 Förväntningar och Kärlek Nu är det vår och jag får den där känslan av saknad igen. Inte den där "det var bättre förr" saknaden av gamla tider och känslor som man så ofta har utan en saknad av något nytt. Visst har den funnits där hela tiden under vintern men med tiden har den vuxit sig både större och starkare. Jag vill känna mer. Riktigt var jag ska leta vet jag faktiskt inte. Jag går på konserter, köper skivor men just nu känns ingenting så där nytt som det brukade göra. Jag vill ha sånt som kryper in i huvudet och bygger ett litet bo. Såna känslor som man aldrig vill glömma men ändå förr eller senare gör. Men kanske är det bara kärlek jag behöver. Inte nödvändigtvis mot eller från andra människor utan en kärlek till allt levande. Till livet i sig självt. Som skulle göra det hela lite lättare. Så man skulle slippa tänka framåt eller bakåt i tiden och istället leva i nuet. Men mina förväntningar inför framtiden har med rätta förlorat sin glans. Det fanns en tid när man fortfarande var liten och trodde att krigen detta verkligen kunde ta slut, att alla människor var vackra och lyckliga och älskade varandra. När man är äldre blir det svårare att blunda men det går, fast det borde vara omöjligt. Vi har blivit viljelösa och medgörliga mycket p.g.a att vi hela tiden blir intalade att vi har det bra, "se bara på dem och dem, du har det mycket bättre". Vi får inte vara nöjda med det vi har. Vi måste kämpa så att vi får nåt annat än denna tomma värld. Var aldrig nöjda. Tala om vad ni tycker, och gör det högt så att alla hör. Bry er för mycket, bara det är viktigt för er. Och det är inte alltid det man gör som betyder nåt. Det är sättet man gör det på. Eller snarare orsakerna till att man gör det. This is a beautiful day It is a new day We are together, we are unified And all for the cause Because together we got power Det har sagts förut men det är ju så det är, att allting i livet blir ett sökande efter ögonblick. Såna där otroliga ögonblick där man känner morgondagen inte spelar nån roll utan att det är här och nu som räknas. Känslan av att vara där man vill vara. Känslan av att efter lång tid ha kommit hem. Helt enkelt känslan av att leva. Vare sig den känslan kommer från musik, konserter eller något annat spelar det ingen roll. Jag håller med dem som säger att all musik är nödvändig så länge den ger någonting till någon, gör det lättare för någon att leva. En gång sade Puh (ni vet den söta honungshungrige björnen) att "alla är bra, i själva verket". Han visste inte riktigt om han hade rätt men jag är beredd att hålla med honom, alla är nog bra, i själva verket. Whatever gets you through the night, 'salright, 'salright Många människor vill inte ta ställning för vad de t.e.x tycker politiskt men gör det ändå omedvetet genom massor av små val i sitt liv t.ex. med kläderna de bär och musiken de lyssnar på. De kan hävda hur mycket som helst att de inte tar ställnig politiskt eller att de inte bryr sig om det. Alla slags uttryck är ju på något sätt politiska. Man borde börja bry sig mer om andra människor och inte glömma att det finns de som har det sämre. Men det bästa man kan göra är att förbättra det man kan utifrån sina egna förutsättningar. Music is political - it's a form of expression and expression is always political (Ian Svenonius, The Make-up) Politik är inte bara partier och höger vs. vänster. Politik är hela vårt samhälle, att kunna påverka, och hjälpa andra människor genom handlingar, uttryck och åsikter. Nu är ju hela samhället inriktat på att det viktigaste är vinst och pengar. Det är det som styr nästan alla beslut idag. Några människor hit och dit har mindre betydelse. Och det är väl inte riktigt det vi vill att de som bestämmer om våra liv ska tycka. Det finns nog ingen större mening att ge sig in i det spelet. Men eftersom allting i samhället är uppbyggt på det har man nästan inget annat val. Are you solid Are you solid as a rock Have you a strong foundation Or can your soul be bought It ain't true that Everybody's got a price I sing this song for everyone Who stands up for their rights Men ibland när omvärlden känns alltför stor och verkligheten är sådär förortsgrå och tråkig är det bra att det finns musik som kan få en att glömma allt annat. Som man kan drömma sig bort med. Till andra vackrare världar än den vi bor i. Man vet att det inte är verklighet och aldrig kommer att bli men ändå finns det en sådan tröst i att den alltid finns där. Precis inom räckhåll. Playknappen på stereon får en sådan oemotståndlig kraft. Det går att dränka alla sorger och besvär med musik. Rätt låt kan alltid göra det om än bara en aning bättre. Det har alltid varit intressant att tala om "meningen med livet" fram och tillbaka. Egentligen tror jag att livet bara går ut på en enda sak och det är att känna. Känna att man lever. Vare sig livet är lyckligt eller ångestfyllt. Känna att man betyder någonting. Att allting betyder någonting. Och det är faktiskt inte alla som lyckas att förmedla den känslan med musik. Det enda jag vill säga är att jag är lycklig att i alla fall några har lyckats. Håll drömmarna levande. 
Det här var det första Julia skrev för RSIS men hon kommer att skriva mer. Bilden är från Boards Of Canadas "Music Has The Right To The Children". En vacker skiva. Fylld av ljud, kärlek och drömmar jag inte trodde fanns. Det var så jag kände då jag läste detta. Christian |