1990 augusti SLP-2834
1990 augusti SLPCD-2834
OBS!! Spår 12 & 13 finns INTE på LP:n, och spår 11 kommer efter "Vintersaga".
Musiker:
Ulf Jansson, Bonne Löfman, Janne Oldaeus: gitarr
Mats A Lindberg: bas
Kay Söderström, Svante Persson: keyboards
Magnus Persson: percussion
Peder Sundahl: trummor
Eric Häusler: sax
Micke Renliden: trumpet
Thomas "Seagreen" Sjögren: trumpet
Mats Lundberg: trombone
BOPPERS:
Ingmar Wallén: sång
Mats Lagerwall: sång
Peter Jezewski: sång
Studio: Live på Börsen maj 1990, Sonet Studios
Tekniker: Anders Hansson, Pontus Olsson
Mix: Ola Håkansson, Pontus Olsson
Producent: Ola Håkansson, Tim Norell, Anders Hansson
Exekutiv Producent: Ola Håkansson
Betyg: 2
Roligare på krogen
Jerry Williams stora, tunga och bitvis skojiga krogshow är den största succé Börsen i
Stockholm haft. Men på skiva är det inte "äkta". Låtarna är inspelade under en rad olika
kvällar, så stämning och mellansnack går förlorat. Dessutom framgår inte distansen och den
kärleksfulla ironin i Boppers bakgrundskörande.
Jerry gör ett par gapiga rocklåtar, sitt antika medley, hiten "Did I tell you" och lyfter
Ted Ströms "Vintersaga". Men det blir aldrig så kul som på Börsen.
Anders Björkman
Betyg: 2
Jerry Williams stod för förra årets bästa svenska album. Storheten byggde på ett starkt
låtmaterial i en mycket tilltalande mix. Låtskrivaren Ola Håkansson (Secret Service) hade mer
än ett finger med i produktionen. Ola höll med varsam hand i trollspö't som förvandlade Jerry
från en närmast museal rockare till en het, modern artist för listorna. Förvandlingsnumret
genomfördes utan att känslan för 50- och 60-talens rock gick förlorad. Ett genidrag och
konststycke i sej.
När det nu är dags att följa upp succén görs det med en live-inspelning från Hamburger Börs
i Stockholm. Ett live-album låter som en genomtänkt och naturlig uppföljning, men visar sig
vara en mindre katastrof. Där förlagan "JW" var en perfekt avvägd mix, är "Live på Börsen"
ett mischmasch utan pregnans. Musiken kantrar nästan fullständigt och går över styr i svulstiga
arrangemang och en produktion som känns hafsig och inte alls genomtänkt.
Det som möjligen funkade på Börsen, faller på skiva platt till marken. Jerry Williams gör en
slags storbandsrock vilket vi matats med i televisionen i program som "En gång på 70-talet".
Dubbel uppsättning av gitarrer, slagverk och klaviaturer, blåskvartett och kör och dansare
och f-n vet allt.
Jag bara undrar - var är rocken i allt det här?
"Live på Börsen" handlar mer om show än rock'n'roll. På sina ställen nästan patetiskt.
Jämförelsen med Elvis i Las Vegas är inte långt borta. Själva upplägget av plattan är illa.
En akustisk "Peggy Sue" efter redan knappa fem minuter känns fel och är knappast i enlighet
med live-setet. Ted Ströms vemodiga, ursvenska "Vintersaga" framförs med styrka och
trovärdighet, men känns malplacerad i sällskap med annars enbart engelska texter och
dito musik. Bäst i live-setet är inte oväntat "It started with a love affair" från "JW"
vilken ändå inte når upp till studioversionen. Tråkigt är att publiken dör bort mellan låtarna
vilket förtar stämningen.
Den stora behållningen av "Live på Börsen" är faktiskt studiolåtarna (!) "Who's gonna follow you
home" och "When your heartache is over" vilka också utgör en singel. Varför den senare inte
är A-sidan är för mej en gåta.
Jerry Williams' "Live på Börsen" är lätt gången, lätt förgången. En parentes i karriären.
Reine Boström