Vara, i Västergötland... Där har jag aldrig kört. Bara varit och tittat på rally några gånger... Men det var ändå dit vi skulle styra kosan morgonen den 14 oktober. Bilen är ju som ni vet tämligen nybyggd, och vi vill försöka köra så mycket som möjligt innan den skall ställas in för vintern. Det är alltid spännande att åka utanför sina hemtrakter för att tävla. Man har inte en aning om hur snabbt de andra kör... Men det är klart, vissa förhoppningar hade vi på denna den tredje tävlingen med nya bilen. Den hade ju trots allt givit oss en 3:e plats & en vinst på de två första tävlingarna...
Tre sträckor, två gånger. Inte min favorit, men de kördes i alla fall med noter. Annars hade vi inte åkt dit. Besiktning som vanligt och sedan väntan... Lite uppmärksamhet på bilen. Det är ju som sagt den enda 740:in i landet i Grupp E, en klass där man inte får trimma alls, samt inte ha för mycket hästkrafter... Vi körde med en ny däcktyp för dagen som ska passa vid lite kallare väderlek, samt om det blir blött och/eller uppkört...
SS1 var en korting, vi satte delad första tid med 1.39. Var definitivt inte van vid däcken. Gick ner en dimension, till 14" med de nya däcken, och det spann en del i starten och i vägbytena. Till SS2 skulle jag tänka på det, och vara lite försiktigare på gasen...
Lyckades nog ganska bra för vi tog en liten ledning på 7 sekunder. Kändes bättre med däcken, men spann för mycket ibland. Körde samma taktik på SS3 och ökade det totala försprånget till 13 sekunder. Tvåa var Pär Carlsson från Lidköping i en Saab 99. Inför varv två var taktiken lätt; Vi håller samma tempo så kommer de nog inte ifatt. Det gjorde Pär... Men bara tre sekunder, och det räckte ju inte till för hans del, vilket vi tappade på att det kommit fram duktigt med lösgrus överallt; 740:in är ju känd för sin lätta bak, vilket vi försöker att kompensera med två reservhjul i. Inför nästa tävling testar vi med tre hjul i rumpan...
Prisutdelningen
blev en rysare; Pär Carlsson trodde nog att han hade vunnit. Det
har han gjort i princip på varenda tävling under
året. Han var nämligen aldrig framme hos oss under
tävlingen och kollade våra tider. Vi startade sist i
klassen, så vi hade total kontroll på de andra. I vilket
fall, när vårt tidkort sattes upp vid resultattavlan var
det en herre som reste på sig och blev tämligen
upprörd... Vi smet snabbt ut ifrån det lilla rummet och
tog en fika medans vi väntade på prisutdelningen... Men
det var ju roligt på sitt lilla vis...
Till saken hör ju också att Engwall var där och körde, fast bland C-förarna. Vi slog honom med sex sekunder, och det var ju nästan det viktigaste... :-)
