|
På min skola finns det en aula. I aulan brukar det några gånger om läsåret anordnas lokalbandsgalor. Tillställningarna brukar över lag vara trevliga, men det är sällan jag har gjort några musikaliska fynd bland alla de alldeles för tufft rockande band som under kvällarna då galorna pågår invaderar den scen där rektorer och lärare i vanliga fall mest brukar prata om att det ska bli roligt att komma i gång igen efter det långa och härliga sommarlovet. Den 1/11 var det tänkt att vi Ronnebyungdomar skulle få fira Halloween, eller Allhelgonaafton som dom säger i de mer svensktalande länderna, tillsammans med dödsmetallarna i Dismember. Det blev inte så eftersom en gitarrist i Dismember fyra timmar innan spelningen deklarerade att han hade insjuknat. Det fick alltså bli en vanlig lokalbandsgala i stället Det började precis som det brukar med hardcore, någon annan -core och tyngre rock. Men sedan hände något väldigt avvikande. Trumsetet bars fram till scenkanten, gitarrist och basist placerades på var sin sida av för en stund sen nämnda set. Trummis placerade sig bakom trumsetet. Något av det tuffaste som jag sett på en lokalbandsgala. De börjar spela Dröm helst inte om min förvåning när jag hörde tuffa surfande gitarrer och kaxiga stämmor som sjöng saker som "We´re gonna hang down town tonight" och "All I want to do is to surf with you". Bandets namn var (och är) Annie. Väldigt snabbt fattade jag ett beslut om att, om det var möjligt, intervjua bandet. Efter diverse trassel med repningar och Madeiraresor träffar jag bandet en fredagkväll hemma hos gitarristen (och sångaren) Obba. Från dennes stereo hörs musik av ett gammalt amerikanskt surfband från 60-talet, Jan&Dean. Deras skiva heter "Popsicle". -Det var därifrån gruppen Popsicle tog sitt namn, berättar trummisen Jonas för mig. Han fortsätter: -Jag hämtar nästan all min låtskrivarinspiration från amerikansk surfpop mellan åren 1962-64. Sedan kom hippierörelsen och förstörde allt. När jag berättar för någon att jag gillar 60-talsmusik får jag ofta höra "Åh, Jimi Hendrix?", men det är ju inte sådan 60-talsmusik jag gillar. Det finns nästan ingenting som är bra efter - 64. 1962 var ett magiskt år När Beach boys hade blivit flummiga ungefär 1968 stod Jan&Dean fortfarnade på någon strand i Malibu och spelade surfpop på eftermiddagarna. Attityden är klar, alltså Historien om detta Ronnebyband, som till en början kallade sig för Surfboard Annie, började för fem-sex år sedan när Jonas Johansson och Obba Blomgren träffades. Då lyssnade Obba på punk, men de beslutade sig ändå för att starta ett band tillsammans. Vid denna tid hade de inte sin nuvarande basist, men för ungefär två år sedan började den nuvarande basisten Linus Sjödin att spela med bandet. Smaken inom bandet är splittrad. Obba lyssnar mycket på amerikanska band som Texas is the reason, Sebadoh och Dinosaur JR. Linus lyssnar helst på Kent, Beethoven och Oasis. -Beethoven kan man inte annat än att beundra. Han skrev symfonier när han var helt döv Nya Kentskivan är det bästa jag hört. Jag har haft den i två dygn och jag har spelat den dygnen runt Jag är nog ganska oliktänkande rent musikaliskt jämfört med Obba och Jonas. Jag gillar inte surfpop. Utom Annie då, säger Linus. Vilken är den pinsammaste skivan i era respektive samlingar? J:-Pearl Jam. Jag valde mellan Pearl Jam och Sas Jackpot. Pearl Jam är pinsammare än Jumper. Jumper ändå pinsamma. De har ingen distans till sin musik. De låter som B-Hardy Nilsson, ungefär. ( Kunde inte sagt det bättre själv, Ch ) O:-Jag är lite förbannad på att det går såpass bra för Jumper när det finns ett band som Hardy Nilsson. Min pinsammaste skiva är också Pearl Jam. L:-Min är nog också Pearl Jam Men jag har ju mycket annat pinsamt. Sha-Boom. Har ni förresten hört Martin? ...Ja.... O&J:-Ja Det är väl han "Vi kan hålla varandra!!!!"??? L:-Ja, det är han Han härmar Jumper. Det är ännu värre än Jumper. Nu hörs The queers på stereon. J:-De är kungar. Visst är det bra? Ja... Vad handlar era texter om? J:-Jag tycker främst att texterna ska passa till musiken. De handlar mest om att handla, rulla en cigarett, tugga tuggummi. Det är behaglig vardagslyrik Kan du inte fråga vilken som är min bästa skiva? Jo Vilken är din bästa skiva? J:-Det är "Soda" med Brainpool. Jag gillar speciellt "Our own revolution". O:-Brainpool har en bra låt, "Girl lost". Kent Norberg från Sator är med på den. Sator tycker att vi är bra. Det är vi stolta över. J:-Nu är Brainpool inte bra längre, de har blivit accepterade i England. Jag gillar inte England. U.S.A är rätt överlägsna i det mesta. Dialekt (??), musik England försöker kontra ibland, men de lyckas inte. Den dialekt som idag talas i USA talades för länge sedan i England.(??? Ch) Motörhead och Saxon är de enda bra engelska grupperna. Hur går det egentligen med ert skivkontrakt? L:-Vi har ett förlagskontrakt på tre album med Misty music. J:-Det finns tre bolag som är intresserade. Stockholm, Independent och Lund. Som kuriosa vill Jonas gärna påpeka att han samlar på skräckserietidningar. En dryg vecka efter det att intervjun ägt rum ser jag Annie live igen. Linus ser oerhört cool ut. Han rör inte en endaste min. Obba och Jonas ser barnsligt förtjusta ut. De ser ut att ha mycket roligt. Det är nog, som Linus säger, avslappnat att spela i Annie.  |