Nån gång under slutet på -80 talet bildades kollektivet Arrested Development runt de två vännerna Speech och DJ Headliner. Nån gång under våren -98 traskade en tunn yngling in en av Växjös skivaffärer och köpte sin första hiphopskiva... När jag kom hem så satt jag med lurarna och texthäftet i handen i säkert två timmar.. allt var så annorlunda mot den hiphopen som jag hade hört på radion eller sett på teven. Jag kommer ihåg hur jag älskade texten om den fattige mannen i Mr.Wendel, den sprudlande glädjen i Natural och den lilla instrumentalen Eve of Reality. I en tid när allt jag såg på MTV var stenhårda killar som viftade med sina pengar och pistoler medan tjejerna viftade med häcken så kändes Arrested Developments musik så mycket närmare min verklighet och helt enkelt gladare och mer sympatiskt än det mesta. Jag lyssnade nog på albumet i princip varje dag den sommaren... Vid jul när jag fick det andra albumet, Zingalamaduni, så hade jag läst lite mer om gruppen och redan i första spåret på den skivan så hörde jag namn, namn som gruppen gillade, musik de tyckte om: "Public Enemy, Bob Marley, Gumbo, Curtis
Mayfield, En hel lista med namn som jag började beta av lite smått vilket bidrog till min förståelse om varifrån den fantastiska musiken, den positiva attityden, människovärmen och omtanken kom ifrån. På -60 talet tog Malcom X, Martin Luther King och Sly Stone upp kampen, på -90 talet fortsatte Arrested Development den. Kampen för aldrig böja sig, att befria sig från århundraden av förtryck och rasism, att aldrig ta emot skiten utan att istället lyfta upp sig själv ifrån den. Musik som så lätt kan misslyckas, slå över, bli löjlig men som en del kommer undan med. När låtar som United Minds drar igång med orden här under och sedan fortsätter med ett enormt sväng och Speech s och Montsho Eshes fantastiska text så känns det som man har hamnat på universums gladaste fest där absolut inget kan gå fel, vilket i princip gäller för varenda låt de fick fram."There is only one path and one path only.. it is the
path of relentless struggle" Under några få år producerade gruppen musik som får oss att stå lite rakare, gör oss lite modigare, som får oss att ta ett par danssteg och le... musik som alltid är lika delar sprudlande glädje och tänkvärt allvar. " There is a blue one who can't accept the green one Henrik (Både debuten "3 years, 5 months and 2 days in the LIFE of.. och det andra albumet Zingalamaduni är helt oumbärliga och bör införskaffas omedelbart ! MTV-skivan är däremot ganska ointressant...) P.S: Precis när jag sitter här vid datorn och letar A.D bilder hittar jag av en en slump skivbolaget Vagabonds hemsida (som ägs av Speech) och vad som är än mer intressant är att gruppen kommer återförenas under året för en singel och att den kommer vara gratis nedladdningsbar från Internet !!
|
