Tvångshandlingar yttrar sig i att patienten känner sig tvungen att upprepa handlingar om och om igen för att lindra ångesten, ofta handlar det om ett visst antal gånger.

Tvånget blir ofta en utdragen ritual som är plågsam för både den drabbade och omgivningen.

De flesta tvångssyndrom lindras av antidepressiva läkemedel som förstärker serotonin aktiviteten i hjärnan, kombinerat med beteende terapi.

Tvång kan ofta förekomma som en samsjukdom till andra ångestsyndrom.

Hur vet man att det är tvångssyndrom?

Tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder OCD) är ett ångestsyndrom. Kännetecknande är att personen med tvång utför synliga eller osynliga beteenden (tankar) eller s k tvångsbeteenden av ett inre tvång, vanligen oro, obehag eller tvivel. Om personen förmås att avstå från att göra sina tvångsbeteenden, så resulterar detta vanligen i tillfälligt förhöjd ångest eller att personen tillfälligt känner sig osäkrare, mer tvivlande och ”mår sämre”.

Tvångssyndrom förekommer också hos barn och hos utvecklingsstörda, dock mindre varierat än hos vuxna. En skillnad är att barn och utvecklingsstörda inte på samma sätt som den vuxne är klar över att tvånget är onödigt eller ”inbillat”, utan upplever det som reellt och alls inte möjligt att avstå ifrån. Osäkerheten och tvivlet handlar om olika saker hos olika personer. Några vanliga ”områden” hos olika personer, men kan även variera hos en och samma person.

Exempel på områden för tvivel och osäkerhet:

1. Ansvar och skuld vilket kan leda till tvångsbeteenden som att överdrivet kontrollera, undvika, erkänna, be om ursäkt eller ett upprepat frågande.
2. Rädsla för smitta, giftighet och smuts. Detta leder ofta till överdrivet tvättande, undvikande att ta i, duschande mm.
3. Ordning och exakthet. Personen är rädd för att sker och ting inte ligger rätt, är rätt placerade eller görs i rätt ordning. Tvångsbeteendena går då ofta ut på att ställa rätt, göra rätt, ordna om, städa till överdrift.
4. Tvångsritualer. Personen har idéer om att ritualer, beröringar, räkneramsor, nynnande måste göras för att inte det ena eller andra ska hända. Denna form av tvång brukar ibland kallas magiska tvång. Tvångsbeteendena brukar vara helt ovidkommande beteenden som förefaller helt onödiga för en utomstående betraktare.
5. Upphakningar. Personen kan inte avsluta en aktivitet såsom att förklara något, ett toalettbesök eller att överskrida ”linjer” som trösklar eller mattkanter. Tvångsbeteendena upplevs ofta som om personen ”fastnar”.

Tvångsbeteenden som används för att lugna sig eller vinna säkerhet kan vara av fyra slag:

1. Synliga handlingar (exempel tvätta sig, ställa ordning, sortera, ”dutta på”, m fl.)
2. Undvikanden (exempelvis undvika att ta i, avstå ifrån, tacka nej till m fl.).
3. Återförsäkringssökande (vanligen genom idogt frågande ibland kallad ”tjat”).
4. Självåterförsäkringar (s k ältande är mindre vanligt bland barn och utvecklingsstörda).

För att tvångssyndrom ska anses föreligga brukar man säga att personen sammanlagt måste ägna sig åt tvångsbeteenden under sammanlagt en timma per dag.
En särskild svårighet att diagnostisera tvångssyndrom föreligger vid autism och Aspergers syndrom då beteenden förknippade med dessa båda diagnoser liknar tvångsbeteenden. Skillnaden är att tvångsbeteendena är drivna av ångest. De görs för att minska oro, ångest och tvivel (drivna av negativ förstärkning även om detta inte lyckas fullt ut). De tvångsliknande beteendena vid Autism och Aspergers syndrom görs emellertid för att de är positiva eller lockande att utföra (drivs av sk. positiv förstärkning).

Författare: Olle Wadström, Psykologinsats AB

Vad är tvångssyndrom ?

Tvångssyndrom är en vanlig psykisk sjukdom som drabbar minst en halv procent hos barn och minst två procent hos vuxna. Sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor som män. De flesta blir sjuka som vuxna, men var tredje insjuknar redan i barndomen. Sjukdomen finns över hela världen och drabbar oberoende av ras och kultur. Tvångssyndrom har först definierats när det gäller vuxna, men det har visat sig att bilden är mycket likartad även när den börjar under barndomen.

Sjukdomen karaktäriseras av tvångstankar som är återkommande och ihållande. Tankarna ter sig skrämmande eller som gnagande tvivel, omöjlig att stoppa. Tvångstankarna kan födas ur en situation, en händelse eller en känsla. Man kanske tvättar sig och då dyker plötsligt en oönskad tanke upp om att någon dör om man inte tvättar sig t ex exakt åtta gånger. Genom att tvätta sig försvinner ångesten och man intalar sig att inget kan hända. Det är också vanligt att man känner ständig oro över smuts och smittoämnen och får tankar om vilka sjukdomar de kan orsaka (t ex aids, cancer etc).
Sjukdomen kommer ofta smygande. Ett normalt kontrollbehov urartar och blir en tvångströja. Ett normalt renlighetsbehov spårar ur till smutsskräck. De flesta försöker i det längsta dölja sina tvångshandlingar.
Många känner sig tveksamma inför att tala om sjukdomen, eftersom de känner igen delar hos sig själva, inte minst från barndomen. Alla små barn har trygghetsskapande ritualer, t ex vad föräldrarna ska göra vid sängdags och hur gossedjuren ska vara ordnade, eller att man inte får gå på streck i gatan. Skillnaden är att det här handlar om naturliga och övergående delar i utvecklingen, som i stort utförs på ett för barnet behagligt sätt. Den avgörande skillnaden är att vid tvångssyndrom är det handlingar och tankar som upplevs som absolut tvingande och som åtföljs av starka olustkänslor och ofta katastroftankar.
De som drabbas av tvångssyndrom har vanligen både tvångstankar och tvångshandlingar som ofta växlar under tiden. Tvångshandlingar ger tillfällig lindring, men följs av nya ritualer eller beteenden (t ex tvättning, kontroll av spis, kaffebryggare etc).
På samma sätt som hos vuxna handlar det oftast hos barn om överdrivna tankar kring smitta och smuts, som följs av ett överdrivet tvättande, eller tankar om nödvändigheten att kontrollera om t ex dörren verkligen är stängd, som följs av upprepade stängningar av dörren. Det finns många andra varianter med tvångsmässiga krav på symmetri, krav på att vidröra, räkna eller samla på ett visst sätt. Denna sjukliga variant av tvångstankar och tvångshandlingar kan debutera redan i 2-årsåldern, men den blir mycket vanligare i tiden strax före och under puberteten.

Varför uppstår sjukdomen?

Det finns flera teorier som försöker förklara varför man drabbas av tvångssyndrom. Mycket tyder på att människor med tvångssyndrom har en förändrad ämnesomsättning i vissa områden av hjärnan. Forskarna verkar också vara på det klara med att viss signalsubstans, som kallas serotonin, spelar en viktig roll vid tvångssyndrom.
Som vid de flesta sjukdomar finns det också ett starkt ärftligt inslag, även om någon ansvarig gen ännu inte hittats. En del blir försämrade efter infektioner med halsflussbakterier. Undersökningar pågår för att ta reda på om det kan handla om ett överstarkt immunologiskt system, som också irriterar de basala delar av hjärnan som visat samband med tvångssyndrom.

Författare: Henrik Pelling, Barn- och Ungdomspsykiatrin, Akademiska Sjukhuset i Uppsala

 ANANKE är en förening som vänder sig till patienter som lider av mer renodlat tvångssyndrom.
Telefonnummer: 08-628 30 30

Ananke finns även i Göteborg, tel. nr: 031-13 14 11

För mer information besök gärna :