Kultfigur. Den 16 januari 2002 dog Errol Norstedt, mer känd som Eddie Meduza. Han blev 53 år och var en kultfigur i raggarkretsar och en av Sveriges mest folkkära artister.
Hans karriär sträckte sig över hela fem decennier och han hittade hela tiden nya lyssnare.
Arkivfoto: HANS RUNESSON/PRESSENS BILD
Eddie Meduza - mer än sprit och snusk
För en dryg vecka sedan dog Errol Norstedt alias Eddie Meduza. Han hittades död i sitt hem i Torahult utanför Tingsryd. Hjärtat hade slutligen sagt ifrån år av hårt leverne. Han blev 53 år.
De vanligaste fördomarna om Eddie Meduza bestod i att han var raggarnas stora idol med låtar som Volvo, Gasen i botten, Mera brännvin och Punkjävlar, och att han var provokativ och skrev snuskiga låtar om sprit och sex.
Det är tråkigt att han fick den stämpeln och att den skulle följa honom till graven. Det är en grovt förenklad bild av en man med stort djup och stor bredd. De som verkligen lyssnade på Eddie Meduza, visste att han var mycket mer än så.
Få kände till Errol Norstedts mångfald, bredd och djup, och i medierna blev han alltid avfärdad som ett skämt, i stil med Ronny & Ragge eller Svullo! Är det någon artist som förtjänar upprättelse så är det Eddie Meduza.
Få artister kan skryta med en sådan enorm kreativitet och produktivitet som Eddie Meduza. Han gjorde en stor mängd plattor och en ofantlig mängd kassetter (som bara kunde köpas på postorder). Han gjorde många seriösa inspelningar med texter på engelska som är riktigt bra. Men dessa kom helt i skuggan av hans "roliga" svenska skivor. Han var en oerhört kompetent musiker och multiinstrumentalist. På många av sina plattor och på alla sina kassetter spelar han alla instrument själv, sjunger alla stämmor och körar själv, allt inspelat, mixat och producerat i sin egen studio. Hur många artister gör det i dag?
Han behärskade en mängd musikstilar. På hans skivor och band finns country, blues, dansband, hårdrock, punk, ballader, disko, synt, rap, boggie-woogie-rock och mycket mer. Även hans texter uppvisar en enorm bredd. Från de mest snuskiga, barnsliga och fåniga nonsenslåtar till vackra kärleksballader och skarpa samhällskritiska låtar. Inget ämne var honom främmande. Att enbart döma honom efter hans komiska låtar är djupt orättvist och missvisande.
Eddie blev mer och mer samhällskritisk med åren och på hans sista skivor och band finns många tänkvärda textrader och sanningar, och träffande formuleringar. Han avskydde politik och byråkrati i alla dess former och stod alltid på den lilla människans sida i kampen mot myndigheter och makthavare.
Dessutom ser man i hans låtar tydligt att han alltmer tog avstånd från den moderna tidens stress och trender och i många låtar förespråkade ett enkelt liv, nära naturen. Även en ökad andlighet lyser igenom i många av hans låtar, där han är tacksam och ödmjuk över livets gåva.
Även som komiker var Eddie framstående och underskattad. Många är nog de som skrattat sig fördärvade åt hans tokroliga kassetter som han sprutade ur sig sedan mitten på 70-talet. De kännetecknades av galna upptåg och knasiga sketcher med roliga ljudeffekter. På dessa kassetter skapade Eddie en egen liten påhittad värld med ett brett och levande persongalleri: Bröderna Lundin, Ljungbacka-Erik, Frisse Frisén, Greve von Boegroeff, E. Hilter och många fler. Han gjorde rösterna till alla personer själv och blev med åren en mästare på att förställa rösten och härma olika dialekter.
Just på dessa galna kassetter finns faktiskt många av hans bästa och vackraste låtar undangömda. Varför han inte släppte dem på lp eller cd istället är en gåta, för låtarna förtjänar verkligen en större publik än vad de fick då. Kassetterna är i dag svåra att få tag på.
Eddie Meduza var mångsidig, kreativ, produktiv och driftig. Han var totalt hämningslös och vågade vara annorlunda. Inget var heligt för honom. Han var en intelligent och träffsäker samhällskritiker, duktig musiker och en lysande komiker.
Eddie Meduza var unik i svenskt musikliv.
Och med handen på hjärtat, visst blir Sverige lite tråkigare utan honom? Vila i frid!
Text: Daniel Pettersson
|