1999 Sonet 559 464-2
Inspelad 1962-99
Tekniker & Producent på spår 20: Gustav Jonsson
Betyg: 2 plus
Efter det svenskspråkiga magplasket förra sommaren kan jag förstå att man vill återupprätta
Jerkas status. Och en kollektion gamla hits borde ju göra jobbet, right?
Wrong!
Denna påvra samling har i själva verket rakt motsatt effekt. Vilket smärtar.
Jerry Williams är ju en cool och sympatisk snubbe, en enträgen gammal kämpe vi väl alla
vill uppfatta som ett slags fräck svensk version av Gene Vincent.
Men den bilden går bara att vidmakthålla så länge man inte lyssnar.
När musiken utsätts för verklighetens obevekliga ljus ser vi i stället de
flottiga konturerna av en svensk Shakin' Stevens.
I tolkningarna av "Keep on", soulkryddade "(Everybody goes) crusin' on a saturday night"
och eviga paradnumret "I can jive" finns det för all del fortfarande spår av torrt krut
(även om den sistnämnda väl mest låter Status Quo än om något annat).
Men det låter faktiskt bara Svensktoppen. Såsigt, plastigt och töntigt.
Dessutom ser "Greatest hits" till att påminna oss om att Williams en gång lustmördade
John Lennons heliga "Working class hero".
En skiva man blir ledsen av att höra.
Per Bjurman
Betyg: 2
Jerry har haft sina toppar och, ska gud veta, sina vågdalar. Samlingsskivor brukar jämna ut
historieskrivningen men eftersom hans senaste smått katastrofala skiva representeras av två
låtar haltar även en så kallad hit-samling. Ted Ströms "Vintersaga" gick an men han ska
inte sjunga på svenska ty i hans mun rockar inte de ursvenska stavelserna. De nästan tio år
gamla låtarna från Ola Håkanssons hitmaskineri tillhör topparna i Jerrys karriär och här finns
en nyskriven, nyproducerad och nyinspelad låt från samma håll, "Play that song on the
juke-box", som kan skaka liv i Jerrys just nu uppenbart sömniga skivkarriär.
HÅKAN PETTERSSON
(1999-01-29)
Betyg: 3
Den här skivan är av naturliga skäl bred som en fyrfilig motorväg eftersom den spänner
över hela Jerry Williams drygt 36 år långa karriär.
Här finns förstås herr medhörningsöras svettiga signaturmelodi I can jive samt gamla goda
pärlor som Git it och Keep on. Klassisk rock'n'roll. Sven Ingvars-doftande Feelin' blue
från 1962 kallt är också rätt kul.
Men här finns förvånansvärt många nya, halvkrattiga låtar plus några rejäla bottennapp.
Peter leMarcs gräsliga Sista skeppet tillbaka är ett exempel. Jerrys hemska slakt av
Lennons Working class hero ett annat.
Högt och lågt, således. Men guldklimparna glimmar en aning starkare än slammet.
En helt ok sammanfattning av en stark artistkarriär.
G.P.
Betyg: 3
Jag är inte helt uppdaterad på hur det går med biljettförsäljningen till Jerry Williams show
Live 'n Jive, som nyligen fått nypremiär på Börsen i Stockholm. Hur det än är med den saken
så är en greatest hits-skiva med Jerka en säker produktplacering.
Sent i fjol kom Jerry Williams ut med ett album med enbart svensktextade låtar som inte
blev någon supersuccé. Sista skeppet tillbaka och Meningen med allt får plats på denna
20 låtar långa skiva, där annars "Old-school-rock'n'roll-Jerry" dominerar.
Personligen tycker jag Jerry Williams är bäst när han kör sitt 50-talsrace och därför kan jag
inte annat än ge denna samlingsskiva betyget bättre än godkänt.
En ny låt, Play that song on the jukebox, avslutar. Det är en standardlåt av hygglig klass.
Kristian Ferm