En ytterst snedvriden bild av begreppet punk är spridd över världen.
Officiellt ser en punkare ut på ett speciellt sätt och lyssnar på en viss sorts
musik. Det är fel.
Enligt mig är punkare alla som gör någonting annorlunda.
Men det är bara min bild av punk. Det finns säkert många som tror stenhårt
att det är punk bara om man har skinnjacka och blå sidlugg.
Fast egentligen är det ganska opunkigt. Alldeles för förutsägbart.
Kanske var det punk för 20 år sedan eller något sånt, men inte nu längre.
Jag tycker att det är mycket mer punk med en 13-åring som lyssnar på Monica
Zetterlund än med en 17-åring som lyssnar på.....Banan (Hej, Hoby).
Punk ska inte vara förutsägbart. I min grannsocken Bräkne-Hoby finns det
ett punkband som heter Banan. De är väldigt förutsägbara i sin roll som punkare.
Jag vill säga att dom är konservativa punkare där de står i sina sönderrivna
byxor och nitar. Det chockerar inte. Det chockerar inte alls när de spelar
sin hit "Hur har du det hemma?" för kanske 23:e gången i
lokalbandskonsertsammanhang. De är nog urtypen för ett svenskt konservpunkband.
Så ta det inte personligt.
Punk behöver inte nödvändigtvis vända upp och ner på samhället.
Den fyller så väl sin funktion om den lyckas vända upp och ner på en enda
människa.
Ebba grön kanske var punk för 20 år sedan, idag är det något annat som är punk, och inte är det DLK.
[ Förtydligande. DLK = Dom Lyckliga Kompisarna. Åtminstone tror jag det./Christian ]
|