentaten kommer att kosta 100 000 arbetstillfällen. Alla delstater är inte lika förtjusta i att stora federala anslag kommer att gå till New York även om detta i och för sig kan motiveras också med att det är New York som är den delstat som länge betalat mest skatt.

2002-13 s 25
"London växer så det knakar"
Varje år utökas antalet invånare med 50000. Det är världens snabbast växande metropol. Trafiksituationen är problematisk. Tunnelbanan är redan överbelastad i rusningstrafik. Samhällsservicen kommer inte att kunna hålla takt med folkökningen. Allt fler blir beroende av privata tjänsteföretag för utbildning, hälso- och sjukvård samt säkerhet.

2002-27 s 26-27
"Strid om varje kvadratmeter på Ground Zero"
I New York har kampen om Ground Zero flammat upp. Anhöriga till offren vill ah ett minnesmärke, stadsplanerarna kräver gator, och arrendatorerna vill bygga kontor och butiker. Om alla ska bli belåtna måste området utvidgas.

2002-42 s 26-27
"Den eviga staden lider av akut identitetskris"
Rom är vackert, men ack så obekvämt.Medan andra europeiska huvudstäder blir allt chicare och modernare förfaller Rom. Tibern är full av död fisk. Stanken är olidlig. Lojhet och förfall tycks vara stadens motto. Terrorismen och kriminaliteten är också orsaker till förfallet genom att skrämma bort den turism som staden så väl behöver. Norra delen av Italien präglas i stället av verksamhet och framåtanda. Milano präglas av nordeuropeisk effektivitets- och punktlighetsetik och är Italiens affärscentrum. Florens och Venedig är kulturella centra.

2002-48 s 26
"Paris, staden där det inte"
Mystiska minnesplaketter roar parisarna. Staden är full av marmor- eller mässingsskyltar som vanligtvis markerar platsen där en känd författare eller kompositör bodde. Nu har det dykt upp perfekta kopior men med annat innehåll som "De 17 april 1967 hände ingenting här" eller "Här föddes dataprogrammeraren Pierre Salatier den 12 november 1976". Många roas medan andra menar att det är ett tecken på bristande respekt för alla dem som verkligen skrivit Frankrikes historia.

2003-26 s 27
"Det är dyrt att leva"
Eurons stigande kurs håller på att göra några av EUs storstäder till världens dyraste. Milano, Dublin och Paris har klättrat uppåt i levnadskostnadstabellen. Dock ligger Tokyo i topp följt av Moskva och Osaka. Geneve är dyrast i Europa och London i EU. Stockholm kommer långt ner på 48:e plats.

2003-43 s 25-27
"Asiens städer växer så det knakar"
Urbaniseringen förvandlade västvärlden för hundra år sedan. Nu är det Asiens tur. Människor väller in i Asiens metropoler, där de skapar enorma möjligheter .. och kolossala problem. De stora städerna börjar få mer gemensamt med varandra även om de ligger i olika länder än vad de har med sitt eget lands landsbygd och mindre städer. De stora städernas ledare (ofta valda borgmästare) som Shintaro Ishihara i Tokyo är populära och fatta populära beslut som inte alltid helt överensstämmer med de mer konservativa och byråkratiska nationella administrationerna.

2004-24 s 24-26
"Våldet fungerar som ventil i slumstäderna"
Invandringen från landsbygden till världens megastäder leder till att allt fler människor lever i slum. På en konferens i Nairobi 2002 definierades vad som kännetecknar att leva i slum: otrygg inkomst, brist på rent vatten, undermålig sanitär och annan infrastruktur, dålig undervisning och överbefolkning. Om en person påverkas av minst en av fem missfärhållanden lever han i en slum. Om 30 år, varnar FN, kommer en tredjedel av jordens befolkning att leva i eländig fattigdom. Detta scenario får megastäderna i tredje världen att likna ett slags tryckkokare. Tryckkokarens ventil kommer i växande utsträckning bli våld. Det betyder att Europa kan bli en världsdel som behärskas av rädsla. De nordafrikanska slumstäderna ses som en plantskola för våldsbenägen islamism.

2004-42 s 25-27
"Drömmen om Utopia lever i Brasilia"
Den brasilianska huvudstaden är en häxkittel av olika sekter, vars anhängare förbereder sig för en ny civilisation. Brasiliens futuristiska huvudstad liknar inte någon annan stad på jorden. Den grundades för snart 50 år sedan under president Kubitschek som trodde att Brasilia skulle bli det förlovade landet "som flödar av mjölk och honung" som prästen Dom Bosco drömde om 1883.

2005-18 s 24-27
"London öppnar sig för världen"
Det brittiska huvudstaden står som modell för hur en metropol i vår tid kan fungera. Det är den enda europeiska huvudstaden som växer. Det är Europas största och mest pulserande finanscentrum, trots att London har en annan valuta än eurozonen. Staden har en kompakt bebyggelse, en sjudande blandning av kulturer och en väl utbyggd tjänsteindustri som drivs av invandrare. Skatterna är låga och språket talas av en fjärdedel av jordens befolkning. Det är lätt att lära sig en användbar engelska som är steget in på arbetsmarknaden för invandrare. Men våldsbrotten ökar, sjukvården är kroniskt överansträngd och medelklassen överger de statliga skolorna. Det finns en risk att London blir en stad med extrem fattigdom och extrem rikedom och att klyftan vidgas.

2006-34 s 22-23
"Ljusen slocknar i Västberlin"
Östberlin har blivit en stark konkurrent till Västberlin där stängda butiker, vittrande fasader och knaggliga trottoarer ger ett underligt kommunistiskt intryck. Stadens hjärta har flyttat tillbaka till sitt gamla hem i Östberlin, pånyttfödd och larmande efter en massiv återuppbyggnad. Återuppbyggnaden håller på att trasa sönder Västberlin. Berlins filmfestival har flyttat till Potzdamerplatz i öst och bysten av den egyptiska drottningen Nefertiti har flyttats till ett museikomplex vid floden Spree i öst. För invånare i väst var förlusten av deras huvudjärnvägsstation, Bahnhof Zoo, i maj det sista halmstrået. Några håller fast vid förhoppningarna om att återuppta planerna att resa ett gigantiskt pariserhjul i väst. Det ska bli 175 m högt, högst i Europa och ska generera 500 000 besökare år 2008.

2006-38 s 26-27
"Fattiga, sexiga Berlin klagar inte"
Tysklands huvudstad har stora ekonomiska bekymmer. Boomen direkt efter återföreningen har runnit ut i sanden men merparten av berlinarna tycker att det är lika bra. Berlin är åter både Tysklands oomtvistade livsstilsförebild och den värsta eftersläparen i ekonomiskt avseende. Det är svårt att tro att Berlin har nästan 20 % arbetslöshet och att inkomsten är lägre än i någon annan tysk storstad när man ser de välfyllda kaféerna, blomstrande konstgallerierna och den stor mängden nattklubbar. Stadens skuld är på 80 miljarder euro. 41 % av berlinarna är beroende av offentliga bidrag - pensioner, socialbidrag och a-kassa - och 200 000 får sin lön från kommunen som offentliganställda. De röstar gärna på den socialdemokratiske borgmästaren Klaus Wowereit, WoWi kallad.

2007-19 s 26-28
"Världen flyttar till stan"
Efter årets slut kommer majoriteten av jordens folk att bo i städer. Mänsklighetens historia kommer från och med nu att bli alltmer urban. Människan, homo sapiens, har blivit Homo urbanis. Är det klokt eller dumt? Städernas utveckling är synonym med den mänskliga utvecklingen. Expansionen är framför allt ett fenomen i fattiga länder och medelinkomstländer. Den rika världen har redan det mesta av urbaniseringen bakom sig. 90 % av den urbana befolkningen i Etiopien, Malawi och Uganda, tre av världens fattigaste länder, lever i slum. 2020 kommer det enligt FN finnas nio städer med fler än 20 miljoner invånare, Delhi, Dhaka, Jakarta, Lagos, Mexico City, Mumbai, New York, Sao Paulo och Tokyo. De flesta ligger i fattiga länder och de flesta av invånarna bor i slum.

2008-44 s 23-25
"Välståndsklyftan är en tickande bomb"
En ny FN-rapport berättar bland annat att det som splittrar amerikanska städer är rasfrågan och att Beijing är världens mest jämlika stad. Mest ojämlika städer hittade man i Sydafrika, i Namibia och i Latinamerika. Av 120 stora städer befanns New York vara den nionde mest ojämlika staden. De mest jämlika länderna i Europa är Danmark, Finland, Nederländerna och Slovenien och Grekland, Storbritannien och Spanien som de minst jämlika.
I år förväntas antalet människor som bor i urbana områden för första gången överstiga antalet som bor på landsbygden. Den mest dramatiska urbaniseringen har ägt rum i Kina.
År 2050 förväntas 70 % bo i städer i hela världen. 2025 förväntas Tokyo fortfarande vara världens största stad med 36 miljoner invånare. Mumbai och Delhi följer därpå. Idag finns det 19 megastäder i världen - med över 10 miljoner invånare - 2025 antas de vara 26. Tre av de sju nya är kinesiska.

2010-14 s 22-23
"Världens megastäder växer ihop till megaregioner"
Trenden mot "ändlösa städer" kan påverka både befolkningsmönster och välstånd de kommande 50 åren. Världens megastäder växer samman och bildar enorma megaregionen, som breder ut sig över hundratals kilometer åt alla håll och kan hysa fler än hundra miljoner människor, konstateras i en ny FN-rapport. Fler än hälften av jordens befolkning bor redan i städer. Urbaniseringen är omöjlig att stoppa. Det är megaregionerna och inte enskilda länder som numera stimulerar tillväxt och välståndsutveckling. Inflyttning till städerna är ekonomiskt förnuftig och påverkar även landsbygdens ekonomi positivt.

2010-14 s 23
"Den ändlösa staden"
Städer växer utanför sina gränser och växer ihop till enorma stadsanhopningar som kallas megaregioner och är sammankopplade både fysiskt och ekonomiskt. Expansionen främjar ekonomisk tillväxt men tenderar också att leda till nya förstäder, växande inkomstklyftor och urbana oroligheter. De största megaregionerna, som ligger i täten i fråga om snabb urbanisering, är: Hongkong-Shenzhen-Guangzhou i Kina med omkring 120 miljoner invånare och Nagoya-Osaka-Kyoto-Kobe i Japan som väntas ha 60 miljoner invånare 2015 samt Rio de Janeiro-São Pauloregionen med 43 miljoner i Brasilien.

2010-48 s 24-25
"Afrika är en ocean av armod med små öar av välstånd"
FNs specialister uppmanar Afrikas ledare att planera sina städer bättre så att slummen inte breder ut sig ännu mer. Förhållandena i Afrikas städer är nu de mest ojämlika i hela världen. Detta framgår av en rapport från FN-Habitat den organisation med säte i Nairobi som kartlägger urbaniseringen i världen. Kairo är Afrikas största stadsområde med 11 miljoner invånare, 2015 väntas Lagos i Nigeria ha gått om och 2020 kommer Kinshasa i Kongo att ha 20 miljoner. Antalet människor som lever i städernas slum har ökat i många fall på grund av folkökningen. Rapporten varnar för att det kan bli väldigt svårt att förse alla med mat och vatten. Stora mängder mark- och vattenresurser i Afrika köps upp av utländska regeringar och internationella livsmedelsföretag.

2011-01 s 13
"Underskott och betalningsanmärkningar"
Istanbul, Florens, Neapel, Madrid, Barcelona, en lång rad europeiska städer har stora budgetproblem och får allt svårare att låna pengar.
Turkiets anrika metropol Istanbul har skräpstatus när det gäller kreditvärde enligt Standard & Poor's kreditrankningsbyrå.
Neapel ligger bara aningen bättre till. Staden har en av de sämsta skatteindrivningsgraderna i Europa.
Madrid, den spanska huvudstaden, har sju miljarder euro i skuld. Många år med en kokande fastighetsmarknad fyllde stadens koffertar och lockade stadens ledare att investera i spektakulär mångmiljardprojekt. Nu ska dessa amorteras samtidigt som skatteintäkterna drastiskt har minskat.
Barcelona, huvudstaden i Katalonien, kämpar för att hämta sig från fastighetssektorns kollaps. Men Barcelona, med 1,6 miljoner invånare, är fortfarande en av Spaniens rikaste städer med en dynamisk tjänstesektor som sysselsätter nästan 86 % av alla löntagare i staden.

Indien
2011-03 s 20
"Mördande myller i Delhi"
I Indiens huvudstad miste 79 personer livet förra året på grund av våldsam vrede i samband med trafikincidenter. I en stad där det är fullkomligt otänkbart att stå i kö, där folk bryter mot trafikreglerna systematiskt och där minst lilla oenighet kan leda till våld börjar man nu undra vad som är fel. Vad är det som gör att invånarna i Delhi har så kort stubin? Kanske den generellt bristande respekten för en illa utbildad och ofta korrumperad poliskår vilket gör att många tar lagen i egna händer? Eller den snabbt växande trafiken på stadens gropiga gator.

2011-10 s 26-27
"Hur en liten provins växte till en metropol"
För hundra år sedan bestämde britterna att Delhi skulle vara Indiens huvudstad. Med beslutet 1911 att placera huvudstaden i Delhi påverkade kolonialmakten Storbritannien stadens historia på ett avgörande sätt. På hundra år har staden formligen exploderat. Med beslutet 1911 att placera huvudstaden i Delhi påverkade kolonialmakten Storbritannien, den dåvarande brittiska kungen, George V, stadens historia på ett avgörande sätt. Uppbyggnaden tog 20 år och 1931 utropades New Delhi till ny huvudstad. Staden har inga naturliga gränser och har därför vuxit mer på bredden än höjden. Vid den senaste folkräkningen 20+01 hade Delhi nästan 14 miljoner invånare. I dag är siffran troligen det dubbla. Staden är en av världens snabbast växande metropoler. De flesta är barn till invandrare eller har själv invandrat från andra delar av landet vilket har skapat en stor etnisk mångfald.

2011-31 s 29
"Vilken är världens dyraste stad?"
Angolas huvudstad, Luanda, har för andra året i rad korats till världens dyraste stad att bo i. Bostadspriserna där slår rekord, enligt en rapport från konsultfirman Mercer.
Tokyo ligger kvar på fjolårets andraplats, Genève på femte och Zürich på sjunde plats är de enda europeiska städerna på tio-i-topplistan. Ingen amerikansk stad finns med. Moskva på fjärde plats.

Miljö, Städer
2017-47 31
"Skillnad mellan natt och dag håller på att försvinna"
I de mest befolkade områdena på jorden håller skillnaden mellan natt och dag på att försvinna. Det har skett ett snabbt skifte, med djupgående konsekvenser för människors hälsa och miljö, enligt en studie som publicerats i tidskriften Science Advances.
- Över hela planet förlorar vi mer och mer av natten, säger tidningens redaktör Kip Hodges via telefon, om resultaten av studien.
Mellan 2012 och 2016 växte det artificiellt upplysta området på jordens yta med 2,2 % per år. En stor del av ökningen är koncentrerad till Mellanöstern och Asien. Trenden visar inga tecken på att avta. Konstgjort ljus på natten är en väldigt ny stressfaktor.