Mer om depression

 
 

Aktuellt  

    Om ÅSS i Borås

Bli medlem   

Att vara anhörig

Att leva med paniksyndrom


KBT


Om ...    

Ångest hos barn och ungdom

Hitta rätt

Länkar

Diagnoskriterier

Mediciner

Landstingsinformation

De som stödjer vår verksamhet

Litteratur tips   

   


Nedstämdhet, ångest och sömnstörningar är vanliga symtom vid depression. Var fjärde man och varannan kvinna drabbas någon gång i livet av en djup depression.

Depressioner tillhör vår tids folksjukdomar och medför ett stort lidande för den som drabbas. Denna informations bas vänder sig till Dig som är intresserad av att veta mer om depressioner och närbesläktade tillstånd. Informations basen innehåller dessutom länkar till andra "sites" på Internet med anknytning till området.

Symptom

Det mest typiska symtomet vid depression är nedstämdhet. Sinnesstämningen är sänkt och den drabbade ter sig sorgsen eller ledsen. Man har lätt för att gråta och ser allt i svart. Den sänkta sinnesstämningen sitter i under lång tid och påverkas inte speciellt mycket av roliga eller positiva händelser. Det är omöjligt att bli glad. Nedstämdheten är både djupare och längre än vanlig vardagsdeppighet.

Ett annat vanligt symtom är sömnstörningar. Det kan vara svårt att somna eller också vaknar man mitt i natten eller ovanligt tidigt på morgonen. Sömnsvårigheter är ofta en vanlig orsak till att man söker hjälp.

Ångest och oroskänslor är också vanliga symtom i samband med depression. Ibland är ångesten så dominerande att man söker hjälp pga. detta och inte pga. nedstämdheten. Irritabilitet och vredesutbrott kan vara andra tecken på depression som lätt misstolkas och kanske döljer de övriga symtomen.

Koncentrationssvårigheter, som ofta yttrar sig som svårigheter att läsa eller se på TV ingår ofta i symtombilden. Ibland upplevs detta som att minnet fungerar dåligt. Man kommer inte i håg vad man läst eller tänkt att göra. Hos äldre personer misstolkas detta ofta som tecken på demens. Det är därför viktigt att man utreder minnesstörningar noga hos äldre då minnessvårigheterna vid depression går över när depressionen blir rätt behandlad.

Kroppsliga symtom som aptitlöshet, förstoppning och muntorrhet förekommer ofta tillsammans med de psykiska symtomen på depression. Värk, sveda och smärtor av olika slag kan också vara tecken på en bakomliggande depression, särskilt hos äldre människor. Depressionen påverkar hela människan, både kropp och själ. Den sexuella lusten och förmågan minskar eller upphör. Livsglädjen och vitaliteten försvinner. Ibland tar det sig uttryck i form av förlångsammade rörelser och ansiktsuttrycket kan bli stelt och livlöst. Den deprimerade orkar till slut inte föra ett vanligt samtal och kan t o m få svårt att svara på frågor.

Skuldkänslor och nattsvarta tankar färgar tillvaron och livet kan kännas meningslöst. Dödsönskningar och självmordstankar kan förekomma, särskilt vid djupa depressioner. Självmord kan ses som den enda och bästa utvägen.

Diagnostik av depression

Man brukar inom medicinen säga att rätt diagnos är en förutsättning för en effektiv och riktig behandling av sjukdomen. Detta gäller inte minst vid psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar, där man numera har ett flertal olika effektiva och beprövade behandlingsformer att tillgå, alltifrån samtalsterapi till medicinsk behandling.

 

 

Den medicinska diagnosen depression ställer man när flera av de tidigare beskrivna depressionssymtomen förekommer samtidigt och har en viss svårighetsgrad och varaktighet.

Man har genom åren försökt sammanställa särskilda diagnoskriterier för att på ett enhetligt sätt beskriva vad som krävs för att diagnostisera depressionssjukdomen. Detta är särskilt viktigt i samband med forskning om olika behandlingsmetoders effektivitet. De kriterier som nu gäller finns beskrivna i den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV och i den internationella diagnosmanualen ICD-10.

Diagnostiken har tidigare skiljt sig åt mellan olika länder, beroende på olika psykiatrisk traditioner och synsätt. Under senare år har man enats allt mer och skillnaden mellan de båda diagnosmanualerna är därför inte så stor.

 

I det medicinska vardagsarbetet använder man inte alltid diagnosmanualernas noggranna sätt att ställa diagnos. Det är som regel inte heller nödvändigt i de fall där depressionssymtomen är tydliga. I mer oklara fall kan dock diagnosmanualerna vara till god hjälp för att klargöra om det rör sig om en depression eller inte.

Man använder vanligen begreppet egentlig depression för att beteckna depression i medicinsk mening. I DSM-IV beskriver man kriterierna för en egentlig depressionsperiod på följande sätt:

A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje, måste föreligga

  1. Nedstämdhet under större delen av dagen.

  2. Klart minskat intresse/glädje

  3. Betydande viktnedgång.

  4. Sömnstörning (sover för lite eller för mycket).

  5. Psykomotorisk agitation eller hämning.

  6. Svaghetskänsla eller brist på energi.

  7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor.

  8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga

  9. Återkommande tankar på döden, självmordstankar eller självmordsförsök/planer.

B. Uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.

C. Symtomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion.

D. Symtomen beror inte på direkta effekter av droger, mediciner eller kroppslig sjukdom.

E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, dvs. depressionssymtomen har varat mer än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

Som vi ser av beskrivningen skiljer man på den medicinska diagnosen depression och andra psykiska reaktioner och problem som i sig ger upphov till nedstämdhet. Detta är viktigt, så att man inte omvandlar problem och svårigheter som tillhör livet, till medicinska problem och sjukdomar.




 

Har man haft/ har en trauma i sitt liv, långvarig smärta, rörelse inskränkning är det lätt att bli lite nere eller rent av deprimerad.

När ska man söka hjälp vid depression ?

Vilka är de vanligaste symtomen ?

 

Om du mår så dåligt av din depression att du har svårt att arbeta och inte orkar med ditt sociala liv - sök läkare.

I vissa fall blir du remitterad till en specialist i psykiatri. Det är viktigt att söka hjälp tidigt. Snabb behandling ökar chansen att bli frisk !

 

Här följer en beskrivning av några vanliga symtom vid depression.

OBS ! Alla deprimerade personer har inte alla dessa symtom.

 

Diagnosen klinisk depression avgörs av hur många symtom du lider av och hur djupgående din depression är.

Du ser livet svart, det du normalt brukar tycka om att göra känns inte längre roligt. Även enkla vardagssysslor kan verka betungande, rent av oöverstigliga.

Du mår sämst på morgonen. Framemot eftermiddagen brukar det kännas bättre.

Du rör dig långsammare och med större möda än vanligt.

Du har dåligt aptit och har kanske gått ner i vikt.

Du sover dåligt och känner dig trött, både fysiskt och psykiskt. Många deprimerade har svårt att somna, andra vaknar för tidigt.

Du nedvärderar dig själv och är känslig för kritik. Din omgivning uppfattar dig ofta som pessimistisk.

Du har svårt att fatta även enkla beslut.

Du kanske plågas av ångest.

Din sexlust är svagare än vanligt; du kanske är impotent.

 

Varför blir man deprimerad?

Vi människor är olika känsliga.

     Det märks inte minst på hur vi hanterar yttre stress. Vissa personer tål intensiv stress under långa perioder, andra reagerar depressivt redan på ganska lite stress.

Årstidsväxlingar kan utlösa depressioner; många depressioner kommer med novembermörkret. Men risken för depression ökar även med det återvändande ljuset i februari - mars.

Risken att utveckla en klinkisk depression ökar om någon i familj lidit av sjukdomen. Hög konsumtion av alkohol, alkoholmissbruk eller demenssjukdomar, är andra riskfaktorer.

Det finns ett tydligt samband mellan brist på sömn och depression. Många kvinnor sover för lite och plågas av mer eller mindre kronisk trötthet. En undersökning visar att mäns stresshormoner sjunker vid arbetsdagens slut. Men kvinnors stresshormoner ökar när de börjar sitt andra arbetspass för dagen, i hemmet !

 

Är depression en valnig sjukdom ?

 

Ja, depressioner tillhör våra folksjukdomar.

Varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet av en depression som kräver behandling.

Undersökningar visar att kvinnor minns sina depressioner, medan män glömmer dem. Kanske är det denna förmåga att minnas lidande som gör att kvinnor känner sig nedstämda och ångestfulla och därför oftare utvecklar en depression ?

En enklare förklaring skulle kunna vara att kvinnor har lättare att beskriva sin sinnestämning och därför söker hjälp oftare än männen.

Kan man bli deprimerad utan anledning ?

 

Ja, men det är naturligt att fråga sig om det finns psykologiska förklaringar till depression. Och detta gäller vid många depressiva tillstånd.

Förstagångsinsjuknande i depression orsakas i två tredjedelar av fallen av yttre faktorer. Men många depressioner har inte någon sådan koppling. Vissa depressioner - t.ex. melankoli - som är en djupare form av depression, kan återkomma regelbundet utan yttre orsak.

 

Vad är skillnaden mellan klinisk depression och den nedstämdhet som hör livet till ??

 

Perioder av sorg och nedstämdhet hör livet till.

När våra nära och kära dör från oss, vid skilsmässa, arbetslöshet, eller i samband med ekonomiska problem är det naturligt att känna dig mycket ledsen och förtvivlad. Ibland kan sorgen "sätta sig" i kroppen.

Du kanske besväras av hjärtklappning, magont, klumpkänsla i halsen, spänningsvärk i huvud, nacke eller käke. Det är också vanligt att känna sig arg och/eller plågas av skuldkänslor under ett sorgearbete.

Oftast går sorgen över av sig själv. Efter ett år brukar det kännas bättre. Men det kan också ta längre tid . Om dina känslor blir dig övermäktiga, sök hjälp ! I vissa fall är det viktigt att du för behandling med läkemedel.

 

Kan man bli deprimerad av stress ??

Ja, negativ och långvarig stress i samband med svåra påfrestningar som slitningar i familjen - eller andra relationsproblem, skilsmässa, arbetslöshet, kroppslig sjukdom eller ekonomiska bekymmer kan göra dig deprimerad.

Det är viktigt att du lär dig hantera stress.

Motion, någon avslappningsmetod eller meditation kan hjälpa dig under påfrestande livssituationer.

 

Blir man lyckligare av s.k. lyckopiller ??

När behövs antidepressiva läkemedel ??

Lyckopiller är en missvisande benämning.

Du blir inte lyckligare av antidepressiva läkemedel, men de kan hjälpa di att må bättre, eller bli helt frisk.

Många gånger kan de här läkemedlen rädda livet på en svårt sjuk människa ! Medicinerna hjälper dig också att få energi som du behöver för att ordna upp din övriga livssituation.

  75% av alla deprimerade patienter blir symptomfria efter antidepressiv behandling.

Läkare kan avgöra om du behöver mediciner.

Ökar risken för depressioner med åren ?

Bör äldre personer ta antidepressiva läkemedel ??

När vi åldras ökar vår biologiska sårbarhet över huvudtaget. Men denna varierar mellan olika individer.

Äldre personer kan använda antidepressiva läkemedel. Men oftast rekommenderas då behandling med längre doser och längre behandlings tid än för yngre personer. Det brukar också ta längre tid innan effekt av behandling märks.


Hur lång tid tar det att bli fri från en depression ??

Det burkar ta 2 - 4 veckor innan du känner effekt av de antidepressiva läkemedlen, för äldre personer kan det ta längre tid. Specialister i psykiatri brukar numrera rekommendera behandling med antidepressiva läkemedel under minst ett halvt år, men ofta längre,

Kan mina sömnproblem hänga ihop med att jag är deprimerad ?

Det är vanligt att sömnen förändras i samband med depression. En del sover mera när de är deprimerade. Men de flesta sover mindre än normalt. De har svårt att somna, vaknar i vargtimmen och kastar sig oroligt av och an. Då är kroppstemperaturen som lägst och man känner sig mycket trött - detta gäller även personer som inte är deprimerade ! Drick var mjölk (innehåller tryptofan som befrämjar sömnen) och ät några kex. Svep om dig en varm filt.

Sömnen brukar bli bättre vid antidepressiv behandling. I annat fall bör du tala med din läkare och be att få pröva ett annat läkemedel.

Använd inte alkohol som sömnmedel. Visserligen kanske du somnar, men du vaknar snart igen utan att känna dig utvilad. Undvik också kaffe eller te flera timmar innan du lägger dig.

 

Hur vanligt är det att plågas av ångest vid depression ?

Vad kan man göra ??

Det är vanligt att känna ängslan, oro och stark ångest vid depression.

Men stark ångest kan också dölja en depression. Många, som lider av svår ångest, förstår inte att de år deprimerade och söker därför inte hjälp.

Ångesten brukar vika efter en kur med antidepressiva läkemedel. Men det kan ta tid, eget 2-4 veckors behandling brukar ångesten blir uthärdlig, men försvinner inte alltid. Det här beror delvis på att ångest också kan bero på psykologiska faktorer. Ibland behövs psykologiskt hjälp, det vill säga samtals behandling, för att förstå om ångesten signalerar att något i ditt liv inte fungerar så bra.

Vilka är de vanligaste biverkningarna ??

Moderna antidepressiva läkemedel har mildare biverkningar än tidigare preparat. Biverkningar som kan förekomma är förstoppning, muntorrhet, torra ögon, huvudvärk, nedsatt sexualdrift. De flesta obehag brukar gå över efter några veckors medicinering.

För att minska obehagen i samband med medicinering kan du använda bulkmedel mot förstoppning, salivtabletter mot muntorrhet, ögonvatten mot torra ögon.

Antidepressiva läkemedlen är inte vanebildande.

 

Hur länge kan man ta antidepressiva

medel ?

Under senare år har man börjat tala om lång tids behandling för patienter med hög risk för återfall. Det innebär att patienten behandlar under minst ett år; ibland under många år.

 

Vid vilka kroppsliga sjukdomar är det vanligt med depression ??

Vid en del kroppsliga sjukdomar ökar risken för depression. Hit hör astma , bypassoperation, hjärtinfarkt, MS (multipel skleros), Parkinsons sjukdom, reumatism, stroke, virusinfektioner, fibromyalgi, Whiplash med mera.

 

Är det farligt att kombinera antidepressiva läkemedel med alkohol ??

Antidepressiva läkemedel förstärker effekten av alkohol, varför du helt bör avstå från att dricka alkohol när du behandlas med antidepressiva mediciner. Rådgör med din läkare !

Kan barn bli deprimerade ?

Ja, men ofta förstår inte vi vuxna hur det är fatt med barnet.

Flickor följer ofta sina depressioner; de går undan, är tystlåtna och verkar blyga. Anorexi nervosa är vanligt tillsammans med depression.

Deprimerade pojkar däremot, presterar sämre i skolan; de är ofta stökiga, missbrukar alkohol eller andra droger och hamnar lätt i konflikt.

Det är mycket viktigt att söka hjälp åt ett deprimerat barn. Ofta behandlas barnet med psykologisk hjälp tillsammans med sin familj. Men barn och ungdom behandlas också med antidepressiva medel vid djupa depressioner.

Kan jag förebygga och kanske till och med förhindra en depression ?

Om du lätt blir nedstämd/deprimerad finns det starka skäl att ta hand om dig lite extra innan du känner de depressiva symtomen.

Se till att du på din fritid ägna dig åt sådant, som du vet att du brukar må bra av; gå i skogen, unna dig en timmes massage, gå på bio, pratat med en god vän. Det kan också vara med någon form av avslappning, meditation eller dylikt. Regelbundna levnadsvanor - med näringsriktig mat och sömn på bestämda tider - är särskilt viktigt för dig som har en benägenhet att bli deprimerad.

 

Psykoterapi vid depression, räcker det ?

Eller måste man ta läkemedel ??

Det beror på hur djupgående din depression är.

Men mycket talar för att psykoterapi har god effekt vid lätta och medelsvåra depressioner. Det finns många olika typer av psykoterapi. Gemensamt för dem alla är att de ger en ökad insikt om egna reaktioner, som kan hjälpa dig att bryta negativa reaktionsmönster.

Det som passar en person passar inte alltid en annan. Psykoterapi tar lång tid - ibland flera år - och effekten kommer därför senare än med läkemedel.

Ofta brukar läkaren rekommendera någon form av psykologisk behandling i kombination med antidepressiva läkemedlen. Särskilt kognitiv psykoterapi har visat sig effektiva för att förebygga depressioner.

Kan gravida eller ammande kvinnor ta antidepressiva medel ??

Vetenskapliga studier ger inga klara svar beträffande risker i samband med graviditet eller amning och läkemedelsbehandling vid depression. Men detta bör du rådgöra med din doktor om

Oftast rekommenderas andra behandlingsmetoder eller samtalsterapi.

En anhörig verkar vara deprimerad

Hur kan jag stödja henne/honom ?

Första gången en anhörig blir deprimerad förstår man kanske inte att ens närstående är sjuk utan känner sig avvisad, irriterad och arg över att han eller hon verkar besvärlig, jobbig, tjatig, slö. Särskilt äldre deprimerade personer kan bli påfrestande, eftersom sjukdomen förstärker ett negativt och misstänksamt drag. Vissa äldre blir förvirrade och glömska.

  Ibland vill den deprimerade inte gå till doktor.

Det kan krävas mycket diplomati för att motivera ett läkarbesök. Jäkta inte på !

Erbjud dig att vara med vid läkarbesöket. Som anhörig kan du ge värdefull information.

  Säg aldrig till en deprimerad att han eller hon ska rycka upp sig. Den deprimerade kan helt enkelt inte det.

När depressionen är över är det viktigt att ställa vanliga och normala krav. Men var uppmärksam och förberedd på att återfall kan ske.


Olika typer av antidepressiva mediciner :

1. Icke-selektiva monoaminåterupptagshämmare

(Bland andra tricykliska antidepressiva)

   T ex. Anfranil®, Efexor®, Saroten®, Tofranil®, Tryptizol®

2. Selektiva serotoninåterupptashämmare (SSRI)

   T ex. Cipramil®, Fevarin®, Fontex®, Seroxat®, Zoloft®

3. Monoaminooxidashämmare ( MAO-hämmare)

   T ex. Aurorix®

4. Övriga antidepressiva medel

   T ex. Nefadar® , Remeron®, Tolvon®

 

 

tillbaka

 

Copyright © 2008 ÅSS i Borås