Vad är social fobi?
Social fobi
handlar inte bara om "vanlig blyghet". Det kan kanske starta
med blyghet men kan utvecklas till något långt värre och
fullt utvecklat utgör det för den ett klart funktionshinder.
Social fobi är
en stark och varaktig rädsla för olika sociala situationer
där man tror att man kommer att dra uppmärksamheten till
sig.
Man är otroligt rädd för att "göra bort sig" och därmed
rodna, stamma, tappa tråden och då bli uppfattad som
misslyckad.
Svårigheterna i samband med
social fobi kan vara många, som att sitta i smågrupper, muntliga
framträdanden, prata, äta och dricka i sällskap med andra.
Att köra bil när någon sitter med, skriva på papper när någon
ser på eller att gå på ett föräldramöte.
Social fobi leder inte heller sällan till relationsproblem.
Social fobi är att få ångest i olika
sociala situationer eftersom man känner sig granskad. Denna
ångest är starkare än den blygsel de flesta kan känna i vissa
sociala situationer. Den drabbade känner mycket stark och
överdriven rädsla och de obehagliga situationerna undviks därför
nästan alltid. Man brukar skilja mellan generell och specifik
social fobi. Den som är drabbad av generell social fobi känner
ångest i de flesta sociala situationer medan den med specifik
social fobi är rädd för vissa sociala situationer, som att äta,
skriva under ett kvitto eller att tala inför en grupp.
Bara tanken på en
kommande social situation kan sätta igång ångestreaktionerna.
Hur
vanligt är social fobi?
.
Social fobi är den
vanligaste ångestformen och beror till cirka en tredjedel på en
medfödd sårbarhet och cirka två tredjedelar på erfarenheter. Social
fobi förekommer hos cirka 10 procent av befolkningen
Social fobi
debuterar ofta tidigt i livet, redan i småbarns åldern är några
försagda inför främmande, och har svårt för att ta sociala
initiativ.
I puberteten ökar kraven på att vara duktig, sällskaplig och
attraktiv. Social
fobi brukar oftast debutera i 15-20-årsåldern och förekommer
nästan lika ofta bland kvinnor som bland män.
I vuxenlivet är
det inte ovanligt att tacka nej till befordran på arbetsplatsen,
inte söka arbeten där man te x. kräver social kompetens, någon
form av muntlig redovisning eller exponering inför okända
människor.
Varför
utvecklas social fobi?
Det finns
flera olika teorier och ett antal faktorer samverkar
förmodligen.
Biologiska förklaringsmodeller
Ärftliga faktorer spelar viss roll i utvecklandet av social
fobi. Ångest sätts ofta i samband med bland annat balansen av
signalsubstansen serotonin i hjärnan. Så är även fallet vid
social fobi. Det finns studier som tyder på att en del av
hjärnan som kallas amygdala, som sätts i samband med
rädslo reaktioner, är inblandad vid social fobi.
Evolutionsteoretiskt är det tydligt att se fördelen att vara
medlem i en grupp och den rädsla som kommer av att riskera att
bli impopulär och utstött ur flocken. De som blir kvar i flocken
överlever i högre grad och får därmed fler barn och generna förs
vidare. De biologiska/genetiska faktorerna kan dock inte ensamt
förklara fobier.
Psykologiska förklaringsmodeller
Rädslor
kan läras in genom individens erfarenheter, detta gäller även
sociala rädslor. Detta kan till exempel ske på grund av olika
förhållanden som otrygg hemmiljö och mobbing, men även olika
specifika situationer som att man kommit av sig då man talat,
andra fnissat och så vidare. Den sociala fobikern har ofta
negativa tankar om sig själv, orealistiska krav på sina "sociala
prestationer" och en negativ bild av vad andra tänker om en.
När man har blivit rädd för något börjar man ofta undvika detta.
Undvikanden vidmakthåller problemet och rädslan dels genom att
man känner sig lättad över att slippa och dels för att man inte
får tillfälle att märka att det var ofarligt. Då den drabbade
gjort något som varit obehagligt ältas ofta de negativa
aspekterna, istället för att fokusera de positiva. Därigenom
ökar och vidmakthålls obehaget.
Några typiska
reaktioner är:
· Rodnad.
· Svettning.
· Skakning.
· Hjärtklappning.
Några typiska
tankar är:
· Nu gör jag bort mig.
· Vad ska alla tro?
· Tänk om det syns.
Vanliga symptom
De
drabbade får ångestsymptom då de utsätts för de situationer som
upplevs som obehagliga. Besvären kan delas in i undergrupper;
fysiologiska, tanke-, känslo- och beteendemässiga:
- Fysiologiska: rodnad,
pulsökning, svettning, darrning, spändhet, illamående,
andnöd osv.
- Beteendemässiga: undvika det
obehagliga, sitta nära en utgång, ta kaffekoppen med bägge
händerna (för att minska spill), vara tyst, undvika
ögonkontakt osv.
- Tankemässiga: "de tycker jag
är konstig", "de ser att jag är nervös", "alla skrattar åt
mig" osv.
- Känslomässiga: till exempel
nervositet, rädsla, pinsamhet, ilska.
- Den drabbade oroar sig även
ofta före en planerad aktivitet och grubblar efteråt, kring
exempelvis hur det gick och vad som sades.
- Dessa besvär kan leda till
att den drabbade undviker och avbryter mycket som man
egentligen vill, som studier, relationer, resor och uteliv.
Detta begränsade liv medför minskad livskvalitet och hos
många kan det leda till exempelvis nedstämdhet eller
missbruk.
Hur
ställer läkaren/psykologen diagnosen?
Läkaren eller
psykologen ställer ofta diagnos med hjälp av intervju och
observation. Det finns även ett flertal utvärderade
frågeformulär som kan användas. För att diagnos ska ställas ska
vissa specifika kriterier uppfyllas.
Den drabbade ska känna bestående rädsla för en eller flera
situationer där man löper risk att bli kritiskt granskad av
andra och riskerar att bete sig på ett pinsamt sätt eller visa
ångestsymptom. Vidare ska den sociala fobikern inse att rädslan
är överdriven eller orimlig. Problemen ska dessutom orsaka
personen ett betydande lidande eller verka störande på
vardagslivet, relationer eller yrkeslivet. Besvären ska ha varat
minst ett halvår hos personer under 18 år.
Vad
kan man själv göra?
Man kan
själv försöka vänja sig vid obehagliga sociala situationer och
träna upp vissa sociala färdigheter. Man rangordnar först det
som man tycker är obehagligt och försöker sedan öva på det i
stigande svårighetsgrad. En stor fördel är att fortlöpande
anteckna hur det går, så att man kan se långsiktiga effekter av
träningen.
Kontakta gärna patientföreningen Svenska
Ångestsyndromsällskapet,
http://www.angestsyndrom.com
Hur
behandlas social fobi?
- Medicinskt kan olika
preparat komma ifråga beroende på problemets omfattning och
önskad effekt. Betablockerare kan användas vid mycket
specifik social fobi och dämpar kroppsliga yttringar av
ångest och kan tas inför obehagliga situationer. Lugnande
medicin, till exempel bensodiazepiner, kan komma ifråga men
bör tas med försiktighet på grund av risk för beroende.
Olika antidepressiva preparat, till exempel SSRI-preparat,
kan användas vid mer omfattande problematik. Farmakologisk
behandling har begränsningen att besvären ofta återkommer
vid avslutad behandling.
- Kognitiv beteendeterapi
(KBT) har visat sig effektiv vid social fobi. Efter
problemanalys sker behandling genom att fokusera och
förändra individens tankar (om bland annat situationen, sig
själv, andra och konsekvenser) och beteenden. Detta sker i
tätt samarbete mellan patient och terapeut och man strävar
mot tidigare överenskomna mål. Stor vikt läggs vid
hemuppgifter där den drabbade får möjlighet att testa och
lära sig nya förhållningssätt i de situationer denne möter i
vardagen.
Litteraturförslag
- Allgulander, C. (1995).
Patientinformation Social fobi. Stockholm: Roche.
- Kåver, A. (1999).
Social Fobi Att känna sig granskad och bortgjord. Stockholm:
Cura Bokförlag och Utbildning AB.
Artikeln är baserad på:
- American
Psychiatric Association. (översatt av Herlofson, J. och
Landqvist, M.) (1995). Mini-D IV Diagnostiska kriterier
enligt DSM-IV. Pilgrim Press. Barlow, D. H. (1993). Clinical
Handbook
- Barlow, D. H.
(1993). Clinical Handbook of Psychological Disorders Second
Edition. New York: The Guilford Press.
- Egidius, H.
(1994). Natur och kulturs Psykologi lexikon. Stockholm:
Natur och kultur.
- Hawton, K.,
Salkovskis, P. M., Kirk, J., och Clark, D. M. (1995).
Cognitive Behaviour Therapy for Psychiatric Problems A
Practical Guide. Oxford: Oxford University Press.
- Hellström, K.
(1996). Brief Cognitive Behavioral Treatment in Specific
Phobias. Acta Universitatis Upsaliensis. Comprehensive
Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of
Medicine 587.
Skriven av: David
Åkerlund, leg. psykolog
Uppdaterad av:
Mats Halldin, läkare, medicinsk chef, Netdoktor,
2006-12-18
|