Festen Kl. 22:10:15 I was at a party It was just the other day or so And I met a friend of yours A friend you´d never introduced to me before Jag är på fest, musiken finns där bland porslinsklirr och dåliga raggningsrepliker, men jag lyssnar inte. Jag står lutad mot väggen och i andra änden av rummet ser jag en flicka jag inte kan ta ögonen ifrån. Det är egentligen inte henne jag tittar på, det är varken hennes frisyr, hennes kläder eller hennes leende. Det enda jag ser är hennes ögon i vilka jag ser något jag aldrig sett förut. Jag börjar, utan att släppa henne med blicken, långsamt gå över rummets serpentinsmyckade golv. Jag funderar på vad det är jag ser i de där ögonen, det är inte direkt så att de sprudlar av lycka, snarare så att de glittrar av förälskelse, av lättnad över att äntligen ha hittat rätt. Men det är också något annat. Nu börjar jag närma mig, hon står och pratar med en tjej, det ser inte ut som om de känner varandra så väl, deras kroppsspråk antyder att de nyss träffats. Jag vill inte störa så jag stannar ett par meter ifrån henne och låtsas att jag väntar på någon. Musiken har blivit lugnare och nu kan jag nästan höra vad de säger. Jag förstår inte vad de pratar om men jag uppfattar att hon heter Sandra och samtidigt tittar hon på mig och än en gång ser jag de där ögonen. Kl. 22:10:42 We were just talking Little private things that ladies talk When suddenly she called your name Well I said "Isn´t that a coincidence The man I´m married to, his name´s the same" Plötsligt ropar hennes väninna på någon. Jag vänder huvudet åt det håll dit hon ropat och ser en kille. Han vinkar, ser glad ut men samtidigt skärrad på något vis, som om han känner på sig att något hemskt kommer att hända. Sandra rycker till när väninnan än en gång ropar hans namn. Den här gången svarar han inte, han nickar bara lätt och går sedan in i ett angränsande rum. Väninnan ser lycklig ut och pratar frenetiskt men Sandra ser inte ut att bry sig. Hon tittar än en gång på mig men den här gången är blicken helt tom. Kl. 22:11:08 She kept on talking, just kept on talking She didn´t know exactly who I was She didn´t know she was ruining my life She was only bragging about the man she loves She didn´t know I was your wife Kl. 22:11:43 She kept on talking And while she talked The tears rolled down from my eyes But I kept on smiling Then turned my head so she couldn´t see me cry Väninnan fortsätter att prata och jag börjar fundera på om jag skall gå fram och presentera mig.Jag tar ett försiktigt steg framåt när Sandra plötsligt vänder på huvudet. Först tror jag att det är för att titta på mig men jag inser snart att det är för att dölja ansiktet för väninnan. Jag tittar ner i golvet och vet inte riktigt vad jag ska göra, ska jag prata med dem eller ska jag gå därifrån? Jag tittar upp mot Sandra, hennes ögon, och ser att hon gråter. Hennes ögon glittrar fortfarande av förälskelse, men katastrofal sådan denna gång. Kl. 22:12:10 She told me that you told her that She was the only love you ever knew These few words cut me like a thousand knives Within my heart cause I had placed all my faith in you Sandra har vänt sig tillbaks mot väninnan och försöker låtsas som om ingenting har hänt. Man ser på henne att det inte är lätt. Andningen är oregelbunden och hon ler alldeles för ofta för att det ska vara trovärdigt. Jag kommer att tänka på Smokey Robinson ("My smile is my make-up I wear since my break-up with you"), att de som ser gladast ut ofta är de som inte är glada alls. She kept on talking, just kept on talking She didn´t know exactly who I was She didn´t know she was ruining my life She was only bragging about the man she loves She didn´t know I was your wife Kl. 22:13.11 Sandra tar ett djupt andetag och lugnar ner sig. Det är ju inte väninnan hon ska var arg på, hon visste ju inget. Det är killen hon ska vara arg, eller kanske mest besviken, på. Det är killen hon aldrig mer ska yttra ett ord till. Sandra är tyst men hennes blick säger mer än hon någonsin skulle kunna ha gjort med ord. Just go on with her As far as I´m concerned That´s where you´ve always been I´ll just tell the children dad is somewhere happy Never coming back again I just swallowed my pride Wiped the tears from my eyes Kept on stepping like a woman only do But the memories of your face Is gonna be hard to erase Everytime I see the children I´ll see you Ännu ett djupt andetag och Sandra ser plötsligt lite stoltare ut. Hon är ett vrak men hon vet att hon kommer att klara sig. Hon ska starta ett nytt liv och inte tänka på det som hänt ikväll. Ibland kommer hon dock se saker som påminner henne om det som varit, hennes blick kommer tömmas på all glädje när det händer men hon kommer ta sig igenom det också. Hon kommer klara sig, men väninnas röst kommer aldrig att tystna. She kept on talking Just kept on talking She talked and talked Just kept on talking She talked and talked She´s talking Kl. 22:14:34 Festen är slut och ingenting kommer någonsin blir som förut. Sandra Philips "She Didn´t Know (She Kept On talking)" är en låt som inte lämnar dig oberörd och någonstans bakom all misär finns den där stoltheten som genomsyrade all sydstatssoul från det sena sextiotalet. En stolthet ingen borde missa. 
Nyheter Gästbok |